Hur blir arvsfördelningen för en ogift avliden med arvingar?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår det som att du undrar över hur arvsfördelningen kommer se ut efter en avliden kvinna som inte var gift vid sin bortgång, men som hade ett gemensamt barn med sin efterlevande partner och två särkullbarn vid sidan av denna. Jag förstår det också som att kvinnan saknade testamente eftersom du anger att det saknades några dokument. Jag kommer därför att utgå från det i mitt svar nedan. Om jag missförstått dig på något sätt, eller om mitt svar öppnar för följdfrågor, är du varmt välkommen att ställa en ny fråga så försöker vi besvara den så gott vi kan. Frågor om arv och arvsfördelning återfinns i ärvdabalken (ÄB).
Den efterlevande partnern
När en person avlider utan att ha upprättat ett testamente infaller den legala arvsordningen. I första hand är det då den efterlevande maken som ärver (3 kap. 1 § ÄB). Du har dock angett att kvinnan var ogift vid sin bortgång. Av den anledningen finns ingen efterlevande make, och den efterlevande partnern har därmed ingen arvsrätt från sin avlidna partner. Det spelar ingen roll att de må ha varit sambos under lång tid.
Något som dock kommer att påverka den efterlevande partnern är att det måste ske en bodelning innan arvsfördelningen från kvinnan kan äga rum. Detta görs för att fastställa kvinnans kvarlåtenskap. I ett samboförhållande är det sådan egendom som utgjort samboegendom som ska ingå i bodelningen. Samboegendomen ska alltså fördelas mellan dödsboet och den efterlevande partnern. Det framgår av din fråga att det är partnern som betalt stora delar av huset samt löpande investeringar och underhåll. I samboförhållanden finns det dock en samägandepresumtionen som stadgar att bostäder som inhandlas i syfte av gemensamt bruk är att räkna som samboegendom oavsett vem det är som faktiskt betalar. Av den anledningen spelar det alltså ingen roll att det är den efterlevande partnern som betalt stora delar av huset. Huset kommer alltså att ingå i bodelningen ändå, och den efterlevande partnern riskerar därigenom att förlora delar av bostaden.
De efterlevande barnen
I andra hand är det de efterlevande arvingarna som ärver kvinnan (2 kap. 1 § ÄB). Det framgår att kvinnan i detta fall hade tre barn vilket innebär att dessa skulle dela på arvet till en tredjedel vardera (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det spelar ingen roll för arvsfördelningen att alla barnen inte var helsyskon med varandra.
Slutsats
Slutsatsen blir att den efterlevande partnern inte har någon arvsrätt efter kvinnan. Däremot ska sådan egendom som utgör samboegendom fördelas i en bodelning. Det som efter en bodelning anses utgöra kvinnans kvarlåtenskap ska slutligen fördelas lika mellan kvinnans tre barn.
Vikten av samboavtal och testamente
Det är precis sådana situationer som verkar uppstått här som vikten av samboavtal och/eller ett testamente blir extra tydligt. Ett samboavtal, en typ av äktenskapsförord för sambos, är till för att precisera vilken egendom som tillhör vem i ett samboförhållande. Resultatet blir att samägandepresumtionen inte ska behöva infalla. I detta fall hade alltså ett samboavtal kunnat freda bostaden från att ingå i bodelningen. Ett testamente är i sin tur ett sätt för ogifta personer att fördela sitt arv utan att den legala arvsordningen ska behöva infalla. I detta fall hade alltså ett testamente kunnat förse den efterlevande partnern med stora delar av arvet efter kvinnan. Ett testamente kan dock fortsatt aldrig inskränka arvingarnas rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Vänligen,
