Hur går arvsskiftet till när vi makar inte har gemensamma barn, men båda har barn sedan tidigare förhållanden?

2017-06-19 i Testamente
FRÅGA
Hej! Vi är ett medelålders par som är gifta. Vi har inga gemensamma barn. Dock har vi båda barn sen tidigare förhållanden (dvs särkullebarn). Vi undrar vad som händer om en av oss går bort? Vi har inga tillgångar dock finns det försäkringar. I boet finns också några få saker som en av oss ärvt från mor och farföräldrar (inget stort värde) önskan är att dessa grejer går till den parterns barn. I övrigt vill vi att den efterlevande av oss sitter kvar i orubbat bo fram till sin död. Vad behöver vi tänka på?
SVAR

Hej, och tack för att ni vänder er till oss på Lawline med er fråga!


Det som händer när någon av er dör är helt enkelt att en bodelning ska göras och att den avlidne makens egendom ska gå i arv. Det finns många bestämmelser som reglerar detta och de allra flesta finner ni i ärvdabalken. De primära arvtagarna är bröstarvingarna, dvs den avlidne makens avkomlingar, se ÄB 2 kap. 1 §. Det finns dock en undantagsregel till denna bestämmelse, som innebär att om den avlidne maken var gift, så ska arvet gå till den andra maken i första hand. Avkomlingarna får då ”vänta” på sitt arv från den först avlidne föräldern, som de får när den sista maken går bort. Detta kallas ”efterarv”, och brukar inte utgöra några som helst komplikationer när de båda makarna har gemensamma barn.


Lite klurigare blir det när de båda makarna har barn från tidigare äktenskap. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sitt arv direkt, men kan också avstå från att ta ut det direkt och istället ta ut sitt arv när den siste maken dör, se ÄB 3 kap. 1 § 1 st och 9 §. Att avstå från att ta ut arvet direkt är vad som kallas att låta den efterlevande maken sitta i orubbat bo.


Om särkullbarnet(n) väljer att plocka ut sitt arv direkt, så finns en skyddsregel för den efterlevande maken i ÄB 3 kap. 1 § 2 st, som innebär att den efterlevande maken efter bodelningen pga dödsfallet måste ha fått egendom till ett värde av fyra gånger det gällande prisbasbeloppet. Har den efterlevande maken inte fått detta vid bodelningen, ska denne få detta ur den avlidne makens kvarlåtenskap, dvs innan särkullbarnen kan kräva ut sitt arv.


Exempel: prisbasbeloppet för 2017 är 44 800 kr, vilket innebär att om en av er skull avlida idag så ska den andra maken efter bodelningen vara tillförsäkrad fyra gånger detta belopp, dvs 179 200 kr. Ifall den efterlevande maken inte får ihop den summan efter bodelningen, så ska egendom överföras från den avlidne makens kvarlåtenskap tills dess att summan uppnås. Särkullsbarnens arv minskas alltså för att tillgodose den efterlevande makens rätt till denna summa.


Observera dock att detta enbart gäller när särkullbarnen kräver ut sitt arv direkt.



Försäkringarna

Vad gäller försäkringarna i ert fall så har det stor betydelse vad det är för sorts försäkringar. Livförsäkringar betalas exempelvis ut till den i avtalet angivna förmånstagaren utan vidare krångel.

De försäkringar som kan komma på tal är pensionsförsäkringar och jag gissar att det var dessa ni syftade på. Pensionsförsäkringar ska inte ingå i bodelningen, om beloppet som ska betalas ut ska beskattas som inkomst(se äktenskapsbalken 10 kap. 3 § 2 st), vilket är fallet med i princip alla pensionsförsäkringar. Jag råder er att kolla upp detta med ert försäkringsbolag i denna del; det är mycket bättre än att jag sitter och gissar.



Arvegods från mor- och farföräldrar

Beträffande de saker ni skulle vilja att era respektive barn ska ärva finns det också ett par saker att säga. Efter en bodelning ärver ju som sagt den efterlevande maken den först avlidne om inte särkullbarnen väljer att plocka ut sina arv direkt. Ni verkar dock vara överens om att de egna barnen skall ärva deras släktingars saker på respektive sida.

Det enklaste sättet att se till så att detta sker är då att upprätta varsitt testamente, där ni helt enkelt förklarar vad de egna barnen ska ärva, eller att ni ger bort dessa saker till era egna barn som gåvor, dvs medan ni fortfarande är i livet.

Formkraven för hur ett testamente ska se ut hittar ni i ärvdabalken 10 kap. 1 § och innebär att ett testamente, för att vara giltigt, måste upprättas skriftligen och bevittnas av två vittnen. Själva innehållet är inte särskilt styrt av lagen, men det bör framgå att ni vill att viss, bestämd, egendom ska testamenteras till en viss, eller flera, personer.


Jag hoppas att ni fått svar på era funderingar, och om det är något som är oklart i mitt svar så får ni gärna lämna en kommentar nedan och förklara vad som inte framgår!

Lucas Cyrén
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Testamente (2972)
2021-11-29 Möjligheten att vara testamentsvittne med demens
2021-11-27 Vem kan göra anspråk på ett testamente?
2021-11-27 Vittnen och testamente
2021-11-24 Tolkning av testamente

Alla besvarade frågor (97402)