Hur fungerar ett efterarv?
Vår morbror har avlidit, han var gift med en mkt handikappad fru och det finns inget testamente. De har inga barn. Så jag förstår ju att hon örver allt. Men min fråga är att den dag hon avlider, kommer då arvet delas i 2 delar. Ena delen till hans syskon/syskonbarn och den andra delen till hennes syskon/syskonbarn? Om så är fallet, hur eftervevakar vi det??
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att besvara din fråga kommer jag börja med att redogöra för hur ett arv fördelas och vem som enligt lag har rätt till efterarv. Vidare redovisar jag för hur man bör agera för att få ut sitt efterarv. I slutet finns en liten sammanfattning av det viktigaste i redogörelsen.
Regler om arv samt efterarv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB) som är tillämplig lag.
Hur fördelas ett arv?
Ett arv går i första hand till den avlidnes barn (2 kap. 1 § ÄB). Eftersom er morbror inte hade några barn men var gift kommer arvet, precis som du skriver, att gå till hans efterlevande fru (3 kap. 1 § ÄB).
När er morbrors fru avlider kommer hennes arv att fördelas till i första hand barn eller make. I andra hand går arvet till hennes föräldrar eller syskon alternativt syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om varken föräldrar, syskon, eller syskonbarn finns går arvet till hennes mor- och farföräldrar eller deras barn, dvs hennes mostrar, fastrar, morbröder och farbröder (2 kap. 3 § ÄB).
Eftersom ni som legala arvingar till er morbror inte fick ut något arv vid hans död kan ni vara berättigade till efterarv från hans fru när hon avlider.
Vem har rätt till efterarv?
Om det vid den efterlevande makens död (er morbrors fru) finns föräldrar, syskon eller syskonbarn kvar i livet till den först avlidne maken (er morbror) är de berättigade till efterarv från den först avlidne maken (3 kap. 2 § ÄB). I första hand ärver alltså er morbrors föräldrar, och om inte de finns i livet ärver hans syskon, och om även dessa är avlidna har ni som syskonbarn rätt till efterarv.
Hur bevakar man ett efterarv så att man säkert får det?
Det är bouppteckningsmannens uppgift att se till att alla uppgifter i bouppteckningen är fullständiga och sanningsenliga. Som efterarvinge ska man bli kallad till bouppteckningen och blir dödsbodelägare i den efterlevande makens dödsbo (20 kap. 2 § ÄB). Det ska antecknas om rätten till efterarv i bouppteckningen. Om ni inte skulle kallas till bouppteckningen råder jag er att kontakta dödsboet och boutredningsmannen.
Ett efterarv delas ut till den först avlidnes arvingar innan resterande arv från den sist avlidne maken fördelas till dennes arvingar. Ni har som efterarvingar rätt till motsvarande kvotdel ur er morbrors frus dödsbo som hon ärvde av er morbror. Denna kvotdel delas ut till er innan hennes arvingar får ut något arv. Kvarlåtenskapen från er morbrors fru delas alltså inte på hälften till er vardera, utan hur stora andelarna blir är beroende av hur stor andel er morbrors arv utgör i fruns kvarlåtenskap.
Sammanfattning
Ni kan ha rätt till efterarv från er morbror, men i första hand är det hans föräldrar och syskon som har företräde till det framför er. Rätten till efterarv bör antecknas i bouppteckningen, och ni som arvingar till den först avlidne maken ska bli kallade till bouppteckningen för er morbrors fru. Om ni inte blir kallade bör ni ta kontakt med dödsboet och bouppteckningsmannen.
Efterarvets storlek beror på hur stort arvet er morbror lämnade efter sig var. Arvet delas inte rakt av mellan den först avlidnes arvingar och makens arvingar, utan det är beroende av hur stort arv er morbrors fru ärvde av honom. Efterarvet som ska tillfalla er som legala arvingar till er morbror fördelas ut innan fruns resterande kvarlåtenskap fördelas mellan hennes arvingar.
Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över så skriv gärna in en till fråga!
Med vänliga hälsningar
