Hur beräknas laglotten? Påverkar testamente laglotten?
Hej har en fråga / önskar en förklaring angående en Boupptäckning/Laglott.
Vad gäller ?
En man gifter sig får ett barn (A) skiljer sig och gifter om sig får två barn till (B)+(C) skiljer sig igen.
Mannen avlider som ogift.
Vad gäller för laglotten ? vad är det minsta eller så att säga det man kan kräva enligt lag som barn till mannen.
Påverkar ett Testamente detta ?
Och om han hade varit fortvarande gift med fru nr.2, vad gäller då ?
Vore tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att svara på din fråga kommer jag att utgå från ärvdabalken (ÄB).
Den som är bröstarvinge har rätt till sin laglott
Mannens barn är hans bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten är halva arvslotten.
Arvslotten räknas ut genom att dela upp egendomen som mannen lämnar efter sig mellan de tre bröstarvingarna.
Exempel: Om mannen avlider och har egendom till ett värde av 900 000 kronor och han har tre bröstarvingar är arvslotten 300 000 kronor (900 000/3= 300 000). Laglotten är sedan halva arvslotten, 150 000 kronor (300 000/2=150 000). Bröstarvingarna har alltså rätt till egendom värt 150 000 kronor.
En bröstarvinges rätt till laglotten påverkas inte av ett testamente
En bröstarvinge har rätt till sin laglott även om det skulle finnas ett testamente. Om det finns ett testamente och det omfattar den del av arvet som är en bröstarvinges laglott kan bröstarvinge kräva jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Värt att nämna är att en bröstarvinge måste kräva jämkning inom sex månader efter att ha tagit del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). Efter sex månader har bröstarvingen inte rätt till jämkning av testamentet längre.
Särkullbarnet A ärver före mannens fru
Om mannen är gift vid sin död ärver hans fru honom (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom mannen har ett barn sen innan (A som räknas som särkullbarn) ärver A före mannens fru (3 kap. 1 § ÄB). A har alltså rätt till sin del av arvet direkt efter att mannen har avlidit. A kan dock avstå från arvet med hänsyn till mannens fru och vänta med att ta ut sin del av arvet till att hon avlider. De andra bröstarvingarna (B och C) har inget val utan är tvungna att vänta på sin del av arvet till dess att deras mamma avlider.
Dock finns en garantiregel för efterlevande make!
Trots testamente eller särkullbarn har en efterlevande make alltid rätt att så långt arvet räcker få behålla egendom till ett värde av fyra gånger av det i socialförsäkringsbalken stadgade prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). År 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kronor. En efterlevande make är alltså år 2020 alltid garanterad 189 200 kronor (47 300 x4 = 189 200). Detta är en garantiregel för att en efterlevande make inte ska stå helt blottad om dennes make avlider.
Hoppas att du har fått svar på din fråga!
Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline eller boka tid med en av Lawline duktiga jurister.
Vänligen,
