Hur kan sambor med särkullbarn fördela arvet?

2020-04-17 i Sambo
FRÅGA
Min sambo flyttade in till mig för ca 6år sedan jag ägde huset till 100% då. Vi gjorde en värdering i förhållnade till lånesumman och skrev ett testamente på om det skulle bli aktuellt men en seperation skulle jag ha den summan mer. Då jag erbjöd honom 50% delägarskap. Så idag äver vi huset till 50% var. I testamentet skrev vi även att våra 3 särkulls barn skulle ärva 33,3% efter oss båda. Nu uppfattar jag det som att det inte går att fullfölja vår önskan?Vad är bäst för oss och vad är bäst för särkullsbarnen?Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.

Jag uppfattar det som att ni inte har några gemensamma barn men att ni bägge har barn sedan tidigare och att ni totalt sett har tre barn. Jag uppfattar det också som att er önskan är att alla era barn i framtiden ska dela lika på era gemensamma tillgångar om det är möjligt. Du frågar också vad som är bäst för er och era barn och jag tolkar den önskan som att du inte vill att någon av er ska hamna i knipa om den andre skulle gå bort. Jag börjar med att reda ut vad som är möjligt vad gäller arvets fördelning och besvarar därefter frågan om vad jag tror är bäst för er och era barn när det gäller arvet.

Hur arvet kan fördelas
Hur arvet kan fördelas kan i viss mån påverkas av om ni har olika stora tillgångar som t.ex. pengar, fonder, fritidshus, mm. Har ni ungefär lika stora tillgångar så är det fullt möjligt att fördela dessa så att varje barn får 33,3% av summan av era tillgångar. Den första regeln som ska nämnas här är att varje barn har laglig rätt till en viss del av arvet, den så kallade laglotten (ärvdabalken 7 kap 1 §). Laglotten beräknas så att arvet efter en person delas i lika många delar som personen har barn och därefter delas varje sådan del i hälften och den delen har alltså varje barn rätt till. Hälften av vad en förälder lämnar efter sig kan en förälder alltså testamentera som den vill, medan andra halvan ska delas lika mellan de barn föräldern lämnar efter sig. Ett ensambarn har alltså rätt till 50% av den egendom som den avlidne föräldern lämnar efter sig, medan det i en situation där en förälder har två barn så har de barnen vardera rätt till 25% av vad föräldern lämnar efter sig. Ett räkneexempel:

Förälder 1 äger 50 kr och har ett särkullbarn vid namn X. Förälder 2 äger också 50 kr men har två särkullbarn vid namn Y och Z. Den totala summan av föräldrarnas tillgångar är alltså 100 kr. Om förälder 1 dör så har X då rätt till 25 kr. Om förälder 2 dör har Y och Z rätt till 12,5 kr vardera. Så länge som barnen fått vad de har rätt till, kan övriga tillgångar alltså testamenteras fritt. Förutsatt att förälder 1 och 2 har ungefär lika stora tillgångar står det dem alltså fritt att i ett gemensamt testamente bestämma att tillgångarna ska fördelas lika mellan alla barnen, 33,3 kr åt varje barn. Om tillgångarna är olika stora är det dock inte säkert att det går att fördela arvet helt lika mellan särkullbarnen och här behöver då hänsyn tas till hur stora tillgångar ni har vardera utöver det gemensamt ägda huset. Vad gäller själva testamentet så finns det förstås också regler (ärvdabalken 9, 10 och 13 kapitlen) som måste följas för att det ska vara giltigt.

Vad som är bäst för er och särkullbarnen
När det gäller vad som är bäst för er och era barn finns ytterligare ett par aspekter att ta hänsyn till. Det sannolikt viktigaste för er att känna till är att när en av er dör så kommer det först göras en bodelning, (sambolagen 8 §) av era gemensamma tillgångar, den så kallade samboegendomen, och därefter har barnen eller barnet till den avlidne rätt att få ut sitt arv direkt. När det gäller par som är gifta så kan särkullbarn välja att vänta med att få ut sitt arv eller delar av det och då ärver (ärvdabalken 3 kap. 1 §) istället den efterlevande maken – alltså den som fortsatt är i liv – sin makes tillgångar med något som kallas fri förfoganderätt. Det innebär att pengarna kan användas fritt, men att de inte får ges eller testamenteras bort. När sedan även den efterlevande maken dör fördelas arvet utifrån de tillgångar som då finns kvar, med undantag för sådana tillgångar som den efterlevande maken tjänat efter den först avlidne makens bortgång. När det gäller sambor finns dock ingen sådan möjlighet för barnen att vänta med arvet. I värsta fall är risken då, när ena sambon dör och den avlidnes barn ska ärva direkt, att ert hus måste säljas om den efterlevande inte har tillräckligt med pengar för att lösa ut sin sambos barn. Det bästa för att skydda sig mot en sådan situation är helt enkelt att ni bägge skaffar en livförsäkring som täcker ena sambons bortgång med allt vad det innebär av inkomstbortfall och barnens rätt att ärva direkt. Ett alternativ till detta är alltså att helt enkelt gifta sig, då ni också får ett bättre skydd än vad ni har som sambor.

Hoppas att det var svar på dina frågor. Behöver du hjälp med upprättande av testamente eller något annat rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

mvh

Isak Bergström
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Sambo (452)
2020-09-23 Om möjlighet att överta bostad efter avliden sambo
2020-09-14 Kan min sambos barn tvinga mig flytta från hans hus om han dör?
2020-09-09 Vem ärver min gåva, sambo eller mina barn?
2020-09-09 Har syskon till avliden sambo rätt att ärva samboegendom?

Alla besvarade frågor (84350)