Hur kan rätten till efterarv påverkas av den efterlevande och dennes särkullbarn?

Hej!

Mina pappa har gått bort och har skrivit ett testamente där han vill att vi särkullsbarn ska vänta med vårt arv och låta hans maka ha fri förfoganderätt. I ett tillägg till testamentet önskar både min pappa och hans maka att det som finns kvar när makan avlider ska delas lika mellan pappas 4 barn och makans 2 barn (alltså en sjättedel var). Både min pappas barn och makans barn är därför kallade till bouppteckningssammanträde för godkännande av testamentet. Fråga: Om alla barn godkänner testamentet och tillägget, vid bouppteckningen, är detta då juridiskt bindande vid makans död eller kan hennes barn vid det tillfället begära att få ut hela den del som de skulle fått om inte tillägget fanns (pga att de är särkullsbarn)?

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga aktualiserar flera olika arvsrättsliga aspekter som jag kommer att förklara i det följande. Dessa aspekter regleras helt och hållet av ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar att utgå från olika scenarion för att förklara mer specifikt vad som kan hända med er fars och er styvmoders arv.

Din fars kvarlåtenskap
När din pappa nu gick bort ska hans kvarlåtenskap delas upp enligt hans testamente. Med kvarlåtenskap menas den egendom som ska delas upp efter er far (alltså hans arv). Eftersom att han efterlämnar fyra barn har ni rätt till er laglott. Detta utgörs av hälften av den del av kvarlåtenskapen varje barn skulle ha fått om det inte fanns något testamente. Eftersom att ni är fyra barn skulle ni då fått 1/4 vardera av det totala arvet. Laglotten utgörs då av 1/8 av kvarlåtenskapen per person (ÄB 7:1). Jag utgår nu ifrån att ni inte utkräver er laglott. Jag antar att ni istället avser att vänta tills er fars maka dör innan ni utfår ert arv.

Jag ska i det följande förklara närmare hur det fungerar. Jag kommer för enkelhetens skull att kalla er fars maka för "styvmor".

Er fars testamente
Er far önskade alltså att er styvmor skulle ärva hans egendom med fri förfoganderätt och att ni särkullbarn därmed skulle få vänta med att få ut ert arv. Det som är speciellt med testamenten som rättslig handling är att de endast får effekt när den så kallade testatorn (den vars egendom testamentet reglerar) avlidit. Innan testatorn är död kan denne ju göra vad den vill med testamentet, som att förstöra det eller skriva ett nytt som ska gälla istället för det gamla. Vad detta innebär i det här fallet är att er fars testamente är bindande vad gäller hans kvarlåtenskap, inklusive det gemensamma tillägget. Hans kvarlåtenskap ska alltså fördelas i enlighet med detta testamente.

Styvmors testamente
Eftersom er styvmor fortfarande är vid liv kan hon, till skillnad från er far, ändra sitt testamente när hon vill. Hon behöver inte följa sitt egna eller det gemensamma testamentet vad gäller hennes egna egendom. Hon kan alltså ändra det när hon vill genom att t.ex. förstöra sitt testamente eller upprätta ett nytt. Det som är viktigt att komma ihåg är alltså att hon, så länge hon lever, inte är bunden av ett testamente som hon själv upprättat. Hon kan ändra detta när hon vill, inklusive det som hon skrivit i det gemensamma testamentet. Något annat som är viktigt att komma ihåg i detta sammanhang är att det endast är just hennes egna egendom hon kan bestämma över genom testamente. Hon får alltså inte genom testamente bestämma över den andel som hon ärvt med fri förfoganderätt, eftersom att denna andel redan ska följa er fars testamente.

Styvmors särkullbarn
Det som styvmoderns särkullbarn kan göra vid deras mors död är att kräva ut sin laglott. Om deras mors testamente skulle inskränka på deras laglott kan de alltså få testamentet ändrat så att de får ut sin laglott (ÄB 7:3). Deras laglott kommer att utgöra 1/4 av deras mors kvarlåtenskap per person, eftersom att de är två barn. Jag kommar ett förklara detta närmare nedan genom olika scenarion.

Fri förfoganderätt
Nu ska jag förklara vad som i praktiken händer med er fars egendom och er styvmors egendom i detta scenario.

När er far nu dött och hans kvarlåtenskap ska ärvas av er styvmor med fri förfoganderätt innebär detta följande. Vi säger att hans kvarlåtenskap kan värderas till 200' (tusen) kronor, och att er styvmors egendom är värd totalt 100'. Det som då händer är att man ska räkna ut hur stor andel av er styvmors egendom som kommer att innehas med fri förfoganderätt. Detta görs genom att man ser till hur mycket 200' kommer att utgöra av er styvmors totala egendom. Uträkningen är 200' delat på (200' + 100'). Alltså 200' dividerat med 300', vilket blir 2/3 (eller 0,67). Detta innebär att er styvmor då innehar 2/3 av sin egendom med fri förfoganderätt. Att hon innehar 2/3 av sin egendom med fri förfoganderätt har framför allt en viktig betydelse, som är att hon inte genom testamente kan bestämma över mer av sin egendom än just 1/3. Detta regleras i ÄB 3:2.

Vad händer när er styvmor dör?
Nu kommer jag att gå igenom förloppet, från att er fars kvarlåtenskap fördelas till att er styvmor avlider. Det som kommer att hända nu, om ni nu väljer att avstå från att utkräva er laglott till förmån för er styvmor, är att hon ärver all er fars kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Detta sker då på det sätt jag förklarat precis ovan. När hon sedan dör ska hennes kvarlåtenskap fördelas. Detta kan dock ske på flera olika sätt, som jag nu ska förklara.

Det första scenariot
Om er styvmor innehar 2/3 av sin egendom med fri förfoganderätt ska denna då fördelas enligt er fars testamente. Det första scenariot är att er styvmor låter det gemensamma testamentet gälla. Då utgår vi här från att allting går som er far och er styvmoder från början planerade när de upprättade det gemensamma tillägget i testamentet. Det som då kommer att hända är ju att all hennes kvarlåtenskap, inklusive de 2/3 hon innehar med fri förfoganderätt, ska fördelas enligt det testamentet med 1/6 till vardera barn. Om vi säger att er styvmor fortfarande har egendom med ett totalt värde om 300' när hon dör skulle det i detta scenario innebära att vardera barn fick 50' var (alltså 300'/6 = 50').

Det andra scenariot
Vi utgår även här från att er styvmor innehar 2/3 av sin egendom med fri förfoganderätt. Skillnaden i detta scenario är att vi säger att er styvmor ändrar sitt testamente, och väljer att testamentera all sin kvarlåtenskap till sina egna barn. Detta skulle innebära att hon maximalt kan testamentera 1/3 av sin egendom till sina barn, eftersom hon innehar 2/3 av sin egendom med fri förfoganderätt. Då skulle hennes barn ha rätt till 1/3 av hennes egendom, vilket innebär att de fortfarande får 50' var. De resterande 2/3 ska då fördelas enligt er fars testamente. Han ville i sitt testamente att hans kvarlåtenskap tillsammans med er styvmors kvarlåtenskap skulle fördelas mellan alla deras barn. Detta innebär att man skulle kunna tolka testamentet på så sätt att de resterande 200' ska fördelas över alla sex barn, så att ni fick cirka 33' var. Då skulle styvmoderns barn få totalt cirka 83' i arv, och ni fyra särkullbarn endast 33' var. Det vore dock konstigt att tolka testamentet på detta sätt. Det rimligaste skulle ju vara att er far ville att ni barn skulle få ungefär lika mycket. Därmed skulle man förmodligen tolka det som att er far i detta fall hade velat att ni ensamma fick dela på hans arv, eftersom styvmoderns barn redan fått 50' var från sin mor. Då skulle ni fyra barn alltså till slut ändå få dela på de resterande 200', så att ni alla får 50' var.

Det tredje scenariot
I det tredje scenariot utgår vi från att er styvmor är mycket rikare än er far var. Vi säger då att er fars kvarlåtenskap, precis som innan, bestod av 200'. Men vi säger att er styvmoder istället hade 1400'. Detta innebär att hon då skulle inneha endast 1/8 med fri förfoganderätt. Uträkningen blir, som jag beskrivit innan, sådan att man räknar ut hur stor andel er fars egendom utgör av er styvmoders (200' dividerat med 1600' = 0.125). Vilket är 1/8.

Vi säger då att er styvmoder avlider. Hon innehar då 1/8 med fri förfoganderätt. Vi säger också att hon har avsett att följa er fars önskan om att all deras egendom ska fördelas mellan er sex barn. Vi säger också att hon fortfarande har 1600' i egendom när hon avlider. Detta skulle då innebära att varje barn fick cirka 267' var (1600/6 = 267). Det är här det kan bli problem.

I detta scenario är det egentliga arvet från er far endast 1/8 av den totala summan av 1600'. Vilket alltså är 200'. Detta innebär att så mycket som 1400' är arv från styvmodern. Detta innebär att hennes två barn kan kräva ut sin laglott från denna summa. Eftersom de är två barn är deras varsin laglott 1/4 av 1400', vilket är 350'. De kan då kräva ändring av testamentet och för att få ut denna summa om 350' var. Därefter finns då endast kvar 900' att dela upp mellan er resterande fyra barn. Då kan ni få maximalt 225' var (900/4 = 225).

Det fjärde scenariot
Det fjärde scenariot är nästan exakt samma som det tredje scenariot, förutom att vi säger att er styvmoder bestämmer sig för att inte följa er fars önskan. Hon bestämmer sig istället för att testamentera all sin egendom till sina egna barn. De två barnen får då dela på 7/8 av sin mors kvarlåtenskap, vilket blir totalt 1400'. Kvar blir då 1/8, alltså 200', för er fyra barn att dela på.

Det femte scenariot
En sista risk är att er styvmoder spenderar alla hennes pengar under sin kvarvarande livstid. På detta sätt kan hon göra så att det vid hennes död inte finns några pengar kvar alls. I så fall finns det ibland inget man kan göra. Hon har rätt att för sig själv spendera alla egna pengar hon innehar, inklusive de hon får från er far med fri förfoganderätt. Att hon innehar egendom med fri förfoganderätt innebär endast en begränsning. Det är att hon inte kan bestämma över den andelen av sin egendom med just testamente.

Sammanfattning
Nu har jag gått igenom de scenarion som jag funnit sannolikast och viktigast att vara medveten om. Som du säkert märkt vid det här laget är detta ett ganska komplicerat rättsområde och frågorna kan vara omöjliga att i förväg svara på eftersom så många olika omständigheter kan påverka resultatet. Det finns även andra detaljer som kan påverka resultatet, men jag bör ha fått med det viktigaste.

Om ni är oroliga för ert arv efter er far kan en av de första sakerna att göra vara att diskutera med er styvmoder om vad hennes inställning är till det gemensamma testamentet. Ni kan fråga henne om hon avser att fullfölja det eller om hon funderar på att upprätta ett nytt testamente och ändra sitt arv. Om ni vill ha hjälp med mer specifika arvsrättsliga frågor och vill veta mer i detalj vad som kan hända kan ni såklart ha med en advokat eller kontakta någon av Lawlines jurister.

Jag hoppas att detta klargör en del. Tveka inte att ställa en till fråga eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!

Med vänliga hälsningar,

Lawline RådgivareRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”