Hur länge en skadeståndsdom gäller och hur man kan göra om den skadeståndsskyldige inte betalar
Om någon är dömd att betala skadestånd m.m. men inte betalar, vad händer då? Hur länge gäller ett sådant domslut?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänna förutsättningar
Jag kommer utgå från frågan om skadestånd eftersom det inte framgår vad du menar med "m.m.". När du undrar hur länge domslutet "gäller" utgår jag från att du undrar hur länge en skadeståndsfordran kan göras gällande mot den skadeståndsskyldige, det vill säga vilken preskriptionstid som gäller. Jag utgår också ifrån att det rör sig om så kallat utomobligatoriskt skadestånd, alltså skadestånd som inte grundar sig på en avtalsbestämmelse mellan den skadelidande och skadeståndsskyldige.
Din fråga är allmänt ställd så svaret kommer därför också bli ganska allmänt. Jag gissar att du i allmänhet undrar över hur "vägen till ersättning" kan se ut och därför har mitt svar det perspektivet.
Nedan kommer tre olika ersättningstyper behandlas; skadestånd, brottsskadeersättning och försäkringsersättning. Dessa är helt skilda från varandra och får inte blandas ihop. Skadestånd ska betalas av den skadeståndsskyldige, försäkringsersättning av försäkringsbolaget och brottsskadeersättning av staten. Skadestånd och försäkringsersättning påverkar dock rätten till brottsskadeersättning.
Hur länge kan ett skadeståndskrav göras gällande?
Preskriptionsreglerna för fordringar finns i preskriptionslagen (1981:130) (PreskL). Den som äger fordran och ska få betalt kallas borgenär och den som är skyldig att betala kallas gäldenär. Enligt 1 § gäller lagen för allmänna fordringar, vilket en skadeståndsfordran utgör. 2 § stadgar att en fordran preskriberas tio år efter fordrans tillkomst, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Enligt förarbetena till PreskL kommer skadeståndsfordran till vid skadehändelsen (prop. 1979/80:119 s. 39 f.). Preskriptionen kan avbrytas av både gäldenären och borgenären enligt 5 §, och om preskriptionen har avbrutits löper preskriptionstiden på nytt från avbrottstillfället (6 och 7 §§). Löper preskriptionstiden ut utan avbrott förlorar borgenären sin rätt (8 §).
En skadehändelse medför alltså att en fordran uppkommer och preskriptionstid börjar löpa. En dom som konstaterar att någon är skadeståndsskyldig utgör ett preskriptionsavbrott enligt 5 § 3 p. PreskL och därmed löper ny preskriptionstid på 10 år från och med dagen domen meddelades, enligt 7 §. Därefter kan preskriptionen fortsätta avbrytas enligt 5 § och på så vis kan fordran kvarstå hur länge som helst.
Hur borgenären kräver gäldenären på betalning (av skadestånd)
Denna fråga regleras i utsökningsbalken (1981:774) (UB). Om gäldenären inte frivilligt betalar får borgenären ansöka om verkställighet via kronofogdemyndigheten (KFM) för att få betalt (1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 §). En dom som vunnit laga kraft (dvs. att den går inte längre att överklaga) utgör en så kallad exekutionstitel som i sin tur genast ligger till grund för verkställighet (3 kap. 1 och 3 §§). KFM får då, efter borgenärens ansökan, utmäta gäldenärens tillgångar enligt 4 kap. 1 §. Utmätningen sker sedan enligt bestämmelser i UB som jag inte kommer behandla närmare här.
För mer information så rekommenderar jag KFM:s hemsida.
Vad händer om gäldenären inte kan betala (skadestånd)?
Om gäldenären inte kan betala är ett alternativ att vänta och se ifall denne efter en tid får bättre betalningsförmåga och därefter framställa krav på nytt. Ett annat alternativ är ansöka om att försätta gäldenären i konkurs enligt konkurslagen (1987:672) för att komma åt vissa tillgångar som inte kan kommas åt via KFM:s utmätning (jag kommer dock inte behandla konkurs närmare här). För det fall skadan orsakats av brott är ett tredje alternativ att ansöka om brottsskadeersättning, vilket jag kommer behandla nedan.
Brottsskadeersättning
Brottsskadeersättning regleras i brottsskadelagen (2014:322) (BRL) och betalas av staten, via brottsoffermyndigheten, till brottsoffer för vissa skador de lidit till följd av brott i Sverige (1-3 och 21 §§). Ersättningen betalas främst för personskada och kränkning (dock ej ärekränkning), men också sakskada och ren förmögenhetsskada i vissa särskilda fall (4-8 §§). Ersättningsnivåerna beräknas i princip på samma sätt som för skadestånd (se 4-8 §§ med hänvisningar till skadeståndslagen (1972:207)).
Brottsskadeersättning utgår däremot bara i den utsträckning brottsoffret inte fått sin skada ersatt på annat håll, det vill säga genom skadestånd från den skadeståndsskyldige eller från försäkringar (10 §). Ansökningen måste göras inom tre år från tidpunkten då domen vann laga kraft (15 §). Om brottsskadeersättning beviljas tar staten över brottsoffrets skadeståndsfordran på den skadeståndsskyldige (28-30 §§).
För mer information rekommenderar jag brottsoffermyndighetens hemsida.
Kort om försäkringsersättning vid händelse av brott
I hemförsäkringen finns oftast ett överfallsskydd som berättigar till ersättning då den försäkrade utsätts för vissa brott. Denna ersättning utgår som regel oberoende av om den skadeståndsskyldige betalar skadeståndet eller inte. Det är alltså möjligt att som brottsoffer få kompensation både via försäkringar och skadestånd, beroende på försäkringens omfattning och villkor.
Hoppas det här var till hjälp!
Med vänlig hälsning,
