Hur fungerar reglerna om laglott?
Hej! Min fars fru har avlidit och det finns ett särkullbarn på hennes sida och vi är två på min fars sida. Det har skrivits ett testamente där det står att all den avlidnes kvarlåtenskap ska tillfalla den överlevande.
Samt att efter bådas bortgång ska all respektive kvarlåtenskap fördelas enligt lag mellan den avlidnes legala arvingar. Bröstarvinge ska därvid äga rätt att göra arvsavstående till förmån för egen bröstarvinge.
Vad innebär detta i fördelningen av arvet?
Tacksam hjälp!
Med vänlig hälsning,
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Svaren på dina frågor finns i ärvdabalken. Enligt 3 kapitlet 1 § ärvdabalken ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, om arvlåtaren var gift. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt. Vad betyder då detta?
Vad din far och dennes maka avsett att göra med testamentet verkar, enligt vad jag kan utläsa, vara att avvika från ärvdabalkens regler om laglott. Laglotten regleras i 7 kapitlet 1 § ärvdabalken, och där sägs att hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. Eftersom du och din bror, samt din fars makas barn, är bröstarvingar åt respektive förälder enligt 2 kapitlet 1 § ärvdabalken, så blir denna reglering tillämplig på er. Lalglott innebär helt kort att en arvlåtare inte kan testamentera bort en del av den egendom som utan testamente hade tillfallit en bröstarvinge. I ett exempelfall där en far med ett barn har testamenterat bort all egendom, har barnet ändock rätt till hälften av den egendom som fadern testamenterat bort.
Vad innebär då detta för er?
För det första så har din far och dennes maka testamenterat bort all egendom att tillfalla den efterlevande maken. Eftersom reglerna om laglott "väger tyngre" än vad testamentet gör så innebär detta att testamentet i denna del inte är helt regelrätt. Din fars makas särkullbarn har nämligen rätt till hälften av makans kvarlåtenskap, eftersom laglotten omfattar hälften av arvslotten. Alltså har makan haft rätt att testamentera bort hälften av sin egendom, men inte andra halvan. Här måste dock poängteras att bröstarvingen måste jämka testamentet inom sex månader efter att denne tagit del av testamentet genom delgivning (regler om detta finns här), annars förlorar bröstarvingen sin rätt och testamentet är giltigt (enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken).
Praktiskt sett så gäller alltså följande: Makarnas egendom kommer delas mellan dem beroende på deras ekonomiska förhållanden vid makans död. Om de inbördes inte har något äktenskapsförord så kommer egendomen hälftendelas. Härefter kommer makans del av egendomen till hälften tillfalla er far, och till hälften makans särkullbarn (förutsatt att denne väljer att jämka testamentet, annars tillfaller all egendom er far). Den egendom som er far erhåller kommer han ha med full äganderätt, alltså kan han göra vad han vill med pengarna. När er far dör så kommer ni (hans två barn) att få dela på kvarlåtenskapen som bröstarvingar.
Som testamentet säger så har ett särkullbarn möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make (3 kap 1 § samt 9 § ärvdabalken). Isåfall så har makans särkullbarn rätt till del av arvet efter er fars död. Denna del kommer då vara procentuell till den del av er fars egendom som denna del utgjort vid bodelningen.
Hoppas detta besvarade din fråga!
