Hur överklagar vi ett beslut som inte får överklagas?
Hej, hur gör man om man (som part i ett överklagande av ett beslut) anser att det beslut som fattats inte bygger på en korrekt bedömning av frågan om LOK-stödföreskriften är i enlighet med 5§ i förvaltningslagen när den förordar avslag med 25% av bidragsbeloppet för en ansökan som lämnas in så lite som någon minut sent (upp till en månad). Beslutet kan inte överklagas hos RF, men kan begäran av ett förtydligande till myndigheten ändra något i bedömningen? Kan man gå en annan förvaltningsrättslig väg i en sådan regelhierarkifråga? vänlig hälsning
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din situation som att din idrottsförening fått ett beslut om statligt bidrag, ett statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd), från Riksidrottsförbundet som ni inte är helt nöjda med. Eftersom det finns ett överklagandeförbud gällande den här sortens beslut så undrar ni hur ni ska gå tillväga för att begära en omprövning av beslutet. Som jag förstår det vill ni i sådana fall basera er klagan på att en riktlinje i stödföreskriften inte stämmer överens med den proportionalitetsbedömning som enligt lag måste göras.
Reglerna som Riksidrottsförbundet ska basera sina beslut på finns i Förordningen om statliga bidrag till idrottsverksamhet. Vissa relevanta regler finns även i Förvaltningslagen (FL). I mitt svar kommer jag börja med att gå igenom vad ett överklagandeförbud egentligen innebär, för att sedan på in på hur det kan vara möjligt för er att komma runt det förbudet. Slutligen kommer jag redogöra för hur praxis ser ut på området som kan ge lite vägledning för era chanser med ett överklagande.
Vad ett överklagandeförbud innebär
Beslutsfattande om statliga bidrag brukar normalt utföras av förvaltningsmyndigheter, och i dessa situationer blir Förvaltningslagen tillämplig (FL 1 §). När det gäller LOK-stöd har regeringen delegerat beslutsfattandet till Riksidrottsförbundet, som är en privat verksamhet och alltså inte en statlig myndighet. Eftersom förbundet utövar myndighetsutövning så kan man tro att deras agerande bör regleras av reglerna i Förvaltningslagen. Den lagen är dock subsidiär (FL 4 §), vilket innebär att om det finns andra bestämmelser i mer specifik lagstiftning eller förordning så gäller de reglerna. I Förordningen om statliga bidrag till idrottsverksamhet finns specialregler som ska tillämpas på Riksidrottsförbundets beslutsfattande. Vissa av reglerna i Förvaltningslagen är dock fortfarande tillämpliga, varav FL 5 § om legalitet, objektivitet och proportionalitet är en av dem (13 §). I förordningen framgår även att förbundets beslut inte får överklagas (14 §).
Europakonventionen kan sätta överklagandeförbud ur spel
Ett överklagandeförbud står som huvudregel fast. Det enda undantaget som kan sätta ett överklagandeförbud åt sidan är om en enskild kan anses ha fått sin rätt till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen kränkt. Rätten till en rättvis rättegång i artikel 6.1 innebär en rätt till domstolsprövning av beslut som berör dennes civila rättigheter. Ert idrottsförbund kan sannolikt ses som en enskild, eftersom det i stort sett bara är kommuner och staten själv som inte räknas som en enskild i dessa sammanhang, och ni kan därför ha civila rättigheter.
Så vad är en civil rättighet? Det är väldigt mycket som täcks in under detta begrepp. Enligt praxis från Europadomstolen så är statliga bidrag i regel en civil rättighet om det inte beviljas på rent skönsmässiga grunder. När en myndighet, eller i det här fallet ett förbund på uppdrag av regeringen, ska göra en lämplighetsbedömning av mottagaren och vissa fastställda kriterier ställs upp för att bidraget ska beviljas rör det sig i regel om en civil rättighet, då det ofta inte finns så mycket utrymme för skönsmässiga bedömningar från beslutsfattarens sida. Det finns mer eller mindre en presumtion för att möjligheten att få bidrag är en civil rättighet om ingenting starkt indikerar motsatsen.
Du undrar om ni på något sätt kan begära ett förtydligande från Riksidrottsförbundet gällande proportionaliteten i de föreskrifter som styr deras beslutsfattande. En föreskrift eller andra styrdokument är, till skillnad från lagar och förordningar, inte bindande för en domstol. Överklagar ni beslutet till domstol kommer de i förlängningen pröva om Riksidrottsförbundets föreskrift är i enlighet med reglerna i Förvaltningslagen de ska förhålla sig till.
Praxis på området
I mål 5462-17 från Stockholms Kammarrätt konstateras att LOK-stöd till idrottsföreningar kan klassas som en civil rättighet. Ni kan därför vända er till närmaste förvaltningsrätt och överklaga beslutet, med grunden att överklagandeförbudet ska sättas åt sidan då beslutet rör en civil rättighet. Kammarrätten kommer visserligen fram till att Riksidrottsförbundet inte är att anse som en förvaltningsmyndighet, och att reglerna i Förvaltningslagen därför inte blir tillämpliga. Däremot är allmän förvaltningsdomstol behörig att pröva förvaltningsbeslut utan uttryckligt lagstöd enbart baserat på Europakonventionen, och därför har frågan om Förvaltningslagens tillämpningsområde mindre betydelse. Eftersom Riksidrottsförbundet genom lag fått en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning så utövar de verksamhet i myndighetens ställe, vilket gör att beslutet har stora likheter med ett förvaltningsbeslut.
Detta beslut är överklagat till Högsta Förvaltningsdomstolen, som har meddelat prövningstillstånd. Ett prejudikat gällande just den här frågan kommer därför sannolikt att meddelas inom kort. När domen kommer så blir det förhoppningsvis mer tydligt om Riksidrottsförbundets beslut kommer kunna överklagas.
Sammanfattningsvis
Eftersom Riksidrottsförbundet är en privat organisation och inte en myndighet så är Förvaltningslagen inte direkt tillämplig i er situation. Däremot har förbundets beslutsfattande om statliga bidrag stora likheter med en förvaltningsmyndighets verksamhet. Det är därför möjligt att hävda att rätten till bidrag är en civil rättighet enligt Europakonventionen, vilket sätter överklagandeförbudet ur spel. Stockholms Kammarrätt har åtminstone kommit fram till denna slutsats i ett mål som rör rätten att överklaga ett beslut om LOK-stöd. Den domen är överklagad till högsta instans, vilket innebär att vi snart kommer veta med säkerhet om den här typen av beslut ska få överklagas i framtiden.
Min rekommendation att ni överklagar beslutet till Förvaltningsrätten. Grunda er överklagan på att bidraget är en civil rättighet och att ni därför har rätt att få frågan prövad i domstol. Om domstolen tar upp ert överklagande kan den pröva om föreskriften är i enlighet med FL 5 §. Stöd för detta resonemang finns åtminstone än så länge i Kammarrättens resonemang i domen jag nämnde ovan. Att utforma ett överklagande kan vara knepigt och jag skulle därför råda er att ta hjälp av en professionell jurist för att utforma ett sådant. Lawline har duktiga jurister som ni kan ta hjälp av om det skulle behövas. Om detta är något som intresserar er kan ni kontakta mig på natalie.accord@lawline.se så kan vi ta fram ett prisförslag.
Jag hoppas du fick svar på din fråga och önskar er lycka till i en eventuell framtida process.
Vänliga hälsningar,
