Hur kan vi göra för att komma överens med pojkens mamma om att ändra vårdnaden?
Min man och hans ex har delad vårdnad om en son som fyller 12 i oktober, dom har varannan vecka. Nu har sonen bestämt sig för att han vill bo mesta tiden hos oss då hans mamma som har aggressionsproblem sen långt tillbaka skrämmer honom och får honom att må dåligt. Han är så pass stor nu att han börjat inse vad som händer runt om och säger att han vill bo hos oss och bara träffa henne varannan helg om ens det. Vad vi förstått så måste hon och min make komma överens och hon skriva på ett papper där hon godkänner den nya vårdnaden. Det kommer aldrig att inträffa trots sonens dåliga mående och han mår ännu sämre av att veta att han är "fast". Hur mycket hänsyn tas till hans vilja i sådana fall? Finns det någon chans att lösa det hela utan att ta det till domstol? Då exet har stora aggressionsproblem vill vi försöka göra det så smidigt som möjligt för sonens skull som tillsv. måste bo där varannan vecka. Vi har skickat in otaliga orosanmälningar genom åren med bevis och vittnen som visat på att han blivit dåligt omhändertagen men socialen här i stan gör absolut ingenting så det känns väldigt olustigt att kontakta dom i första hand. Dom kallar bara till möten där hon blånekar till allt och det slutar bara med hat gentemot oss och mer problem för sonen. Hennes stolthet och "status" som mamma går före hans mående och har alltid gjort. Hoppas ni har något tips att kolla upp för vi känner oss verkligen hjälplösa.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det här låter verkligen som en jättetuff situation och jag förstår att ni är oroliga för hur sonen påverkas. Du verkar redan ha ganska bra koll på de juridiska verktygen som finns, men tyvärr blir ofta tvister om boende och vårdnad väldigt påfrestande för alla parter om någon av föräldrarna inte är samarbetsvillig trots juridiska hjälpmedel. Jag ska i alla fall försöka förklara vad som gäller och ge förslag på vad ni kan göra. Jag kommer ta upp regler som finns i föräldrabalken (FB).
Barnets bästa är alltid avgörande och barnets vilja ska beaktas
Först och främst är det viktigt att alltid tänka på att det är sonens bästa som ska avgöra alla beslut som rör honom och hans personliga angelägenheter. Det gäller föräldrarna, domstol och alla andra som är med och fattar beslut som gäller honom. Man ska också enligt lag ta hänsyn till sonens egna vilja med beaktan av hans ålder och mognad (FB 6 kap. 2a §).
Eftersom sonen är 12 år och du beskriver att han börjar bli mer och mer medveten om det som pågår runtomkring honom, så ska man alltså ta hänsyn till vad han vill. Om en domstol skulle avgöra frågan kommer de höra sonen och de ska enligt lag ta hänsyn till hans vilja. I den här situationen tror jag att en domstol skulle fästa relativt stor vikt vid sonens önskan, men jag kan inte ge ett säkert svar på hur stor tyngd det får i en process. Till sist är det alltid barnets bästa som avgör och i vissa fall kan domstolen komma fram till att barnets bästa inte är barnets egen vilja. Alla processer är olika och vissa omständigheter kan bli mer eller mindre avgörande. Baserat på din beskrivning av mamman låter det dock som att sonens önskan att spendera mer tid hos er även är vad som är bäst för honom.
Ändra vårdnad eller ta beslut om boende enligt avtal är den "enkla" vägen
Precis som du själv skriver så kan pappan och mamman komma överens om att ändra vårdnaden i ett avtal. Avtalet ska vara skriftligt och godkännas av socialnämnden (FB 6 kap. 6 §). Detta är, i förhållande till en domstolsprocess, det enkla alternativet. I ert fall verkar det dock inte vara en möjlighet, eftersom mamman inte är intresserad av att gå med på ett avtal om ensam vårdnad.
Ett alternativ som kanske kan upplevas som mindre ingripande för mamman är att låta vårdnaden förbli gemensam, men att komma överens om att ändra sonens boende istället. Pappan och mamman kan nämligen skriva på ett avtal om att sonen ska bo hos er permanent och få det godkänt av socialnämnden (FB 6 kap. 14a §). Då har mamman fortfarande inflytande i vårdnaden av sonen och ska vara med och ta beslut som rör hans personliga angelägenheter, men sonen kan bo större delen av tiden hos er. Det här kräver så klart också att mamman går med på villkoren i avtalet. Går det inte att nå en överenskommelse är detta inte ett alternativ.
Samarbetssamtal med familjerätten ska hjälpa föräldrarna att nå en överenskommelse
Föräldrar som inte kan komma överens har möjlighet att gå till kommunens familjerätt för kostnadsfria samarbetssamtal. Målet med de här samtalen är att nå en överenskommelse som kan bli grunden för ett avtal om vårdnad, boende och/eller umgänge.
I din beskrivning låter det som att mamman och pappan redan varit med på såna här samtal och att de inte leder någonstans. Som med andra överenskommelser kräver de här samtalen att alla parter är villiga att gå varandra tillmötes och kompromissa i vissa fall. För mig låter det som om de här samtalen inte kommer vara så konstruktiva i er situation och kanske snarare drar ut på processen.
Det finns privata alternativ för familjerådgivning, coaching, terapi m.m.
Tycker ni inte att den kommunala familjerätten är till någon hjälp eller känner ni er inte bekväma med att vända er till dem, så finns det många olika privata alternativ. Vill ni komma fram till en överenskommelse utan domstol kan ni försöka hitta ett företag som erbjuder familjerådgivning, familjeterapi och liknande tjänster. Då har ni större möjlighet att välja hur ni vill att samtalen med mamman ska se ut.
Problemen med detta alternativ är att det kan bli kostsamt och svårt att veta vem som erbjuder trygga tjänster som passar er. Dessutom kräver detta att mamman är villig att delta och gå pappan och sonen till mötes. Det finns alltså en risk att det inte fungerar bättre än samtalen som kommunen hjälper er med.
Domstolen är enda alternativet när ni vill tvinga fram en förändring
När det inte går att komma överens men man fortfarande vill få till en ändring av vårdnad och boende, så är det enda alternativet att gå till en domstol. Det enda sättet att tvinga fram en förändring är att få en dom som kan verkställas.
Innan man väljer att gå till domstol är det viktigt att först försöka prata med den andra föräldern och komma överens själva och som andra steg försöka ta hjälp av den kommunala familjerätten (eller kanske en privat rådgivare). När det inte fungerar är det dags att överväga domstol. Så som du beskriver situationen verkar det för mig som om ni inte kommer kunna nå en överenskommelse med mamman. Din man bör därför överväga om han vill fortsätta försöka få mamman att gå med på ett avtal, eller om han faktiskt ska ta frågan till domstol. Tanken på att gå till domstol kan verka väldigt jobbig, men på lång sikt kan domstolsprocessen bli enklare än att fortsätta med många ineffektiva samtal och misslyckade försöka att komma överens.
Sammanfattningsvis finns det alltså inte så mycket mer att göra än att först försöka komma överens och i andra hand försöka ta hjälp av kommunal familjerätt eller kanske privat familjerådgivning om det känns bättre. Fungerar det inte och känns det som om en av parterna inte är samarbetsvillig och svår att prata med, vilket verkar vara fallet för er, så är det dags att överväga att gå till en domstol för att tvinga fram en förändring. I ert fall är sonen så pass gammal och mogen att hans egen vilja kommer beaktas av domstolen och sannolikt kommer hans önskan väga relativt tungt. Exakt hur avgörande hans vilja bli kan jag däremot inte säga med säkerhet, eftersom domstolen alltid tar ett beslut baserat på alla omständigheter och allt som tas upp i processen.
Om din man väljer att gå vidare till domstol är det viktigt att han tar hjälp av en jurist med erfarenhet inom familjerätt. Här kan han boka tid med Lawlines jurister.
Jag hoppas att du känner att du har fått lite mer klarhet i vad som gäller och att ni kommer vidare med detta och hittar en lösning som är bra för sonen.
Vänligen,
