Hur mycket har man rätt till i efterarv?

Hej

Jag var gift med en änkeman som hade en dotter från hans första äktenskap.

Han dog för 3 månader sedan. Det finns inte gemensamma barn, jag har inga barn från mitt första äktenskap heller. Det finns testamente, min man skrev laglotten till sin dotter. Min mans dotter (särkullbarn) har inte fått sitt arv efter hennes mamma som var avliden i 2003.

Jag skulle vara mycket tacksam om Ni beskriver hur det kalkyleras nu år 2017 angående min mans dotters arv efter hennes mamma (min mans första maka).

Till ex. enligt bouppteckningen i 2003 min man hade 100 kr. Hans första maka hade 20 kr.

Hur mycket pengar får nu min mans dotter (särkullbarn) som arvinge efter hennes mamma?

Vilka lag, regel eller norm reglerar det?

Lawline svarar

Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Efterarvsrätten enligt ärvdabalken
Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB).

Om man är gift ärver alltid den efterlevande maken all egendom, enligt 3 kap. 1 § ÄB. Efterlevande makes arvsrätt går alltså först. Särkullbarn (ett barn som är bröstarvinge till den ena maken men inte den andra) har dock rätt att få ut sin del av arvet direkt.

Enligt 3 kap. 2 § ÄB har bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskons avkomlingar någonting som kallas för efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken ärver den egendom som bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar egentligen skulle ha ärvt efter den avlidne med s.k. fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen, men denne får i övrigt göra i princip vad den vill med den. När den efterlevande maken sedan dör har den eller de med efterarvsrätt en rätt att få ut den del som kommer från den först avlidne maken.

Efterarvsrätten räknas ut som en andel av hela den egendomsmassa som den efterlevande maken har då den först avlidne går bort, och lika stor andel av den egendomsmassa som den efterlevande maken har när denne dör blir efterarvet. Om den efterlevande maken exempelvis har 100 000 kr då den först avlidne maken går bort, och 50 000 kr av dessa är arvet från den först avlidne, kommer efterarvsrätten alltså att vara 50 %. När den efterlevande maken dör kommer efterarvingarna ha rätt till 50 % av dennes kvarlåtenskap. Om egendomen ökar eller minskar i värde under tiden mellan dödsfallen ökar eller minskar alltså även efterarvet.

Efterarvsrätten för din mans dotter
Dins mans dotter har alltså rätt att få ut sitt arv efter sin mamma då din man dör.

Om din man enligt bouppteckningen hade 100 kr och mamman hade 20 kr, skulle dotterns arv egentligen varit 20 kr (jag utgår ifrån att dottern var det enda barnet). Dock går makes arvsrätt som sagt först, och din man borde därför fått 120 kr vid mammans död. Detta innebär att dottern har en efterarvsrätt på 20 kr av 120 kr, vilket är en sjättedel. När din man sedan dör kommer dottern alltså att ha rätt till en sjättedel av hans egendom, oavsett hur stor eller liten denna är.

Efter att dottern fått det hon har rätt till i efterarv från sin mamma, kommer testamentet att gälla (förutsatt att dottern får sin laglott, men det verkar testamentet enligt din fråga ange).

Hoppas att du fått svar på din fråga!
Vänligen,

Emma FagerbergRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000