hur kan man göra sina barn arvlösa?
Hej!
Jag har två pojkar och vill göra en av de arvlös.
Vad ska jag göra.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Den lag som aktualiseras i din fråga är Ärvdabalken. Jag kommer redogöra kort hur arv fungerar, och sedan hur man kan begränsa ett barns arvsrätt. Då jag inte vet så mycket om omständigheterna och förhållandena i din situation ska jag försöka ge ett brett men tydligt svar. Men det väldigt korta och yttersta svaret på din fråga är – det går inte att göra ett barn arvlöst.
Huvudregeln i arvsrätten – hur ärver man?
Utgångspunkten i arvsrätten är den så kallade legala arvsordningen, var barn (bröstarvingar) är den första arvsklassen som ärver efter en avliden (2 kap. 1§ ärvdabalken, ÄB). Detta innebär att när du går bort, är det dina barn som ärver dig i första hand, om de är i livet. Annars ärver deras barn, alltså dina barnbarn.
Bröstarvingar delar då på hela din kvarlåtenskap, lika, om inget annat har avtalats om i testamente (kommer till detta nedan). Denna regel grundas på en gammal tanke om att föräldrar inte som utgångspunkt vill göra skillnad mellan sina barn. Varje barns andel i förälderns kvarlåtenskap kallas arvslott, och har du endast två barn så är varderas arvslott ½ av din kvarlåtenskap.
Kan man göra ett barn arvlöst? - utgångspunkt
Trots denna utgångspunkt ovan, finns det sätt att begränsa barns arvslott, nämligen genom att skriva testamente. I testamentet får du ange hur du vill att din egendom och värdet av den ska fördelas när du går bort. Du kan där skriva att du inte vill att ditt ena barn ska ärva dig, och att allt ska gå till det andra barnet, eller till en organisation, eller granne. Men det finns en begränsning i denna möjlighet, då bröstarvingar har rätt till en del av sina föräldrars kvarlåtenskap. Denna del kallas laglotten, och utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Så dina barn har vardera rätt till åtminstone ¼ var av din kvarlåtenskap. Resterande av din kvarlåtenskap kan du då fritt testamentera till vem du vill.
Men om jag ska försöka vara tydlig, innebär detta inte att du har någon skyldighet att beakta båda dina barns laglott i ditt testamente, utan du kan skriva att ett barn inte ska få något alls. Barnens rätt till sin laglott är en rätt för barnen att jämka ditt testamente, inte en skyldighet för dig att inte göra dem arvlösa. Detta innebär att om barnen vill göra gällande sin laglott, måste de begära jämkning av testamentet senast sex månader efter det att man erhöll del av testamentet (7 kap. 3§ ÄB). Detta innebär dock att de kommer få ut sin laglott ur ditt arv, oavsett vad du skrivit i testamentet.
Alltså blir det i praktiken så att du inte kan göra något av dina barn arvlösa. Men anledningen till att det ändå kan vara viktigt att skriva ett testamente är för det första (1) att om du inte skriver ett testamente kommer båda barnen dela på hälften av din kvarlåtenskap. Med ett testamente kan man som lägst fördela ¼ till barn A, och ¾ till barn B. För det andra (2) så krävs det, för att barn A i detta exempel, ska få ut någonting ur din kvarlåtenskap, att denne begär jämkning av testamentet, annars så gäller innehållet i testamentet så som du skrivit. Men om barnet begär jämkning, kommer denne få ut laglotten. Därför kallar jag det att du inte är skyldig att beakta barnets laglott i ditt testamente på det sätt att du skulle behöva ta höjd för barnens laglott, utan du kan skriva vad du vill. Men om barnet vill kan den begära ut sin laglott, men den måste göra sin rätt gällande för detta.
I korta drag går det alltså inte att göra ett barn helt arvlöst genom testamente, men arvsrätten kan begränsas till ett minimum om ¼ av din egendom, OM barnet begär jämkning av testamentet.
Andra sätt att begränsa arvsrätten?
Det finns vissa andra sätt man kan begränsa arvsrätten indirekt på, men det beror lite på omständigheterna i ditt fall.
Omfördela egendom?
Ett sätt att kringgå dessa regler är genom att man omfördelar egendom på ett sätt att man inte äger något. Då finns det i praktiken ingenting för barnen att ärva. Detta är enklast om arvlåtaren, du, är gift, och skriver över egendom och tillgångar till din partner. Detta kan göras genom exempelvis gåvobrev, och när det gäller fastigheter krävs det ändring i lagfarten. Det krävs också att man skriver ett äktenskapsförord därefter, som gör varje parts egendom till enskild egendom, så att den undantas från bodelningen när någon av dem går bort. Det är dock riskabelt om ens partner ansöker om skilsmässa, då denne får allt. Men i praktiken blir resultatet så att barnen inte har något att ärva om du inte äger något. Problemet är då att båda barnen kommer behandlas lika, och ingen av dem kommer få något. Det har större effekt om ett barn är särkullbarn, alltså ett barn som inte är gemensamt. Då ärver den ingenting, medan det gemensamma barnet ärver efter den andra parten när den går bort.
Gåvor under livstiden till barnet?
Ett annat sätt som man kanske tänker sig att man kan använda för att minska sin egendom, är att ge det ena barnet gåvor undertiden man lever. Detta presumeras då vara ett förskott på arv (6 kap. 1§ ÄB). Det innebär att gåvans värde ska räknas in vid arvsskiftet. Men om man skriver ett gåvobrev kan man däri skriva att det inte ska anses vara ett förskott på arv. Detta är dock inte helt vattentätt, då det finns regler som begränsar denna möjlighet. Om du i din livstid ger bort egendom på ett sätt som innebär att du försöker ordna succession, alltså just försöker fördela förskott på arv genom gåvor, så ska dessa gåvor räknas med vid arvsskiftet till det barnets andel. Detta innebär att man ändå kommer jämna ut laglotterna genom att återta värdet av gåvorna och tillgodoräkna dem till barnet som fått dem vid beräkningen laglotterna (7 kap. 4§ ÄB). Detta kallas det förstärkta laglottsskyddet. Denna talan måste barnet väcka inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. Om man inte gör det inom denna tid, förlorar man sin rätt. Värt att nämna är att man alltid kan försöka ge bort egendom i gåva, men viktigt är då att skriva gåvobrev och vara tydlig med att det inte ska utgöra förskott på arv. Det är inte så lätt att få igenom det förstärkta laglottsskyddet i praktiken i domstol.
Att förlora arvsrätten
Slutligen kan nämnas att det finns väldigt få omständigheter som föranleder att en person helt förlorar sin arvsrätt. Det gäller främst om barnet har dödat föräldern (15 kap. 1§ ÄB) eller tvingat eller lurat föräldern att skriva testamente (15 kap. 2§ ÄB). Till sist kan nämnas också att det finns vissa preskriptionstider för arvsrätten. Exempelvis har nämnts ovan att rätten att kräva ut sin laglott för barn är sex månader, och det förstärka laglottskyddet är ett år. Annars gällen en generell preskriptionstid om 10 år om man inte skrivit exempelvis testamente (16 kap. 4§ ÄB). Om arvingen inte gör sin rätt gällande inom denna tid, förlorar man den. En arvinge kan slutligen också avsäga sig sin arvsrätt helt och hållet, antingen genom att då inte göra sin rätt gällande enligt ovan, eller genom att skriftligen hos arvlåtaren godkänna testamentet (17 kap. 2§ ÄB).
Sammanfattning
Det går alltså inte att göra ett barn helt arvlöst. Det är en gammal tradition som finns i rättsordningen som vilar på gamla principer om familjevärderingar och ekonomiska motiv. Men du kan begränsa arvsrätten. Det främsta sättet är genom att i testamente skriva att du inte vill att ett av barnen ska ärva dig. Då är det detta som gäller, men om barnet vill kräva ut sin laglott kan den göra det genom att begära jämkning av testamentet. Men om barnet inte gör det, så gäller testamentets innehåll. Därför är det ändå viktigt att du skriver ett testamente för att tydliggöra dina önskningar.
Det finns en del andra mer invecklade sätt att kringgå dessa regler på, men det är inte vattentätt och en eventuell domstol kan komma att se igenom det. Det går inte heller på något enkelt sätt att undanhålla egendom från ett barn, till förmån för det andra barnet, då sådan egendom ska avräknas vid arvsskiftet. Reglerna är utformade för att man inte ska kunna göra barn arvlösa, men det kan vara en skillnad mellan att ha rätt och att få rätt i domstol. Att ge bort egendom och skriva gåvobrev om att det inte ska anses utgöra förskott på arv, är alltså också ett alternativ. Men märk att det förstärkta laglottsskyddet gäller, om barnet kan bevisa det och åberopar det i tid.
Jag rekommenderar dig att skriva ett testamente för att begränsa arvet så mycket som möjligt med stöd i lagen. Vår jursitbyrå kan vara behjälplig med att upprätta ett testamente, eller andra handlingar om gåvor och vidare rådgivning. Du är välkommen att kontakta mig per e-post för en kostnadsfri offert och vidare kontakt med byrån. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se.
Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet i morgon den 20 april, kl. 18.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid.
Vänligen,
