Hur kan bröstarvingar få del av arv om testamente som ger efterlevande make full äganderätt finns?
Inbördes testamente mellan makar, där efterlevande ärver med FULL ÄGANDERÄTT. Båda har särkullbarn, meningen med testamentet var att efterlevande skulle kunna sitta kvar i orubbat bo (gemensamt ägd fastighet). Hur kan testamentet behandlas i bouppteckningen för att avlidnes särkullbarn ska ha rätt till efterarv och att efterlevande ska kunna bo kvar i fastigheten?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Allmänna förutsättningar
Jag utgår ifrån att det finns ett testamente som enbart stadgar att efterlevande make ska ärva den först avlidne med full äganderätt och att ingen ytterligare information framgår av själva dokumentet. Eftersom din fråga rör arv och testamente finner du regleringen i ärvdabalken (1958:637) (ÄB).
Testamentets innebörd
Ett testamente som stadgar att efterlevande make ska ärva med full äganderätt utsläcker all form av efterarvsrätt, till skillnad från huvudregeln om fri förfoganderätt som följer av den legala arvsordningen, 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Om inte testamentet klandras eller jämkas finns således inga andra arvsberättigade efter den avlidne än dennes make.
Jämkning för utfående av laglott
Barn till den avlidne, vare sig de är gemensamma eller särkullbarn, kan dock alltid begära jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott, vilken utgör hälften av dess legala arvslott, 7 kap. 1 och 3 §§ ÄB. Jämkningen måste begäras inom 6 månader från och med det att testamentet delgivits och av samtliga personer som önskar jämka, 7 kap. 3 § 3 st. och 14 kap. 4 § ÄB.
Verkan av jämkning
Verkan av jämkning skiljer sig beroende på ifall den görs av ett gemensamt barn eller ett särkullbarn.
Om det gemensamma barnet jämkar ärver den efterlevande maken fortfarande dennes arvslott men istället med fri förfoganderätt, 7 kap. 3 § 2 st. och 3 kap. 1-2 §§ ÄB. Det gemensamma barnet får således efterarvsrätt till sin andel.
Om särkullbarnet jämkar har denne däremot rätt att få ut sin del direkt vid arvskiftet efter den först avlidne, 7 kap. 3 § 2 st. och 3 kap. 1 § 1 st. Denne kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Efterlevande ärver då dennes del med fri förfoganderätt och särkullbarnet får då samma efterarvsrätt likt i stycket ovan, 3 kap. 9 §. Viktigt är dock att arvsavståendet formuleras så att särkullbarnet förbehåller sig rätten till efterarv, annars kan det tolkas som att särkullbarnet helt avstår sin arvsrätt.
Efterlevande makes rätt till viss nettoförmögenhet
Enligt 3 kap. 1 § 2 st. ÄB har efterlevande make alltid rätt, om möjligt, till en nettoförmögenhet motsvarande 4 prisbasbelopp (46 500 år 2019, 46 500 x 4 = 186 000). Denna rätt går före laglottsrätten. På så vis får laglotten sättas ned ifall den inkräktar på detta belopp. Notera att regeln inte ger rätt till detta belopp i arv, utan att det handlar om ett minimiskydd för den efterlevandes totala förmögenhet. Jag gissar att det dock inte är aktuellt i ditt fall.
Slutsats
I situationen du beskriver saknar den först avlidnes barn arvsrätt efter sin förälder men kan få rätt till sin laglott genom jämkning. Att jämka testamentet och avstå arv till förmån för den efterlevande med förbehåll om efterarvsrätt är således en lösning, om laglotten skulle inkräkta på fastigheten. Detta kräver dock att särkullbarnen accepterar att vänta.
En annan lösning, för att ge särkullbarnen rätt till hela sin arvslott (om det var tanken), är att den efterlevande upprättar ett testamente som ger den avlidnes särkullbarn rätt till vis del i hens arv. Detta förutsätter dock goda relationer och tillit mellan samtliga inblandade. För upprättande av ett sådant testamente rekommenderar starkt att du tar hjälp av en yrkesverksam jurist så att det får precis den innebörd du tänkt. Detta kan du göra hos oss på Lawline.
Hoppas det här var svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
