Hur förhåller sig basbeloppsregeln till bröstarvingarnas arvsrätt?
Ni har många frågor och svar på er utmärkta webbplats men just denna situation har jag inte läst om tidigare:
Mina föräldrar är gifta. Jag är deras enda barn. Det finns inga särkullbarn. Pappa vill att jag ska ärva honom (hans andel av en fastighet som han och jag äger, samt medel på bankkonto). Räcker det att han upprättar ett testamente där jag ärver all hans kvarlåtenskap? Jag har läst att den efterlevande makan har rätt till fyra basbelopp, men är inte säker på om detta gäller oss. Kanske är den regeln bara till för att skydda den efterlevande ifall det finns särkullbarn? Om den gäller även oss måste vi väl skriva testamentet så att hon får så pass mycket från hans bankkonto (fyra basbelopp) att det inte påverkar arvet av fastigheten. Om jag redan nu får pengar i gåva av min far antar jag att de pengarna är ute ur bilden vid ett framtida arv efter min far. Eller krävs det att det framgår av gåvobrevet att pengarna inte ska räknas som förskott på arv?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga består av två delfrågor som jag kommer att besvara var för sig. Först och främst kommer jag dock att redogöra för vad som sker om ett testamente inte finns, respektive om ett testamente finns, och makarna har ett gemensamt barn. Jag kommer sedan att redogöra för hur detta förhåller sig till basbeloppsregeln och förskott på arv, för att därefter redogöra för vad som behöver göras för att du ska få ärva hela fastigheten.
Arvsfördelning när arvlåtaren var gift
Om inget testamente finns
När den ene maken dör ska först och främst bodelning ske mellan makarna (23 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Makarnas gemensamma giftorättsgods och skulder ska läggas samman och fördelas lika mellan den efterlevande maken och dödsboet. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild (t.ex. på grund av ett äktenskapsförord). Din fars andel i er gemensamma fastighet utgör därmed som huvudregel giftorättsgods. Din andel kommer du dock fortfarande att äga.
Den efterlevande maken får först och främst den egendom som han eller hon erhåller efter bodelningen (3 kap. 1 § 1 st. ärvdabalken). Därutöver ärver den efterlevande maken den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt, vilket innebär att denna egendom inte kan testamenteras bort. Det är först vid den efterlevande makens död som det så kallade efterarvet ska fördelas mellan den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 2 § ärvdabalken); i det här fallet är det endast du som är efterarvsberättigad.
Detta medför att du som huvudregel inte har rätt till något arv förrän båda dina föräldrar har dött. Du kommer däremot givetvis att få behålla din del i fastigheten och äga den tillsammans med din mor om din far dör före henne.
Om testamente finns
Den som skriver ett testamente har endast möjlighet att testamentera bort den egendom som ingen annan har anspråk på (se formuleringen "sin kvarlåtenskap" i 9 kap. 1 § ärvdabalken). Din far kan alltså inte testamentera bort sina banktillgodohavanden och sin andel i er fastighet hur som helst. Din mor har nämligen giftorätt i din fars egendom, vilket medför att en eventuell bodelning kan göra att banktillgodohavandena och andelen i fastigheten tillfaller henne. I så fall blir ett eventuellt testamente verkningslöst i den delen. Detta är alltså inte en tillräcklig säker lösning för att åstadkomma det resultat du och din far vill uppnå.
Hur förhåller sig basbeloppsregeln till bröstarvingarnas arvsrätt?
Den efterlevande maken har mycket riktigt rätt till egendom motsvarande minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). När den ene maken dör ska dock som sagt en bodelning ske mellan makarna. Det är endast om den efterlevande maken inte erhåller minst fyra prisbasbelopp efter bodelningen och arvsskiftet som basbeloppsregeln blir aktuell att tillämpa. I ert fall kommer du dock som nämnt inte att ärva någonting förrän båda dina föräldrar har dött, såvida inget testamente finns som säger att du ska få viss egendom när din far dör. Din mors rätt till fyra prisbasbelopp kommer alltså att kunna tillgodoses dels med egendom som hon får efter bodelningen, dels med egendom som hon får ärva med fri förfoganderätt.
Ett testamente som inskränker den efterlevande makens rätt till fyra prisbasbelopp är utan verkan i den delen. Har din mor inte erhållit minst fyra prisbasbelopp efter arvsskiftet och bodelningen kan alltså eventuella testamentstagares rätt begränsas i den mån det behövs för att den efterlevande makens rätt ska tillgodoses (med andra ord går den efterlevande makens rätt till fyra prisbasbelopp före eventuella testamentstagare och övriga arvingars rätt). Hade särkullbarn funnits hade även deras rätt till arv kommit i andra hand; den efterlevande maken har alltid rätt till minst fyra prisbasbelopp.
Är gåvor till bröstarvingar förskott på arv?
Som huvudregel räknas gåvor till en bröstarvinge som förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). För att denna presumtion ska brytas krävs att ett gåvobrev upprättas där det framgår att gåvan inte ska räknas som ett förskott på arv.
Mitt råd till er
Det resultat ni vill uppnå är att du ska ärva fastigheten och pengarna som finns på din fars bankkonto. För att denna fördelning ska vara möjlig att försäkra sig om krävs två saker. (1) Din far och din mor måste upprätta ett äktenskapsförord där det framgår att din fars banktillgodohavanden och hans andel i er fastighet ska vara enskild egendom och (2) din far måste upprätta ett testamente där det framgår att du ska erhålla denna egendom.
Din mors rätt till minst fyra prisbasbelopp kan ni dock inte påverka. Däremot kan din far ange i sitt testamente att din mor ska ärva minst fyra prisbasbelopp och att detta belopp i första hand ska tillfalla henne i form av annan egendom än fastigheten. Finns inte tillräckligt för att tillgodose hennes rätt till fyra prisbasbelopp kommer dock din mor att få ärva den del av din fars fastighet som krävs för att hennes rätt ska tillgodoses.
Behöver ni hjälp med att upprätta ett testamente eller ett äktenskapsförord rekommenderar jag att ni bokar en tid med en av våra jurister.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är du givetvis varmt välkommen att ställa följdfrågor via kommentarsfältet här nedanför.
Hälsningar,
