Hur fördelas arvsandelarna mellan efterlevande make, särkullsbarn och gemensamma barn

2021-03-06 i Bröstarvinge
FRÅGA
Förutsatt att det inte finns något testamente: Tillfaller 25 eller 50 % av min kvarlåtenskap mitt särkullbarn om jag avlider? Den resterande andelen antar jag tillfaller min fru (giftorätt 50 %) och vårt gemensamma barn, men utgör den då således tillsammans 50 eller 75 % av min kvarlåtenskap?På motsvarande sätt om min fru avlider: Hur stor andel av min frus kvarlåtenskap tillfaller var och en av hennes två särkullbarn och hur stor andel tillfaller mig och vårt gemensamma barn?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!

Jag tolkar din fråga som ni inte har något äktenskapsförord, varför alla era nettotillgångar utgör giftorättsgods enligt 7 kap 1 § äktenskapsbalken.

Arvsordning

Precis som du skriver ärver barn sina föräldrar. De kallas bröstarvingar, se 2 kap 1 § ärvdabalken. Barn som en make har sedan ett tidigare förhållande kallas för särkullsbarn. De har enligt 3 kap 9 § ärvdabalken rätt att få ut sin del av arvet direkt. De kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, och har sedan rätt till efterarv vid den sist avlidne maken. Gemensamma barn får vänta med sin del av arvet till båda föräldrarna har avlidit enligt 3 kap 1 § ärvdabalken.

Hur ett arv fördelas

Vid ena makens dödsfall ska en bouppteckning göras, vilket är en inventering av makarnas tillgångar. Bodelning görs av giftorättsgodset värde vid den ena makens bortgång enligt 10 kap 1 § äktenskapsbalken och 9 kap 2 § äktenskapsbalken. I praktiken innebär det att makarnas tillgångar läggs ihop och delas i två lika delar. Sedan ärver den avlidnes barn lika delar av sin förälders del av giftorättsgodset enligt 2 kap 1 § ärvdabalken. Särkullsbarnet får sin del direkt och de gemensamma barnen får vänta till dess den andra maken avlider. De får då ut sin del av den först avlidne maken med hjälp av en kvotdelsberäkning enligt 3 kap 2 § ärvdabalken. Kvotdelen beräknas med följande formel. Arv som gemensamma barn ska dela på = (arv efter första maken/ arv efter den första maken + hela den behållning som efterlevande make har)

Illustrering av din situation

För att visa hur det skulle bli i de två situationer du beskriver följer här ett exempel.

Exempel. Du avlider först.

Låt säga att era tillgångar uppgår till 1000 000 kr. allting giftorättsgods. Efter bodelningen erhåller din fru 500 000 kr med full äganderätt. Arvet efter dig blir 500 000 kr. som ska fördelas lika på dina bröstarvingar. Ditt särkullsbarn får direkt 250 000 kr. Ert gemensamma barn får vänta på sin del, eftersom den efterlevande maken ärver den delen med fri förfoganderätt enligt 3 kap 1 § ärvdabalken. När din fru sedan avlider tillämpas den kvotformel som beskrivs ovan. Ert gemsamma barn ska då först ärva dig med sin kvotdel, vilken blir 250 000/ 250 000 + 500 000)= 1/3. Låt säga att din fru har kvar samma kvarlåtenskap utan minskning eller ökning. Då får det gemensamma barnet en tredjedel av 750 000 kr. det blir 250 000 kr. Sedan återstår 500 000 kr som ska fördelas lika mellan din frus samtliga bröstarvingar. Hennes två särkullsbarn ärver då 500 000/3 vardera, och ert gemensamma barn ärver efter din fru 500 000/3.

I det fall din fru avlider gör samma beräkning, dock har hon två särkullsbarn som får sin del av arvet direkt, viket innebär att din del blir mindre av arvet.

Jämkning

Det finns ett skydd för efterlevande make i 12 kap 2 § äktenskapsbalken, som bygger på att var make behåller sin del av giftorättsgodset. Syftet med skyddet är att den efterlevande maken inte ska bli av med allt för stor del av sitt giftorättsgods till särkullsbarnen. I det fall den efterlevande maken kräver jämkning får således särkullsbarnen endast arv efter delen av giftorättsgodset som tillhört deras förälder.

Särkullsbarn avstående av arv till förmån för efterlevande make

Om särkullsbarnen väljer att avstå sin del av arvet efter sin förälder till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § ärvdabalken, har de rätt till efterarv efter den sist avlidne maken. Andelarna räknas då ut med samma kvotdelsformel som redovisats för ovan.

Sammanfattning

Grundregeln är att alla bröstarvingar ärver sina föräldrar med lika delar. Särkullsbarn kan välja om de vill få sitt arv direkt eller avstå till efterlevande make, för att sedan ärva sin del. Era gemensamma tillgångar är giftorättsgods och delas lika vid en bodelning.

Det går även att testamentera fördelningen av kvarlåtenskapen. Fördelningen omfattas dock av bröstarvingarnas lagliga rätt till en del av arvet. Vill du ha en mer ingående förklaring eller hjälp med hur ni kan testamentera eller skriva äktenskapsförord, på ett sätt som försäkrar att allt blir som ni önskar, är ni välkomna att kontakta oss på Lawline.

Vänligen,

Björn Lotoft
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bröstarvinge (438)
2021-05-01 Ärver min son mina lån och skulder?
2021-04-30 Vad är mest rättvist vid fördelning av arv mellan arvingar?
2021-04-30 Försäljning av ärvd lägenhet
2021-04-30 Efterarvsrätt och fri förfoganderätt

Alla besvarade frågor (92130)