Lawline
ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTArvsskifte
5 juni 2018

Hur länge får man avvakta med arvsskifte?

Fråga

Hej, hur länge kan man avvakta med arvskifte? Om syskon tex är osäkra eller oense om vad göra med en släktgård, om den ska säljas eller om någon kan ha den kvar. Vi är tre syskon och ett av syskonet vill få allt klart genast och bli utlöst för sin del. Två av oss vill försöka bevara gården men det är stora beslut vi inte vill hasta fram beslut som man ev sedan ångrar. Det är ett stort inte minst ekonomiskt beslut. Vad är en skälig tid att se över hur och om man kan ta över en gård. Endera själv eller samäga med ett av syskonen. Det handlar om rätt mycket skog och mark som ska säljas eller lösas ut och ett bostads hus som funnits i vår släkt i generationer. Jag och ena brodern tycker vi kan avvakta några år och hyra ut det tillsvidare, är det en rimlig tanke? Den andre vill bli utlöst genast för sin del och tycker vi ska sälja om vi inte kan lösa ut honom genast. Visst kan man göra delat arvskifte, om någon behöver ta ut pengar från ett arv, eller om man tex bestämmer sig att sälja av skogen? Men att bostadshuset får stå kvar något år till som dödsbo? Finns det någon skälig tid för att avvakta med arvsskifte? och kan ett syskon tvångsförsälja, om man är oense - och isf hur lång tid ska ha gått då?

Svar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline.

Jag utgår från att en bouppteckning (förteckningen av den avlidnes tillgångar och skulder samt personuppgifter för dödsbodelägare) gjorts, och att dina frågor alltså enbart rör själva arvsskiftet. Man kan som huvudregel avvakta med arvsskiftetI princip kan ni som dödsbodelägare avvakta hur länge som helst med ett arvskifte, då det saknas någon tidsgräns. Ett undantag finns dock för jordbruksfastigheter, där arvskifte måste ske inom fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade, 18 kap 7 § ärvdabalken. Vad som är en skälig tid för ett arvsskifte är svårt att säga, utan det beror på omfattningen av skulder och tillgångar i det enskilda fallet.

Delat arvskifte är tillåtetNormalt sett omfattar ett arvskifte all egendom efter den avlidne. Det finns dock en möjlighet att genomföra ett delskifte (så kallat partiellt skifte) beträffande viss egendom. Ni kan då exempelvis, som du själv föreslår, sälja av skog för att betala ut en arvbodelägares lott. Hittar ni någon lösning som alla är överens om finns det alltså inga formella hinder för att ett syskon får ut sin del av arvet före er andra.

Om ni inte kommer överens om fördelningen av arvetHuvudregeln är att ni som dödsbodelägare ansvarar för arvskiftet, 23 kap 1 § st 1 ärvdabalken. Liksom du beskriver i erat fall kan det dock ibland vara svårt att enas och någon part kan till exempel tycka att processen drar ut för mycket på tiden. Den dödsbodelägare som vill kan då begära att rätten ska utse någon att vara skiftesman, 23 kap 5 § ärvdabalken. Skiftesmannen jobbar för att hjälpa dödsbodelägarna att hitta en överenskommelse. Arvode och ersättning till skiftesmannen betalas av dödsboet. Kan parterna fortfarande inte enas med skiftesmannens hjälp kan fördelningen avgöras i domstol, vilket också innebär att det kan ta mycket lång tid innan allt är klart.

SammanfattningsvisNi kan i princip vänta hur länge ni vill med arvskiftet, så länge det inte handlar om en jordbruksfastighet. Ingen part kan själv tvångsförsälja kvarlåtenskap efter den avlidne. Är någon part missnöjd med att processen går för långsamt finns möjligheten att skifta dennes arv före de andras. Den som är vill kan också begära en skiftesman. I en förlängning kan även rätten fördela arvet om inte parterna kommer överens. Rätten skulle då kunna besluta om en försäljning.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga.

Vänligen,