Hur räknas efterarvet efter den först avlidne föräldern?

2017-08-27 i Efterarv
FRÅGA
Hej! Jag har en fråga när det gäller arvet efter först avlidne föräldern efter att förälder nr 2 avlidit.Som barn ärver man ju först då, den först avlidne föräldern, arvslotten. Beräknas den på värdet som finns när förälder nr 2 går bort eller på det värde som fanns när förälder 1 gick bort? Likaså, har det betydelse om de hade olika stor andel i boet vid första tillfället?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag utgår i mitt svar från att ”föräldrarna” i ditt exempel är gifta med varandra då förälder 1 går bort och att frågan rör gemensamma barn. Precis som du skriver ärver inte gemensamma barn sin arvslott från förälder 1 förrän även förälder 2 har gått bort (3 kap 1 och 2 §§ ÄB). Arvet går alltså till den avlidnes make (förälder 2) med fri förfoganderätt. Detta innebär att maken fritt får använda egendomen som hen vill, hen får dock inte testamentera bort den. När förälder 2 sedan går bort har barnen rätt till ett så kallat efterarv från förälder 1 samt arvet efter förälder 2.

När förälder 2 går bort måste man alltså räkna ut hur stort efterarvet efter förälder 1 ska anses vara. Först när detta efterarv fördelats kan man hantera arvet efter förälder 2. Efterarvets storlek avgörs av hur stor andel detta utgjorde av den totala egendomen när förälder 1 gick bort. Efterarvet ska utgöra en lika stor andel av det nuvarande boet, det vill säga vad förälder 2 ägde då hen senare gick bort. Det hela blir nog mer lättförståeligt med ett exempel:

Förälder 1 går bort. I bodelningen mellan makarna får de 100 kr var, detta är det enda de äger. Förälder 1:s andel på 100 kr går till förälder 2 med fri förfoganderätt. Förälder 1:s andel utgör nu 50 % av förälder 2:s totala egendom, hen har ju nu 200 kr (100 egna + makens 100). När förälder 2 senare går bort äger hen totalt 250 kr istället. När man ska beräkna efterarvet säger man helt enkelt att förälder 1:s efterarv ska vara 50 % av boet, precis som det var då förälder 1 precis gått bort. Om förälder 1:s andel var 50 % av den totala egendomen hos förälder 2 DÅ, så ska den även vara 50 % nu. Detta gäller alltså även om den totala egendomen ökat eller sjunkit i värde sen dess, med vissa undantagsregler som jag kommer till senare.

Ett exempel till: Förälder 1 går bort. Makarna får 200 kr var i bodelningen. Förälder 1 har även enskild egendom värd 100 kr. Förälder 1 ”äger” alltså totalt 300 kr medan förälder 2 äger 200 kr. Förälder 2 ärver förälder 1:s egendom med fri förfoganderätt och får totalt 500 kr. Förälder 1:s andel av dessa 500 kr är 0,6 (300 kr/500 kr). När förälder 2 går bort ett par år senare har hen endast 350 kr kvar totalt. Förälder 1:s efterarv är 0,6 av 350, det vill säga 210 kr.

Jag tänkte som sagt även kort nämna de undantagsregler som finns. Enligt 3 kap 3 § ÄB kan arvingarna till den först avlidne (förälder 1) få vederlag om den efterlevande (förälder 2) väsentligt minskat sin andel genom gåva eller liknande, om det skett utan "tillbörlig hänsyn" till arvingarna. Att väsentligt minska sin andel innebär enligt praxis att den minskar med minst ¼. Att det sker utan tillbörlig hänsyn innebär ungefär att gåvan står i tydligt missförhållande till den efterlevande ställning i övrigt. Det rör sig här inte om att man har varit lite allmänt varit slösaktig med pengar utan att man gjort sig av med en större summa, exempelvis då genom gåva. Arvingarna får i dessa fall alltså kompensation för denna minskning. Om det inte finns tillräckligt med pengar i boet för detta kan den som mottagit gåvan behöva lämna tillbaka gåvan (eller värdet av den), om hen insett eller borde ha insett att gåvan inkräktade på arvingarnas rätt till efterarv (varit i ond tro).

Enligt 3 kap 4 § ÄB ska man även ibland bortse från en del av värdet på det nuvarande boet då man räknar ut efterarvet. Om boet har ökat mycket i värde sedan den först avlidne gick bort vill man endast att arvingarna efter den efterlevande ska få ta del av detta eftersom det är dennes "förtjänst". Egendomen kan ha ökat mycket i värde på grund av exempelvis eget arbete, arv eller gåva. I dessa fall räknar man alltså bort värdeökningen från boets värde innan man räknar ut efterarvet. För att denna regeln ska vara tillämplig krävs det att värdeökningen tydligt är hänförlig till endast den efterlevande. Om det är så att den egendom makarna ägde helt enkelt ökat i värde (exempelvis möbler eller aktier) så ska även arvingarna efter den först avlidne få ta del av detta såklart och regeln är inte tillämplig.

Sammanfattningsvis och för att kort svara på din fråga: gemensamma barn har rätt till ett efterarv efter förälder 1 då förälder 2 går bort. Detta efterarv beror på hur stor andel förälder 1:s del utgjorde av det totala boet då hen gick bort. Efterarvet ska alltså vara lika stort andelsmässigt, oavsett om boets värde faktiskt har ökat eller minskat (med två nämnda undantag). Om föräldrarna hade olika stora andelar då förälder 1 gick bort kommer även efterarvet vara uträknat i proportion till detta, det är inte så att de automatiskt delar alltid delar lika.

Hoppas att du känner att fått svar på din fråga, undrar du något ytterligare är du varmt välkommen att kommentera i kommentarsfältet nedan.

Med vänlig hälsning

Hedvig Johansson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (815)
2021-11-30 Vem ärver vårt hus i Spanien?
2021-11-30 Har ett halvsyskon rätt till efterarv?
2021-11-29 Vilka har rätt till efterarv?
2021-11-26 Efterarv till bror?

Alla besvarade frågor (97581)