Hur enas vi om vårdnad, boende och umgänge?
Hej! Jag och pappan till vår nu 9 åriga son gick isär för drygt 2 år sedan. Pappan valde då att flytta till en annan stad drygt 5 mil bort. Han har trots detta haft sonen varannan vecka och hämtar/lämnar honom på fritids dagligen. Sonen vill nu prova att bo mer hos mig. Efter 2 månaders funderade har sonen kommit fram till att han vill vara mer än varannan helg hos pappan men fler veckodagar hos mig. Han vill nu prova att vara 9 dagar hos mig och 5 hos pappan (kommer till mig onsdag och stannar till fredagen efter). Anledningen till detta är att han inte har möjlighet att leka med sina kompisar, gå på disco etc. när han är hos pappan då pappan vägrar köra extra vändor fram och tillbaka till staden där sonen är uppväxt och går i skolan (och bor när han är hos mig). Min fråga är: kan pappan vägra detta? Kan jag gå till domstol och få beslut på att ha vårdanden uppdelad som sonen vill? För en 9åring är kompisarna, discon etc. otroligt viktigt!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
De regler som gäller för vårdnadshavare och föräldrar finns i föräldrabalken (FB). Vad som gäller för vårdnad, boende och umgänge regleras i 6 kap. föräldrabalken. Jag kommer i mitt svar att redogöra för vilka rättigheter som finns när det gäller umgänge och avsluta med råd om vad du kan göra.
Om boende och umgänge
Som jag tolkar din fråga har du och pappan just nu växelvis boende för er son, vilket är fullt möjligt om ni har gemensam vårdnad, god samarbetsförmåga och bor förhållandevis nära varandra. Om ni inte kan komma överens om vart barnet ska bo är det möjligt att begära att domstolen beslutar om vem av er barnet ska bo med, alternativt kan ni avtala om det (6 kap. 14 a § FB). När det gäller umgänge har inte en förälder en ovillkorlig rätt att umgås med sitt barn, tvärtom utgår lagstiftaren från att det är barnet som har rätt att umgås med föräldern. Vid beslut om vårdnad, boende och umgänge ska alltid barnets bästa vara avgörande. Då ska särskilt beaktas bland annat barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB).
Om ni skulle välja att barnet är boende hos endast dig har barnet rätt till umgänge med den förälder det inte bor med, i detta fallet pappan. Ni har som föräldrar ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § FB). Detta innebär i grund och botten att ert barn dels har rätt att umgås med sin pappa, dels att såväl du som hans pappa gemensamt ska se till att de har ett umgänge.
Kan pappan vägra att skjutsa sonen till discon m.m.?
Den som är vårdnadshavare ska bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). I ert fall, när ni har gemensam vårdnad, ska sådana beslut tas av er tillsammans (6 kap. 13 § första stycket FB).
De frågor ni gemensamt ska besluta om som vårdnadshavare är större och mer ingripande beslut. Typiskt sett kan det avse vart barnen ska gå i skola/förskola eller vart de ska bo, längre utlandsresor m.m. Mer vardagliga avgöranden behöver inte vårdnadshavarna ta tillsammans. Till vardagliga avgöranden räknas t.ex. vad barnen ska äta, sovtider m.m. I det borde även ingå t.ex. om er son ska vara med kompisar på annan ort eller gå på disco. I praktiken har pappan således rätt att bestämma om det under de veckor er son är boende hos honom.
När får ett barn själva bestämma över umgänge och boende?
Det finns ingen lagstadgad ålder i vilken då ett barn själv får bestämma om umgänge eller boende. Det finns praxis i en del domar som har grundat en tanke om att barnet har en rättighet att bestämma själv när det har fyllt tolv år. Det är dock ingen utskriven rättighet, utan bara något som kan användas som en utgångspunkt. Istället är det, som ovan redogjort för, att alla beslut ska fattas med utgångspunkt i principen om barnets bästa (6 kap. 2 a § första stycket FB). Principen om barnets bästa innebär bland annat att man ska beakta barnets egen vilja i takt med dess ålder och mognad (6 kap. 2 a § tredje stycket FB). Det innebär att större hänsyn tas till vad barnet vill själv ju äldre och mognare det är. I princip får barnet därmed en större bestämmanderätt när det är t.ex. tolv år gammalt. Någon total bestämmanderätt får barnet dock först när det blir myndigt.
Vad du kan göra
Det första du bör göra om ni inte kan enas om umgänge eller boende är att du vänder dig till familjerättsenheten i din kommun. Familjerätten är, trots dess titel, inte en domstol. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga, om barnets pappa går med på det kan ni träffas för sådana samtal. Med hjälp av familjerätten kan ni även avtala om hur umgänget ska se ut framöver. Ett sådant avtal, om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden, är lika giltigt som en dom från en domstol.
För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.
Kan ni inte enas i samarbetssamtal, eller pappan inte vill delta, är min rekommendation att du vänder dig till en jurist som kan hjälpa dig att utforma ett förslag till avtal om boende och umgänge. Ett sådant avtal (oavsett om det är skrivet av en jurist du anlitat eller om det är skrivet i familjerätten) börjar inte gälla förrän båda föräldrarna undertecknat det. För ändamålet kan någon av våra jurister på Lawlines juristbyrå hjälpa dig. Juristen kan även hjälpa dig och företräda dig för det fall att ni inte kommer överens och du blir tvungen att gå till domstol för att få det avgjort. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.
Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!
Vänligen,
