Hur beräknas ett efterarv?
Är det någon kostnad att ställa frågor i så fall så kan ni bortse från nedanstående.
Beräkning av arv
Hej,
Våra föräldrar har avlidit, pappa (avled 2013) och mamma (avled 2019) och dom har 2 gemensamma barn och mamma som har ett särkullbarn sedan tidigare.
Det finns inga testamenten eller enskild egendom så efter pappas borgång så ärvde mamma hela kvarlåtenskapen.
Nu när mamma avlidit så ska vi fördela arvet efter våra föräldrar. Hur ska vi tänka/beräkna arvet?
Är det så att dom 2 gemensamma barnen ärver "pappas" del 50% av kvarlåtenskapen och resterande 50% av kvarlåtenskapen, "mammas" del, fördelas på oss alla 3 barn?
Ex. Gemensamma tillgångar 120.000
Gemensamma barn 1 ärver 30000:- (1/2 pappas del) + 20.000:- (1/3 mammas del)
Gemensamma barn 2 ärver 30000:- (1/2 pappas del) + 20.000:- (1/3 mammas del)
Särkullbarn ärver 20000:- (1/3 mammas del)
Med vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Att ställa frågor på Lawlines webbplats är gratis
Vi som besvarar frågorna på Lawlines webbplats är juriststudenter, och det är helt gratis att ställa en fråga till oss.
Lagen som reglerar fördelning av arv är ärvdabalken (ÄB), vilken jag kommer att hänvisa till i mitt svar.
Kort svar
Ditt räkneexempel är korrekt. Att ni barn inte ärver lika stora delar av din mors kvarlåtenskap beror på en huvudregel i arvsrätten som stadgar att barn har rätt att ärva sina föräldrar (ÄB 2 kap. 1 §). Motsatsvis innebär detta att ditt halvsyskon inte har rätt att ärva din far. Arvet från er far kallas för efterarv eftersom er mor fått ärva sin make med försteg. Eftersom din mor har ett särkullbarn ska efterarvsandelen beräknas. Därefter ska du och ditt helsyskon ta del av två arvslotter samtidigt. Ert halvsyskon får ta del av en arvslott, efter er mor. Om du vill veta mer om hur ett efterarv beräknas kan du fortsätta att läsa nedan.
Att beräkna ett efterarv
En huvudregel i arvsrätten är att barn har rätt att ärva sina föräldrar (ÄB 2 kap. 1 §), men vanligt är att barnen måste vänta på att få ut sitt arv. Din mor har enligt en regel om makesarv fått ärva din fars kvarlåtenskap med försteg (ÄB 3 kap. 1 § första stycket), vilket gör dig och ditt helsyskon till efterarvingar. Att vara efterarvinge innebär att ni som är barn till er far måste vänta på att få ut er andel av arvet tills er mor avlidit (ÄB 3 kap. 2 §).
Egendomsfördelningen efter den första maken avled avgör efterarvsandelen
För att beräkna arvet kan ni ta utgångspunkt i hur egendomen mellan din mor och far fördelades vid din fars död, även om en bodelning inte alltid har genomförts i praktiken. Eftersom ingen av makarna har haft enskild egendom eller testamente är det sannolikt att egendomen har delats lika mellan de två makarna. Din mor ska då ha fått 50 % av egendomens summa genom bodelningen, och därefter fått resterande 50 % av summan genom arvet från sin make. Uppdelningen i procent, eller andelar, är viktig för att kunna beräkna efterarvet när den efterlevande maken avlidit.
Observera att efterarvsandelen inte är densamma i alla situationer då arv beräknas, utan är beroende av hur egendomen fördelades då den första av makarna avled.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline!
Med vänlig hälsning,
