Hur räknas efterarv?
par i partnerskap med särkullbarn, den ena faller bort, testamente är skrivet om orubbat bo, den framlidnes barn väljer att ta ut 25%. resterande 25% får de ut när den andra i paret faller bort, min fråga är, vad räknas 25% på? när den sista i paret dör, blir det 25% av 100% igen då?, i sådana fall får ju barnen från den som avled först mer än de barn som kvitterar ut sitt arv när den sista gått ur tiden?
Eller hur blir det?
tacksam för lite tydlighet
mvh marie
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap. 1 § lag om registrerat partnerskap har ett registrerat partnerskap samma rättsverkningar som ett äktenskap och när ärvdabalken talar om makar gäller det därför också registrerade partners.
Av dina uppgifter förstår jag inte riktigt hur många barn det finns och om de tar ut 25 % var eller 25% tillsammans. Oavsett antar jag att det är så att särkullbarnen tar ut en del av sitt arv när deras förälder dör och att de sedan ska få ut resterande del i form av efterarv när deras förälders partner avlider. Det är lite komplicerat att förklara, särskilt när jag saknar flera viktiga delar men nedan kommer jag förklara huvudreglerna kring efterarv samt försöka illustrera med exempel.
Huvudregeln är att när en arvlåtare dör så ska dennes bröstarvingar dela på arvlåtarens kvarlåtenskap enligt 2 kap. 1 § ÄB. Om arvlåtaren var gift eller i registrerat partnerskap så ska dock den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla arvlåtarens partner/make/maka enligt 3 kap. 1 § ÄB. Detta gäller dock inte för särkullbarn som har rätt att få ut sitt arv direkt om de inte väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande. Gemensamma barn samt särkullbarn som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande har sedan rätt att få ut sina respektive arvslotter från den först avlinde i form av efterarv i den sist avlidnes kvarlåtenskap enligt 3 kap. 2 § ÄB.
Det är alltså inte endast särkullbarn som har rätt till efterarv utan också de gemensamma barnen har rätt till efterarv från sin först avlinde förälder. De gemensamma barnen kommer således få ett arv från sin först avlinde förälder och sedan från den andre, vid samma tillfälle, när den efterlevande avlider.
Enligt 3 kap. 2 § ÄB så fungerar efterarv så att de arvingarna som ska få ut det ska få samma andel i den totala kvarlåtenskapen som de avstod när den först avlide dog. För att räkna fram det tar man vad de totalt sett avstod och delar det med den efterlevandes totala tillgångar efter arvsskiftet. Den kvoten utgör efterarvet som alla barn ska få ut från sin förälder i den sist avlidna makens kvarlåtenskap.
För att ge ett enkelt exempel så kan vi säga att A (den först avlidna maken) hade en kvarlåtenskap på 1 000 kronor när A dog. A:s make B (den efterlevande maken) hade också tillgångar på 1 000 kronor efter bodelningen. Om alla A:s barn avstår allt sitt arv till förmån för B kommer B efter arvsskfiftet ha totala tillgångar på 2 000 kronor. 1 000 kronor av dessa har B fått i makesarv och efterarvet utgör därför 1/2. Alla barn ska sedan dela på 1/2 av de totala tillgångarna som finns när B dör, som arv efter A. Om det finns fyra barn totalt, två särkullbarn och två gemensamma barn är huvudregeln att de ska ha ett arv på 1/4 var av hälften av de totala tillgångarna. Vi kan säga att den B nu ökat sina tillgångar och har 3 000 kronor när B dör. 1 500 kronor (1/2) av dessa utgör efterarvet som barnen ska dela på som arv efter A. Alla barnen kommer då få 1/4 av 1 500 kronor i arv efter A. De två gemensamma barnen kommer sedan få 1/2 var av 1 500 kronor i arv efter B, som är deras men inte särkullbarnens, förälder.
Om särkullbarnen tog ut 1/2 var av sin arvslott när deras förälder dog har de bara 1/2 arvslott kvar att ta ut medan de gemensamma barnen har en hel arvslott var. Eftersom barnen då har avstått olika mycket till förmån för B får vi räkna deras efterarvsandelar var för sig dvs räkna ut hur stora andelar de avstått var för sig. A hade en kvarlåtenskap på 1 000 kronor när A dog. A:s make B hade också tillgångar på 1 000 kronor efter bodelningen. A hade fyra barn, två särkullbarn och två gemensamma barn med B. Det innebär att alla barnen har en arvslott på 1/4 i A:s kvarlåtenskap. A:s två särkullbarn C och D tog ut hälften av sina arvslotter var när A dog dvs 125 kronor var (1/8 var av 1000). Resten av A:s kvarlåtenskap ärvde B med rätt till efterarv för barnen, 125 kronor från C respektive D och 250 kronor från de gemensamma barnen E och F. Tillsammans med de 1 000 kronorna B hade efter bodelningen har nu B 1 750 kronor efter arvsskiftet. C respektive D har rätt till efterarvsandelar på 125/1750 i B:s kvarlåtenskap när B dör. E och F har rätt till 250/1750 efterarvsandelar ur B:s kvarlåtenskap när B dör samt arv efter B. Om B har 3000 kronor när B dör så har C respektive D därför rätt till ett arv från A på ((125/1750)x3000)=214 kronor var. E och F har rätt till ett efterarv från A på ((250/1750)x3000)=428 kronor var.
Jag hoppas att jag lyckas förklara någorlunda hur efterarvsandelar fungerar. Sammanfattningsvis tar man inte andelen av särkullbarns arv de fått ut eller har kvar att få ut när man räknar utan använder den kvoten som de tidigare avstått och gångrar denna med hela den sist avlidnes kvarlåtenskap.
Vänliga hälsningar,
