Hur ett samboförhållande upphör och frågan om vem som får lägenheten
Hej
I korta drag.
Jag och min sambo separerade för 2 år sen, men vi bor fortfarande ihop. Vi har försökt byta vår hyresrätt sen dess.
Vi har en dotter på 26 månader som jag har ensam vårdnad som. Jag skulle vilja söka kvarsitningsrätt men risken finns att han drar igån vårdnadstvist samtidigt. Hörde att det kan vara så att tingsrätten väljer att handlägga båda målen samtidigt och då är jag körd. Jag tår i bostadskö sedan 2006, men inte han. Vad kan/ ska jag göra?
Med vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Den viktigaste lagen som berör din situation är Sambolagen.
Om jag förstått saken rätt bor alltså du och din före detta partner fortfarande ihop, men ni har inte längre någon parrelation. Ni har ett gemensamt barn som bor med er, till vilken du har vårdnad. I praktiken kommer ni då att fortfarande räknas som sambos eftersom ert samboförhållande inte egentligen anses ha upphört (2 § SambL ). Här är det viktigt att poängtera att bestämmelserna inte är glasklara, för att räknas som sambos ska man enligt lagen egentligen ha ett parförhållande (1 § SambL). Om en person i din situation hävdar att ett samboförhållande föreligger så kommer den personen ändå ha ett mycket bättre bevisläge.
Om ni inte längre bor ihop då har ni inte längre ett samboförhållande i lagens mening. Det spelar mindre roll om din partner fortfarande är skriven där. Men som sagt, i det fortsatta svaret utgår jag från att ni bor ihop.
Kvarsittningsrätt är ju rätten att tillfälligt bo kvar tills frågan om vem som ska få bo i lägenheten är avgjord. Jag tar mig friheten att behandla din fråga om kvarsittningsrätt lite bredare, nämligen om möjligheten att överhuvudtaget överta eller behålla lägenheten själv.
Därmed tolkar din fråga utifrån dessa grundantagande som två olika typer av frågor:
1)Kan du överta/behålla eller bo kvar i lägenheten tillfälligt? I så fall hur?
2)Finns det något samband mellan en process att överta/behålla lägenheten och en eventuell vårdnadstvist? Kan tingsrätten välja att handlägga båda processerna samtidigt? Om de inleds samtidigt, kan det innebära en nackdel för dina möjligheter att överta/behålla lägenheten? Påverkar dina sparade dagar i bostadskön dina möjligheter att kunna överta/behålla lägenheten i sådana tvister?
Svar på fråga 1
Du skriver i din fråga "vår lägenhet" om lägenheten ni bor i. Det går att tolka på flera sätt. Att ni flyttade in i lägenheten samtidig, eller att ni båda står på kontraktet, eller rent språkligt att ni båda känner er som hemma där, men att lägenheten egentligen tillhör en av er. För ett så fullständigt svar som möjligt utgår jag ifrån alla tre situationer.
Som jag nämnde tidigare så kommer ni i praktiken räknas som sambos om ni bor ihop. Så för att kunna svara på ett bra sätt måste jag först utröna hur ni gör för att avsluta ert samboförhållande enligt Sambolagen. Det finns några möjligheter om ni inte vill eller kan flytta isär. Enligt 2 § Sambolagen så anses ett samboförhållande upphört om någon ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 §, väcker talan om att överta bostad enligt 22§ eller ansöker om kvarsittning enligt 28 §.
Du kan i samband med detta begära bodelning (8 § SambL), vilket innebär att man delar på samboegendom (14 § SambL). Samboegendom är bostad och bohag (ex. möbler) som förvärvats för gemensam användning (3 § SambL). Bostaden tilldelas därefter den som har störst behov av den om det är skäligt (16 § SambL).
Nu till frågan om de olika sätten att betrakta vem som innehar hyresrätten. Enligt sambolagen måste alltså egendom (även en hyresrätt) vara införskaffat gemensamt för att kunna ingå i en bodelning. Om ni båda står på kontraktet ingår den i normalfallet i samboegendomen. Om lägenheten var din partners bostad när ni flyttade ihop ingår inte bostaden i samboegendomen, men du kan ändå ha rätt att överta den. Låt oss nu beta av de olika situationerna var för sig:
Ni flyttade in gemensamt oavsett vem som står på kontraktet eller normalfallet av gemensamt hyreskontrakt:
Lägenheten ingår i normalfallet i bodelningen och tillfaller den som bäst behöver den (16 § SambL). Eftersom du har vårdnaden för barnet blir det i normalfallet du. Du kan förutom att begära bodelning också begära kvarsittningsrätt under det att bodelningen sker enligt 28 § Sambolagen. Du har då rätt att bo kvar till dess bodelningen är klar. Men observera att detta bara gäller om lägenheten ingår i bodelningen.
Lägenheten var din före detta partners innan ni flyttade ihop:
Även om lägenheten inte ingår i bodelningen kan du begära att få överta lägenheten enligt 22 § Sambolagen. För detta krävs, om ni har barn ihop, att det ska vara skäligt. Min bedömning är att om du har ensam vårdnad så bedöms du i normalfallet ha övertaganderätt. Även i detta fall kan du begära kvarsittningsrätt till dess frågan om övertagande avgjorts enligt 31 § sambolagen.
Svar på fråga 2
I en vårdnadstvist avgörs ju frågor om vårdnad, boende och umgänge för ert gemensamma barn. Eftersom vårdnadsfrågan kan ha betydelse för barnets boende kan det såklart påverka vem som tilldelas lägenheten. Om det beslutet skulle förändra något till din nackdel så kan det ju påverka möjligheten att ta över eller tilldelas lägenheten. Huruvida tingsrätten slår ihop vårdnadstvister och ansökan om kvarsittning eller annan begäran enligt Sambolagen är svårt att svara på och beror enligt min bedömning på vad ni önskar och vad tingsrätten bedömer. Kvarsittningsrätten gäller ju ändå fram till dess bodelning eller övertagande sker så den påverkas inte i sig av hur tingsrätten gör angående frågan om bodelning eller övertagande.
Om dina sparade dagar i bostadskön kan vara till din nackdel är svårt att säga. Domstolen kan enligt vissa experter på Sambolagen (Göran Lind, Sambolagen m.m., en kommentar, 2013, s. 157) även väga in hur lätt någon av parterna kan skaffa en ny bostad. Min bedömning är att det skulle ha liten betydelse jämfört med frågan om vem barnet bor hos och barnets behov att bo kvar i sitt invanda hem.
Avrundning
Det är lite svårt att svara på vad du ska göra i just din situation. Reglerna är som du märker ganska invecklade och jag skulle egentligen behöva få lite mer information för att kunna råda dig på ett bättre sätt. Kanske vore det bra om du tog kontakt med en jurist.
Jag kan också tipsa om att vi på Lawline har experter som kan hjälpa dig!
Hoppas du är nöjd med svaret och återkom gärna med fler frågor.
