Hur fördelas arv mellan särkullbarn och efterlevande make?

2019-12-08 i Arvsskifte
FRÅGA
Hur fördelas arvet mellan särkullbarn och maka/make igentligen?Bodelningen visar att makan äger 50% av alla gemensamma tillgångarna/skulder.Men hur fördelas de resterande 50% mellan särkullbarn och makan?Makan har inga egna barn.Tack på förhand
SVAR

Hej

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Arv regleras i Ärvdabalken (1958:637) (ÄB).

I lagen benämns make eller maka som make, oavsett kön, och jag kommer därför att i min redogörelse utgå från make.

En efterlevande make har rätt till delar av den avlidnas kvarlåtenskap. Rätten gäller under förutsättning att den efterlevande makens grundbehov inte är tillgodosett på annat sätt t.ex. genom bodelningen. Först och främst ska den efterlevande makes grundbehov täckas med värdet av egendom genom bodelning, egendom som denne äger som enskild egendom, erhåller genom arv eller av testamente efter den avlidna maken. Om det sammanlagda värdet av egendomen understiger fyra basbelopp – ska det som fattas utgå från kvarlåtenskapen, om det är möjligt (3 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Om grundbehovet är tillgodosett ska den avlidnes makens del utgå i arv.

Prisbasbeloppsvärdet ska bestämmas efter det år som dödsfallet inträffade. Det innebär exempelvis om din make avled under år 2019, ska prisbasbeloppet utgå från det belopp som var reglerat för år 2019. Under år 2019 var prisbasbeloppet 46 500 kr. (Förordning 2018:1549 om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2019) Det innebär att du som efterlevande make har rätt att få 46 500 x 4 = 186 000 kr.

Om du som efterlevande make inte har erhållit egendom motsvarande värdet av 186 000 kr genom bodelningen har du rätt att erhålla det som fattas utgå ur den övriga kvarlåtenskapen. Det vill säga exempelvis ur särkullsbarnets arv. Om en del tas av exempelvis särkullsbarnets arv har särkullsbarnet rätt till efterarv. Det vill säga att särkullbarnet har rätt att få arv efter din bortgång enligt en kvotdelsberäkning. Kvotdelsberäkningen kommer jag inte att utreda närmare i detta svar, önskar du att få svar hur det beräknas får du gärna återkomma.

Exempel när grundbehovet inte är tillgodosett
A har avlidit och B är den efterlevande maken. A har ingen enskild egendom, men B har enskild egendom till ett värde av 50 000 kr. A och B har giftorättsgods på ett värde av 200 000 kr. Genom bodelningen blir A:s kvarlåtenskap 100 000 kr och B erhåller 100 000 kr.

Det innebär att B slutligen kommer få enskild egendom + giftorättsgods = 50 000 + 100 000 kr. Det innebär att B kommer att få 150 000 kr. Grundbehovet enligt prisbasbeloppet innebär att efterlevande make ska erhålla 186 000 kr. Det innebär att grundbehovet inte är tillgodosett utan det saknas 36 000 kr. B ska få ut resterande 36 000 kr av A:s kvarlåtenskap. 100 000 – 36 000 = 64 000 kr. B ska få ut 36 000 kr och de som har rätt att få arv har 64 000 kr kvar att dela på.

Exempel när grundbehovet är tillgodosett
A har ingen enskild egendom, men B har enskild egendom till ett värde av 86 000 kr. A och B har giftorättsgods på ett värde av 200 000 kr. Genom bodelningen blir A:s kvarlåtenskap 100 000 kr och B erhåller 100 000 kr.

Det innebär att B kommer få enskild egendom + giftorättsgods = 186 000 kr. Grundbehovet enligt prisbasbeloppet är tillgodosett och därför kommer A:s arvingar att få dela på A:s del av bodelningen.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Carolina Tuula
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (568)
2020-08-01 Vad innebär marknadsvärde? När ska kvarlåtenskapen värderas till marknadsvärdet?
2020-07-30 Vad gör man om man inte får kontakt med en dödsbodelägare?
2020-07-24 Hur kommer arvet efter min son att fördelas?
2020-07-17 Ärver våra gemensamma barn och mitt särkullbarn lika mycket efter min hustru?

Alla besvarade frågor (82629)