Hur mycket har barnen att säga till om i boendefrågor?
Hej, jag och min exman har gemensam vårdnad om våra två barn som är 12 och 14 år. Vi har ytterligare ett barn som är 19 år och som mestadels bor hos pappan. Barnen 12 och 14 år har av olika orsaker mestadels bott hos mig sedan ca 10 mån. Sedan i september har vi föräldrar en målsättning att de yngre barnen ska bo hos oss varannan vecka. Det är dock svårt och barnen visar mycket tydligt att de vill bo hos mig. Jag peppar och motiverar dem att försöka och att det kommer bli lättare när vi får till en bra rutin. Problemet är att det saknas tillit till pappan samt att det är lugnare och lite friare hos mig. Hos mig har båda barnen dessutom egna rum. Hos pappan delar 12 och 19 åringen rum. Lämningarna går dåligt, barnen gråter, skriker och vill inte. Pappan hävdar bestämt att han har rätt till barnen varannan vecka. Efter skolan kommer barnen hem till mig trots att det inte är avtalat, och så uppstår jobbiga och smärtsamma överlämningar var och varannan dag. Jag försöker medla och hitta lösningar till en successiv övergång och att vi ska vara flexibla och lyssna på barnen. Pappan vägrar förhandla. Han känner sig säkert frustrerad och sårad. Har pappan rätt att hävda sin rätt till barnen? Vad kan jag som mamma använda som juridiskt argument för att förmå min exman att barnen ska har en röst. Målet är ju att barnen ska må bra men också ha god kontakt med båda barnen.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av reglerna i föräldrabalken (FB).
Vid alla bedömningar om vårdnad, boende och umgänge är barnens bästa avgörande (FB 6 kap. 2 a § första stycket). Vid bedömningen vad som är bäst för barnen beaktas särskild barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (FB 6 kap. 2 a § andra stycket).
Hänsyn ska dock tas till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad (FB 6 kap. 2 a § tredje stycket). Detta är det främsta juridiska argument för att barnen ska ha en röst.
I situationer som din blir det alltid en avvägning mellan vad som är viktigast – en nära och god kontakt med båda föräldrarna, eller barnets vilja. De båda behöver inte utesluta varandra, men barnets vilja kommer bli avgörande för hur det praktiskt kommer att gå till i boendefrågan. Ju äldre barnen är, desto mer vikt läggs vid deras vilja.
Kan ni inte komma överens kan du väcka talan i domstol, där domstolen får avgöra hos vem barnen ska bo hos (FB 6 kap. 14 a § första stycket). Alternativt kan ni avtala om boendet, detta avtal behöver vara skriftligt och godkänt av socialnämnden (FB 6 kap. 14 a § andra stycket).
Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!
Med vänliga hälsningar
