Hur långt sträcker sig behörigheten i 17 kap. 2 § FB?

FRÅGA
Hej,I lagen från i juli 2017, FB, om att man som anhörig inte längre behöver ha en skriftlig fullmakt för att företräda en person som saknar förmåga att ta hand om sin ekonom,i står det bl.a. att oförmågan ska bero på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande och att det ska vara uppenbart att personen inte klarar av sin ekonomi själv samt att "din behörighet är begränsad till sådant som har anknytning till den dagliga livsföringen".Frågan är; Har man något stöd i den lagen för att förhindra att någon, i detta fall en äldre dement förälder, som är oförmögen att sköta sin dagliga ekonomi, från att ta upp nya lån för att skaffa kapital utöver sin betalningsförmåga för att därigenom "ytterligare försämra sin ekonomiska situation / dagliga livsföring"? D.v.s. till exempel meddela aktuellt kreditinstitut att n.n. inte är förmögen till att hantera sin dagliga ekonomi och jag som närstående åberhopar lagen 17;2 FB för att ytterligare krediter inte bör medges?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

I mitt svar kommer jag att redogöra för vad som avses med "sådant som har anknytning till den daglig livsföringen" i 17 kap. 1 § föräldrabalken (FB), för att därefter svara på din fråga.

Vad avses med "sådant som har anknytning till den dagliga livsföringen"?

Den anhöriges behörighet gäller bara i fråga om ekonomiska angelägenheter och ordinära rättshandlingar med anknytning till den enskildes dagliga livsföring. Som exempel på den anhöriges behörighet är betalning av periodiska utgifter som utgör en förutsättning för att den enskilde ska kunna upprätthålla sin levnadsnivå och sina levnadsförhållanden (se prop. 2016/17:30 s. 136). Konkreta exempel är bl.a. betalningar hänförliga till boendet, transporter, sociala tjänster, telefonabonnemang, försäkringar, föreningsavgifter, TV och tidningar.

Den anhöriges insatser måste utgå från den livssituation och de behov som den enskilde har. Det skiljer alltså på person till person. Insatserna måste dock hela tiden falla inom anhörigbehörigheten, dvs avse rättshandlingar med anknytning till den enskildes dagliga livsföring (prop. 2016/17:30 s. 136)

Bedömning i ditt fall

Den behörighet som 17 kap. 1 § FB tar sikte på verkar främst innefatta sådana periodiska betalningar och insatser som upprätthåller den enskildes levnadsförhållanden. Dessutom ska den enskilde fortfarande ha rättshandlingsförmåga. Att förhindra att föräldern ingår avtal skiljer sig alltså från avsikten med 17 kap. 1 § FB. I ditt fall skulle jag därmed rekommendera att en ansökan om förvaltarskap görs. Ett förvaltarskap innebär att förvaltarens samtycke krävs för att den enskilde ska kunna ingå vissa avtal. Läs mer om förvaltarskap här.

Jag hoppas att det var svar på din fråga!

Med vänlig hälsning,

Zana Mohammed
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom God man & förvaltare (372)
2019-07-14 Kan olämplig god man skiljas från sitt uppdrag?
2019-07-14 Entlediga förvaltare
2019-07-10 Vad är skillnaden mellan fullmakt och god man?
2019-07-07 Förvaltarskap tar bort rättshandlingsförmåga från huvudman

Alla besvarade frågor (71210)