Hur gör man bodelning och arvskifte när min make har ett särkullbarn?
Om en make avlider och efterlämnar sin hustru och deras gemensamma barn, samt en son från ett tidigare äktenskap. Och hustrun har ytterligare en dotter från ett tidigare äktenskap. och den avlivades tillgångar uppgår till 150 000 kr och skulderna till 100 000 kr. Och hustruns tillgångar uppgår till 40 000 kr och all egendom är giftorättsgods. Hur skulle en bodelning se ut efter makens död mot bakgrund av att han har ett annat barn sedan tidigare?
Och om hustrun skulle dö några år senare, och hennes egendomar uppgår till 210 000, kommer arvet gå till deras gemensamma barn eller hennes tidigare barn från det andra förhållandet?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag uppfattar din fråga som att makarna bara haft giftorättsgods och ingen enskild egendom och att inget testamente finns. Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).
Bodelning
När maken avlider upplöses äktenskapet. (1 kap. 5§ ÄktB) När ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske. (9 kap. 1§ ÄktB) I bodelningen mellan makarna ska deras giftorättsgods ingå, alltså 150 000 kr från den döde maken och 40 000 kr från hustrun. (10 kap. 1§ ÄktB) Den avlidne maken ska göra avdrag för de skulder han har och han ska alltså dra av 100 000 kr från sina 150 000 kr. (10 kap. 2§ ÄktB) Det som ska delas mellan makarna i bodelningen är alltså 50 000 kr från den avlidne maken och 40 000 kr från hustrun. Dessa 90 000 kr ska sedan delas lika mellan makarna så att varje make får 45 000 kr. (10 kap. 3§ ÄktB)
Arv efter den först avlidne maken
Den avlidne maken efterlämnar två barn och eftersom det är hans egna barn kallas de för bröstarvingar. Hans hustrus barn från det tidigare äktenskapet kallas för särkullbarn. Det är hans bröstarvingar som är hans arvingar och de ska ärva lika mycket. (2 kap. 1§ ÄB)
För att skydda den efterlevande hustrun finns dock en regel som säger att hon så långt pengarna räcker har rätt till fyra gånger prisbasbeloppet ur bodelningen – alltså 4 x 44 800 kr = 179 200 kr. (3 kap. 1§ 2 stycket ÄB) I bodelningen finns inte 179 200 kr utan bara 90 000 kr, och det innebär att hon har rätt att få allt i bodelningen – 90 000 kr. Det innebär i sin tur att det inte finns något kvar för barnen att ärva från den först avlidne maken.
Arv efter hustrun
När hustrun dör skriver du att hon har 210 000 kr och jag tolkar din fråga som att hon varken gift om sig eller har några skulder. Hustruns egendom har ökat sedan hennes make dog. När egendomen ökat kan vissa regler gällande förkovran (3 kap. 4§ ÄB) bli aktuella, men detta kräver att hon ökat sin egendom genom gåva eller eget arbete. Jag har ingen möjlighet att utreda om förkovran skett, eftersom jag inte vet hur egendomen har ökat och kommer alltså inte räkna med detta i min uträkning. Det är viktigt att veta att arvet kan bli annorlunda beroende på hur hustruns egendom ökats.
Jag kommer utreda frågan som att både barnen efter hennes make och hennes eget särkullbarn är vid liv. Hustruns arvingar är hennes båda bröstarvingar, det vill säga det gemensamma barnet med hennes avlidne make och hennes särkullbarn. (2 kap. 1§ ÄB) Som huvudregel är det alltså dessa två barn som ska dela lika på hennes 210 000 kr.
Det blir dock lite annorlunda med detta på grund av att hon fick ärva före den avlidne makens arvingar. Bara för att hustrun hade rätt att ta ut alla 90 000 kr när hennes make dog innebär inte det att arvingarna till hennes make ska gå helt arvslösa, även om det kanske verkar så när hon fick ut alla pengar. De två barnen till hennes avlidne make har nämligen rätt till efterarv när hustrun dör. Att ha rätt till efterarv innebär att bröstarvingarnas arv har skjutits upp och att de ska få ut sin andel när hustrun dör. På grund av deras rätt till efterarv har den avlidne makens bröstarvingar rätt till hälften av hennes 210 000 kr, alltså 105 000 kr. Detta ska delas lika mellan dem och vardera bröstarvingen efter den avlidne maken får alltså 1/2 av 105 000 kr = 52 500 kr. (3 kap. 2§ ÄB)
Resterande 105 000 kr får hustruns arvingar dela på, alltså får hennes arvingar också 52 500 kr vardera. Eftersom ett av barnen är gemensamt och ska ärva båda sina föräldrar får det barnet två lotter, alltså två gånger 52 500 kr = 105 000 kr.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis får hustrun allt ur bodelningen och den avlidne makens bröstarvingar har rätt till efterarv. När hustrun dör får den avlidne makens särkullbarn 52 500 kr, deras gemensamma barn 105 000 kr och hustruns särkullbarn 52 500 kr.
Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
