Hur fördelas efterlevande makes förmögenhet mellan efterarvinge och särkullbarn?
En maka avlider. I bouppteckningen står maken dom dödsbodelägare och ett gemensamt barn som efterarvinge.
Enl bouppteckningen är den avlidna hustruns tillgångar 50 tkr och den efterlevande makens tillgångar 100 tkr. Av någon anledning hade de inte gemensam ekonomi.
Den efterlevande maken har barn från annat förhållande.
Om maken avlider, hur fördelas då de 50 resp 100 tkr mellan efterarvinge och makens barn från annat förhållande?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn – också kallade bröstarvingar – ärver lika stor del efter den avlidne (2 kap. 1 § ÄB).
Efterlevande make ärver före gemensamma barn
Precis som nu nämner i frågan är det gemensamma barnet efterarvinge och får först ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider (3 kap. 2 § ÄB).
Efterarvet som det gemensamma barnet har rätt till innebär inte en rätt att ärva viss egendom eller ett visst belopp, utan det innebär istället en rätt till en viss kvotdel av den efterlevande makens förmögenhet. Kvotdelen beräknas genom att arvsbeloppet efter den först avlidna, divideras med den efterlevande makens totala förmögenhet (inkl. arvet från maken).
Eftersom att föräldern ärver med fri förfoganderätt innebär detta att storleken på arvet kan komma att ändras. Det kan minska om den efterlevande föräldern använder upp förmögenheten, men storleken på arvet kan även bli större om den efterlevande makens förmögenhet har ökat.
Utdelning av efterarv när den efterlevande maken har ett särkullbarn
Om den efterlevande maken också har ett tidigare barn utanför äktenskapet, så ska dennes förmögenhet delas lika mellan dennes bröstarvingar - det gemensamma barnet och särkullbarnet (2 kap. 1 § ÄB). Innan den efterlevande makens förmögenhet delas mellan dennes barn – så ska det gemensamma barnet få ut sitt efterarv (3 kap. 2 § ÄB).
När efterarvet har delats ut till det gemensamma barnet, så fördelas resterande förmögenhet lika mellan den efterlevande makens bröstarvingar.
Exempel
X avlider och efterlämnar en förmögenhet på 50.000 kr, en make och ett gemensamt barn. Den efterlevande maken har utöver det gemensamma barnet, även ett barn utanför äktenskapet (s.k. särkullbarn).
Eftersom att X var gift vid dödstillfället, kommer den efterlevande maken ärva före det gemensamma barnet och barnet kommer ha rätt till efterarv. Om den efterlevande maken har 100.000 kr vid dödstillfället så kommer det gemensamma barnets kvotdel bli 50.000/150.000 (1/3) – dvs att när den efterlevande maken avlider så har det gemensamma barnet rätt att få ut denna kvotdel.
När den efterlevande maken avlider kommer man börja med att dela ut efterarvet till det gemensamma barnet – dvs. 1/3 av den förmögenhet som efterlevande maken lämnar, beloppet kan både vara större eller mindre än de 50.000 kr som denne ärvde efter X. Om vi utgår från att förmögenheten varken har ökat eller minskat så får det gemensamma barnet ut 1/3 av 150.000, dvs 50.000 kr.
Det som finns kvar efter att efterarvet har delats ut, ska sedan fördelas lika mellan den efterlevande makens barn – om förmögenheten inte har förändrats så är den kvarvarande förmögenheten 100.000 kr. Alltså får vardera barn 50.000 kr.
Totalt kommer det gemensamma barnet få ut sin andel från den först avlidna, och hälften av den sist avlidnas förmögenhet – dvs 50.000 + 50.000. Särkullbarnet kommer enbart få ut hälften av den sist avlidnas förmögenhet – dvs. 50.000 kr.
Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar,
