Hur beräknar vi förskott på arv så alla barnen får lika mycket i slutändan?
Hej!
Jag ör gift. Vi har fem särkullbarn. Min son har fått mitt torp i gåva som förskott på arv. som är (varit) min enskilda egendom. Han har ingen möjlighet att köpa ut sin syster ur huset. Hon vill bli kompenserad för sin del nu. Vi vill ersätta henne i min sons ställe utan att set s a s drabbar min mans tre barn.
Taxvärde på marken är 330 000kr huset har inget taxvärde. Vi gissar att marknadsvärdet är 400 000kr.
Vi vill att alla fem barnen ska ärva lika när den siste dör. Vi har idagca 3 milj kr i fonder och bostadshus.
Hur mycket dras av från min sons arvedel nör den sista dör, hela eller halva marknadsvärdet?
Hur gör vi med allt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag förstår det utifrån din fråga är du gift och ni har fem barn men inga gemensamma. Två av barnen är dina särkullbarn, tre av barnen är din makes särkullbarn. Din son har fått ditt torp i gåva, som förskott på arv. Torpet utgjorde din enskilda egendom. Nu vill hans syster bli kompenserad för sin del. Ni vill därmed att hon ersätts, men utan att det drabbar din makes tre barn. Er önskan är att alla fem barnen ska ärva lika när ni båda gått bort. Du undrar även hur mycket som dras av från din sons arvedel när den sista av er avlider, hela eller halva marknadsvärdet.
Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Ärvdabalken ställer grundregler och reglerar vad som gäller enligt den legala arvsordningen. Den legala arvsordningen kan frångås till stor del genom ett testamente. När det gäller bröstarvingar (arvlåtarens barn) är det däremot inte möjligt att fullt ut bestämma vad som ska ske med kvarlåtenskapen. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten.
Utgångspunkten enligt den legala arvsordningen är att arvlåtarens barn delar på allt (2 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren är gift ärver vederbörandes make. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills den efterlevande maken avlider genom s.k. efterarv. Särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt, men kan avstå det till efterlevande makes fördel och ta del av det genom efterarv (jfr 3 kap. 1 § ÄB).
I ert fall innebär det att om du avlider är utgångspunkten att dina två barn ärver dig först. Du kan genom testamente föreskriva annat (t.ex. att din make ska ärva dig). Om testamentet inkräktar på dina barns laglott kan de påkalla jämkning och har rätt att få ut den oavsett testamente. Från laglotten ska avräknas vad en bröstarvinge erhållit i förskott på arv (t.ex. fastigheten din son fått). Avräkning av förskott på arv ska ske efter egendomens värde vid mottagandet (6 kap. 3 § ÄB). Det innebär att från din sons arvslott ska avräknas vad fastigheten var värd när han fick den. Sett till det kan ni i teorin skänka din dotter lika mycket som fastigheten var värd när ni skänkte den till din son.
Tyvärr är det svårt att få till en exakt rättvis fördelning i en situation som den du beskriver. Du kan givetvis skänka en summa som överensstämmer med vad din son fått. Däremot kommer hur mycket som ärvs när den av er som avlider sist vara beroende av hur stora tillgångarna är då. För att få till en så "rättvis" fördelning som möjligt är min rekommendation att ni anlitar en jurist som går igenom era ekonomiska tillgångar och fördelar det så rättvist som möjligt genom testamente. Tyvärr går det inte att ge ett tydligare svar inom expresstjänsten.
Om ni behöver hjälp från en av våra jurister att upprätta ett testamente är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
