Hur fördelas arvet när det finns adoptivbarn?

FRÅGA
Hej. Jag har en syster. Vår biologiska far är gift med en kvinna och han har nu adopterat kvinnans dotter.1. Vad händer om vår far dör? Vem ärver då? Hur ser arvsdelningen ut?2. Om hans kvinna dör. Vem ärver då? 3. Kan det finns fördelar för dom som gjort att de valt att adoptera hans kvinnas dotter? Rent generellt .Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Inledningsvis kan arvsrättens struktur snabbt sammanfattas. Den består av den legala arvsordningen och testamentsrätten. Om en person skriver ett testamente som uppfyller lagens krav fördelas arvet efter det. Finns inget giltigt testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen, dvs. en i lag reglerad fördelning.

Jag vet inte om din far har upprättat ett testamente eller om han kommer göra det innan sin död. Därför ger jag dig två svar, ett utifrån varje alternativ. I slutet sammanfattar jag mitt svar kortfattat.

För att fastställa vad din far lämnar som sin kvarlåtenskap behöver en bodelning först göras mellan han och sin fru. Som huvudregel innebär det att allt delas lika om inget äktenskapsord ingåtts. Allt din far och hans nuvarande fru äger ska alltså räknas samman och delas på två (7 kap. 1–2 §§ och 11 kap. 1 och 3 §§ äktenskapsbalken).

Om din far dör först

Om testamente saknas så fördelas arvet utefter den legala arvsordningen. Då ärver den avlidnes avkomlingar (barn) allt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Adoptivbarn likställs med biologiska barn (4 kap. 21 § föräldrabalken). Barnen delar lika på arvet vilket innebär att varje barn få vad din far efterlämnar dividerat med antalet barn han har. Det görs ingen skillnad om barnet är gemensamt med nuvarande fru eller inte. Alla barn behandlas lika.

Skillnad kan dock uppkomma när det kommer till när barnet får arvet. Du nämner att din far idag är gift med en kvinna vilket jag tolkar inte vara din mor. Han har (adoptiv)barn med denna kvinna. Då ärver den kvinnan istället för adoptivbarnet. Det får sen sin del av arvet när kvinnan sedan går bort, vilket kallas efterarv (3 kap. 1 § 1 meningen ärvdabalken). Men du och andra barn som din far har med andra än kvinnan ärver direkt (3 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken). Dvs. barn som en person har med sin nuvarande fru får vänta på sitt arv tills frun dör.

Om testamente finns kan två situationer aktualiseras. Antingen får alla barn ärva enligt det eller så har allt testamenterats till ett av barnen eller någon annan. Oavsett har din alla barn rätt att ärva en viss del, nämligen sin laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är den del varje barn får ut om inget testamente skrivits, alltså din fars kvarlåtenskap dividerat på antal barn. Har din far t.ex. tre barn blir arvslotten en tredjedel och laglotten blir en sjättedel av din fars kvarlåtenskap. Skulle testamentet göra att något barn får mindre än laglotten kan det begära att testamentet jämkas (7 kap. 3 § ärvdabalken). Det måste barnet göra inom sex månader från att barnet fick reda på att testamentet fanns (7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken). Finns ett testamente måste arvingarna informeras om dess existens (14 kap. 4 § ärvdabalken).

Om din fars fru dör först

Då görs som sagt först en bodelning och din far får halva deras totala förmögenhet. Andra halvan ska adoptivbarnet ärva eftersom hon är din fars frus dotter. Men eftersom de är gifta får först din far arvet som sedan ges till dottern när din far går bort, dvs. efterarv. För att räkna ut hur mycket dottern får i efterarv tas kvoten din far fick ärva istället för dottern av allt han fick i bodelningen (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dvs. om din far och hans fru ägde 1 miljon vid fruns bortgång gav bodelningen dem 500 000 kr var. Han fick alltså 500 000 kr från bodelningen och 500 000 kr i arv från frun. Det innebär att kvoten är ½, hälften av det han fick skulle egentligen deras gemensamma barn, dottern, ärvt. När din far går bort ska då först hälften av vad han äger gå till den dottern innan resten fördelas lika mellan alla hans barn.

Sammanfattningsvis kan sägas att adoptivbarn har samma rätt som biologiska barn. Om inget testamente finns upprättat ärver varje barn sin fars förmögenhet dividerat med antal barn, dvs. de delar lika. Är någon gemensamt barn till faderns nuvarande fru så får detta barn vänta med sitt arv till dess även frun gått bort. Finns testamente fördelas arvet enligt det. Barn har dock alltid rätt att få ut laglotten, dvs. hälften av vad de fått ut om inget testamente funnits. För det behöver de dock begära att testamentet jämkas inom sex månader.

Dör hans fru först ärver får han halva deras förmögenhet i bodelning och ärver den andra halvan framför deras gemensamma dotter. Dottern får dock ut det när han dör. Resten fördelas mellan alla dina fars barn.

En juridisk konsekvens med adoptionen är att din fars frus dotter ärver honom vilket hon annars inte gjort. En annan är att din far får allt som han och sin fru äger när hon går bort. Hade dottern inte varit deras gemensamma barn så hade hon fått ut sitt arv direkt. Dotterns arv väntar således till dess din far går bort.

Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!

Vänligen,

David Naud Björklund
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (751)
2019-10-17 Fick mindre arv än förväntat, var tog pengarna vägen?
2019-10-15 Överlåtelse av arv till annan
2019-10-13 Ärv för barn bosatta utomlands
2019-10-07 Arvskatt vid arv från Storbritannien?

Alla besvarade frågor (73783)