Hur görs bodelning vid dödsfall?

Question

Hej!

Min mamma har gått bort och efterlämnade en man och två särkullbarn (mig och mitt syskon). Min mamma levde tillsammans med sin man. Maken har begärt jämkning vilket, bla, innebär att han får behålla deras hus då han står som ensam ägare till det. Vad gäller för det gemensamma bohaget/lösöret? Dvs, hur beräknas dödsboets del respektive makens? Är han skyldig att lämna ifrån sig, alternativt köpa ut dödsboets del? Om ja, är det 50/50 som gäller? Finns det någon tidsgräns för när detta ska vara reglerat? Eller kan han välja att behålla allt? Vad gäller vår mammas, dvs dödsboets, personliga ägodelar, har vi rätt att kräva dem?

Tack på förhand!

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!

Som jag förstår det, vill du veta hur bodelningen ska göras i den ovan beskrivna situationen. Detta aktualiserar bestämmelser i äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB).

Hur görs en bodelning?
När en make avlider görs en bodelning där makarnas tillgångar fördelas. Bodelningen görs i olika delar och det första är bouppteckning. Här ska en kartläggning av respektive makars tillgångar göras.

Det är, enligt 10 kap 1 § ÄktB, makarnas giftorättsgods som ska ingå i bodelningen. Giftorättsgods är all egendom som maken äger men inte gjorts till enskild egendom genom ett äktenskapsförord, ett förbehåll för gåva, arv eller testamente, 7 kap 2 § ÄktB. Enskild egendom ingår inte i bodelningen. Vidare ska det även klargöras om makarna har skulder och om det finns gemensamma skulder.

Innan själva bodelningen ska dock varje make får ta undan personliga föremål från sitt eget giftorättsgods enligt 10 kap 2 § ÄktB. Sådant omfattar kläder, personliga presenter och andra föremål som bara är till personligt bruk.

Andelar ska beräknas --> med utgångspunkt i bouppteckningen ska makarna värdera deras tillgångar och skulder. Skulder, som makarna har, ska således dras av från tillgångarna enligt 11 kap 2 § ÄktB. Noterar dock att personliga skulder ska först täckas av den enskilda egendomen, och bara om den inte täcks av den enskilda egendomen kan den komma att dras från giftorättsgodset.

Huvudregeln i en bodelning är att den gemensamma egendomen ska delas lika mellan parterna, efter att eventuella gemensamma skulder har räknats bort från giftorättsgodset. När allt som beskrivits ovan har gjorts, ska det resterande beloppet av giftorättsgodset från båda makarna läggas ihop och delas lika mellan dem enligt 11 kap 3 § ÄktB. Det värde man får fram genom hälftendelningen är makarnas andelar och giftorättsgodset ska fördelas utifrån detta enligt 11 kap 7 § ÄktB. Om någon av makarna äger giftorättsgods till ett större värde än dennes andel i boet ska en del av egendomen lämnas över till den andra maken eller så ska skillnaden jämnas ut genom att maken betalar motsvarande värde i pengar, 11 kap 9 § ÄktB.

När det kommer till bostad och bohag, ska det tillfalla maken som har störst behov av dem i avräkning på sin lott om inte det är av ringa värde. Om den ena maken äger exempelvis den gemensamma bostaden krävs det dessutom särskilda skäl för att den andra maken ska få ta över bostaden, 11 kap 8 § ÄktB. Särskilda skäl kan till exempel vara att en av makarna kommer ha väldigt svårt att hitta en annan bostad och dessutom ska ta hand om ett gemensamt barn.

Om äktenskapet inte varat under någon längre tid eller om makarnas ekonomiska förhållanden gör en hälftendelning oskälig kan en bodelning jämkas enligt 12 kap 1 § ÄktB. Detta betyder att makar som varit gifta en kortare tid antingen inte delar på sitt giftorättsgods eller bara delar på en del av det. Bodelningen kan också jämkas om det finns betydande ekonomiska skillnader mellan makarna. Det kan till exempel röra sig om att en make nyligen fått ett stort arv eller gåva, att en make har väldigt mycket enskild egendom men inte tillför något giftorättsgods o.s.v.

Vem har hand om bouppteckningen?
Någon som har hand om den avlidnes egendom ska se till att bouppteckningen blir gjord. Normalt är det den efterlevande maken som ska göra detta, men det kan också vara någon annan dödsbodel­ägare.

Den som ordnar bouppteckningen ska bestämma när bouppteckningsförrättningen ska hållas och se till att de andra dödsbo­delägarna och eventuella efterarvingar kallas till bouppteckningen samt att värde­intyg och kontoutdrag skaffas fram. Man ska också utse två kunniga och trovärdiga så kallade gode män som formellt förrättar bouppteckningen. Samtliga dödsbodelägare ska kallas i god tid till förrättningen. Den avlidnes efterlevande make ska alltid kallas, även om de inte är dödsbodelägare. Se 20 kap 2 § ÄB.

Bouppteckningshandlingen lämnas in till Skatteverket för registrering. När bouppteckningen blivit registrerad fungerar den som legitimation. Eftersom det står på bouppteckningen vilka som är dödsbodel­ägare kan de avsluta bankkonton och sälja fastigheter, och banken eller fastighetsköparen kan lita på att det är rätt personer han gör affär med. Den som fått en fastighet i arv måste visa upp bouppteckningen och en arvskifteshandling för att kunna få lagfart.

Tidsfrister
Bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. När bouppteckningen är klar ska den lämnas in till Skatteverket senast en månad efter förrättningen. Om bouppteckningen inte lämnas in i rätt tid, kan Skatteverket förelägga dödsbodelägarna att komma in med handlingen. Före­läggandet kan förenas med ett vite. Lämnas bouppteckningen inte in trots vitesföreläggandet kan Skatteverket vända sig till läns­rätten för att få vitesföreläggandet verkställt. Se 20 kap 1 § samt 8 – 9 §§ ÄB.

Ditt fall
Av omständigheterna ovan framgår att den efterlevande maken ska behålla bostaden eftersom denne äger den. Du undrar således vad som gäller för bohaget som finns i huset. Som ovan nämnts, brukar det tillfalla maken som har störst behov av det. Givet det faktum att din mamma har avlidit och kommer således inte kunna använda bohaget samt att den efterlevande maken behåller fastigheten, skulle jag säga att han verkar ha störst behov av det och det således borde tillfalla honom. Om inte, är han skyldig att antingen lämna ifrån sig den eller betala för den.

Själva bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet och inlämnat till Skatteverket senast en månad efter upprättningen. Och som sagt, ska personliga ägodelar undantas från bodelningen så det borde ni kunna kräva ut.

OBS! Din mammas kvarlåtenskap, dvs tillgångarna som är kvar efter bodelning, ska hennes arvingar ärva (dvs ni). Vanligtvis gäller att, den efterlevande maken ärver innan gemensamma barn med fri förfogande rätt enligt 3 kap 1 § ÄB efter bodelningen. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar emellertid inte särkullbarnets del av arvet, denne ärver enbart sin förälder och direkt. Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta är det första dödsfallet. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider, 3 kap 9 § ÄB.

Jag hoppas att detta var till hjälp och välkommen åter med fler frågor.

Vänligen,