Hur handläggs ärenden rörande tvångsvård?
Är socialtjänsten tvungen att dirieföra orosanmälningar som inkommer :
1. Muntligt per telefon
2. Via mail
3.Via brev
Kan den som är orosanmäld få veta hur många orosanmälningar som är gjorda? Och hur socialtjänsten har agerat på dem?
Anledningen till frågan är att orosanmälan har gjorts till socialtjänsten vid flertal tillfällen från både vänner , vårdnadshavare samt boendestöd angående eskalerande missbruk av droger.
I dagsläget är en LVM anmälan skriven som som socialtjänsten ska ta ställning till.kan dessa orosanmälningar ligga till grund för att LVM vård ska / bör beslutas.
Lawline svarar
Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för dina frågor utifrån lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), socialtjänstlagen (SoL) samt förvaltningslagen (FL).
Är socialtjänsten skyldig att diarieföra alla orosanmälningar – oavsett i vilken form de lämnas?
Huvudregeln är att socialnämnden ska inleda en utredning genom anmälan eller på något annat sätt får kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård (7 § första stycket LVM). Det finns alltså inget formkrav på hur en orosanmälan lämnas.
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse (11 kap. 5 § SoL).
Det är tillåtet att vara helt anonym när man lämnar en orosanmälan till socialnämnden.
Kan man få veta hur många orosanmälningar som gjorts?
Som part i ett ärende har man rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet (10 § FL). Detta kallas för partsinsyn. Alltså har man rätt att få veta hur många orosanmälningar som gjorts i ens ärende.
Vad kommer ligga till grund för ett eventuellt beslut?
Huruvida dessa orosanmälningar kommer ligga till grund för beslutet för tvångsvård är en bedömning som handläggaren i ärendet kommer att behöva ta ställning till. Dock är en annan huvudregel att innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet (25 § första stycket FL). Detta brukar benämnas som en kommuniceringstid för parten gällande beslutet. Det finns alltså en möjlighet att samtliga orosanmälningar kan komma att ligga till grund för beslutet. Även när själva beslutet fattas ska det finnas en handling som visar innehållet för beslutet (31 § andra punkten FL).
Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med ditt ärende rekommenderar jag dig att boka tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/boka
Hoppas att du fick svar på din frågor! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan.
Med vänliga hälsningar,
