Hur fördelas arv om den avlidne har bröstarvingar respektive särkullbarn?
Hej!
1. Hur fungerar det när den ena maken dör i ett äktenskap och paret har gemensamma barn (inga särskullsbarns). Den kvarlevande maken och barnen ärver maken som gick bort, men barnen får ej ut sitt arv förens den andra föräldern dör också. Var hamnar barnens arv under tiden som den andra föräldern fortfarande lever? I den kvarlevande förälderns besittning? Kan då, hypotetiskt sätt, den kvarlevande föräldern spendera allt av barnens arv som den innehar? Vad är det som skyddar barnens arv från att det skulle spenderas av den kvarlevande föräldern?
2. Gällande särkullsbarn: Om en man och en kvinna är gifta, mannen har 2 barn sen tidigare men paret har inga gemensamma barn. Mannen dör. Har de barnen rätt att få ut sitt arv direkt? När får kvinnan ut sitt arv? Och hur delas arvet? Får kvinnan 50% och barnen dela på 50% (under förutsättning att inget äktenskapsförord är skrivet)?
Så tacksam för svar! Läser inför en juridik-tenta och har fortfarande inte fått kläm på detta.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När en gift person avlider genomförs en bodelning enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. Detta innebär att makarnas gemensamma egendom (giftorättsgods) läggs ihop och delas på hälften. Den ena hälften erhåller den efterlevande maken med full äganderätt som sitt egna arv, och den andra hälften erhåller maken med fri förfoganderätt för att så småningom (när den efterlevande maken går bort) i efterarv tillkomma bröstarvingarna. Barnens arv efter den först avlidna maken/föräldern hamnar alltså i den efterlevande maken/förälderns besittning, men med begränsningen fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande inte får testamentera över denna andel eller ge bort det i gåva. Men den efterlevande får konsumera andelen och den är inte heller skyddat mot borgenärer vid eventuella skuldutmätningar. Detta följer av 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken (ÄB).
Gällande frågan om situationen med särkullbarn hanteras bortgången till en början på samma sätt som med bröstarvingar. Det genomförs en bodelning och egendomen delas på hälften. Hälften utgör nu den efterlevande makens arv och blir dennes egna (full förfoganderätt). Den andra hälften har särkullbarnen rätt till direkt vid bortgång, vilket är en skillnad från situationen med bröstarvingar. Särkullbarnen har dock en möjlighet att avstå att få arvet direkt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB om de vill. Barnens hälften kommer att fördelas lika mellan dem enligt 2 kap. 1 § ÄB. Alltså kommer den efterlevande maken få 50 % av kvarlåtenskapen i bodelning direkt, och barnen 25% var av om de inte avstår.
Hoppas du fick svar på dina frågor! Lycka till på tentan!
