Hur beräknas efterarvskvot?
Hej
Min mor har gått bort som var änka efter min far och jag undrar hur vi ska fördela (resten) av arvet från dem (beräkningskvot).
Mina tre halvsyskon på pappas sida har fått sina laglotter när min/deras pappa gick bort (om jag förstått rätt). Sen fick min mamma fri förfoganderätt i en testamentestolkning där de klargjordes att mina tre halvsyskon ska få efterarv på återstående kvotdel när min mamma går bort. På mammas sida är jag min bror som bröstarvingar (jag är dock enda barnet mellan min pappa och mamma och min bror på mammas sida har en annan pappa).
Nu undrar jag bara hur man fördelar kvarlåtenskapen mellan oss alla?
Min mor har dessutom sålt det hus hon både i efter pappas död och bor en bostadsrätt nu (som är mer värd än huset). Man räknar på marknadsvärde och hennes övriga tillgångar förstår jag eller?
Hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Inledning
Jag beklagar din mors bortgång.
Den aktuella lagen är Ärvdabalken och Äktenskapsbalken.
I mitt svar har jag tolkat det som att du på din mammas sida har ett syskon, där ni båda två är hennes bröstarvingar. Din pappa (jag tolkar det som att de var gifta) hade i sin tur fyra barn, där tre stycken inte var din mammas barn samt redan fått sina laglotter.
Att hon ärvde med fri förfoganderätt innebär att hon inte själv kunnat välja att testamentera bort denna egendom även om hon fått spendera den som hon velat. Detta innebär mycket riktigt att din fars tre barn har efterarv på sin resterande andel efter din mors bortgång.
Svarets uppbyggnad:
Som du ser blir svaret långt, då jag kommer att illustrera hur efterarvsberäkningen ser ut med fiktiva siffror för att på enklaste sätt försöka ge dig en överblick som du kan läsa i lugn och ro. För en fullgod bedömning råder jag dig att ta ytterligare juridisk hjälp. Jag vill också poängtera att jag utgår från att det inte finns något testamente som säger emot den legala arvsordningen i Ärvdabalken. Ett testamente har också betydelse för hur arvet ska fördelas.
———————————————————————————————————————
Efterarvskvot:
Eftersom att din far och din mor var gifta när han dog, skulle först och främst din mor fått halva deras gemensamma giftorättsgods (=gemensam egendom, vilket innebär att de delar på denna) genom bodelning (ÄktB 11:1-3) och resterande skulle hon fått genom arv av anledningen att hon var efterlevande maka. (ÄB 3:2). Till att börja med behöver man räkna ut efterarvskvoten, dvs. den kvot som ni fyra syskon ska dela på och som utgör din fars arv.
Hur man räknar ut själva efterarvskvoten:
Säg att din far efterlämnar totalt 200 000 och att din mor har 200 000 (för enkelhetens skull utgår jag från att allt är gemensamt, dvs. giftorättsgods). Efter bodelningen utgår därför 200 000 till vardera. Det betyder att efterarvsdelen från din far är 200 000. Eftersom att de var gifta får även din mor resterande genom arv och hon får som utgångspunkt ett totalt beloppet på 400 000.
Efterarvskvoten för din fars barn blir därför, beräknat som andel: 200 000/400 000 (=2/4) som ni senare delar lika på.
Då dina tre syskon har begärt ut sina laglotter (jag förklarar vad laglott är nedan) så ska deras andel i detta efterarv minskas i motsvarande mån, så att era andelar förblir lika. (ÄB 3:2 2 st) Observera här att detta också sker i andelar, och inte i ett visst penningbelopp.
Laglott:
Du beskriver att dina syskon på din faders sida begärt ut sin laglott. En laglott är hälften av vad "man skulle fått" enligt arvsordningen. Ett nytt exempel på vad laglott är med fiktiva siffror:
Din far efterlämnar slutligen 400 000 i arv till sina bröstarvingar. Var och en av er (fyra syskon) har enligt arvsordningen därför rätt till 100 000. Hälften av detta, er laglott, är därför 50 000. (ÄB 7:3)
Hur beräknas efterarvet efter din far, från din mors egendom (kvarlåtenskap):
När din mor senare går bort räknas efterarvet från din far bort från hennes kvarlåtenskap. Detta görs genom samma efterarvskvot, men mot den egendom som hon faktiskt har vid dödstillfället. Jag illustrerar med samma siffror som ovan:
Er efterarvskvot är som ovan 2/4. Då din mor dör har hennes totala egendom ett värde på 800 000 istället för 400 000. Detta innebär att det totala efterkravet från din far räknas ut på följande sätt: (2/4) x 800 000 = 400 000
I detta exempel består din mors arv av 400 000 och din fars efterkrav av 400 000. Om man jämför mot exemplet ovan, där din mor totalt hade 400 000 har alltså det totala efterarvet höjts i värde.
Vad du har rätt till är dels efterarvet efter din far, dvs. den andel i den totala kvarlåtenskapen som du skulle fått från arvet efter din far. Men också arvet efter din mor.
Din mors arv är enklare att beräkna, eftersom ni är två som ska dela på detta. Först behöver ni beräkna vad som är din mors kvarlåtenskap, alltså först räkna bort efterarvet från din far. När detta är gjort är kvarstående värdet din mors kvarlåtenskap och detta ska du och ditt syskon dela lika på.
——————————————————————————————————————-
Man räknar mycket riktigt på marknadsvärdet:
Att man beräknar efterarvet på detta sätt, kallas efterarvskvot, är för att man mycket riktigt utgår från det aktuella värdet vid dödsfallet. Som du nämner kan egendom vid dödsfallet vara mer värd än innan.
När andelarna är beräknade fördelas egendomen/saker slutligen mellan er, i enlighet med det värde ni erhållit. I övrigt då man fördelar egendom/saker så utgår man också från egendomens marknadsvärde.
Råd:
Detta är komplicerat. Och för en fullgod bedömning rekommenderar jag dig därför att ta juridisk hjälp. Ni kan exempelvis använda er utav en boutredningsman som kan värdera alla tillgångar och skulder, som också kan hjälpa till att fördela egendomen efteråt också. Information om hur du ansöker om en boutredningsman hittar du här: http://www.domstol.se/Familj/Dodsfall-och-arv/Boutredningsman/
Jag hoppas att du fått klarhet i situationen, trots mitt långa svar. Om du har ytterligare funderingar så är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen.
Lycka till!
Med vänliga hälsningar,
