Hot om massuppsägning som påtryckningsmedel i kollektivavtalsförhandling?
Jag är arbetsgivare och sitter i förhandling med ett av fackförbunden kring ett lokalt kollektivavtal. Min ståndpunkt är att det centralt tecknade avtalet ska ligga till grund i förhandlingen medan den fackliga parten vill att vi frångår detta och gör ett eget mycket mer generöst avtal.
Facket har hotat med att om jag inte går med på deras förslag så kommer alla att säga upp sig och härom dagen gjorde de slag i saken. 18 personer stod i kö utan för mitt kontor med sina uppsägningslappar. Får de göra så som påtryckningsåtgärd i en avtalsförhandling?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Kort svar
Nej, som jag bedömer får facket inte agera såhär i en avtalsförhandling, förutsatt att deras rätt till stridsåtgärder är inskränkt enligt lag eller avtal. För motivering och förklaring, se nedan.
Allmänna förutsättningar
Eftersom din fråga rör stridsåtgärder på arbetsmarknaden finner vi regleringen främst i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Kollektivavtal och fredsplikt
Enligt 26 § MBL binder ett centralt träffat kollektivavtal (KA) även avtalsparternas medlemmar, både enskilda arbetsgivare (AG) och arbetstagare (AT), men även lokala AG- och AT-organisationer.
Att rätten till stridsåtgärder på arbetsmarknaden är huvudregel för arbetsmarknadens parter stadgas i 2 kap. 14 § regeringsformen (1974:152), men även att rätten kan begränsas genom lag eller avtal.
Fredsplikt råder enligt KA-bestämmelserna och punkterna i 41 § MBL mellan AG och AT som gentemot varandra är bundna av KA. Det är dock bara de frågor som reglerats i KA, uttryckligen eller underförstått, som omfattas av fredsplikten enligt 41 §, om inte längre gående fredsplikt överenskommits (4 § 3 st. MBL).
Det framgår inte av din fråga om den lokala AT-organisationen tillhör samma organisation som du eller din AG-organisation slutit KA med på central nivå. Tillhör de inte samma omfattas de heller inte av fredsplikten enligt 41 § MBL.
Rätten för en med AG icke KA-bunden AT att vidta stridsåtgärder mot en KA-bunden AG är dock i vissa fall begränsad genom 41 d § MBL. Enligt 1 st. 4 p. och 2 st. får inte en AT-organisation vidta stridsåtgärder för att genomdriva ett krav som innebär att bestämmelserna i AG:s befintliga KA undanträngs.
Sammanfattningsvis bedömer jag att det råder inskränkningar i stridsrätten för den fackliga parten i din fråga, vare sig den är bundna av KA gentemot dig eller inte, eftersom de verkar vilja reglera frågor som redan är reglerade i ditt centralt tecknade KA.
Härnäst kommer utredas om AT-organisationens agerande är att anse som en stridsåtgärd.
Är massuppsägning att anse som stridsåtgärd?
Utöver de "klassiska" stridsåtgärderna lockout, strejk, blockad, och bojkott finns ingen i lag klar definition kring vad som utgör en stridsåtgärd (se 41 § MBL). Därför får andra ageranden som skulle kunna utgöra stridsåtgärder bedömas i varje enskilt fall.
I den juridiska litteraturen (Glavå & Hansson, Arbetsrätt, 2016, 3:e uppl., s. 179–180) har framförts en definitionsmodell som bygger på följande tre kriterium:
1. En i fackligt syfte vidtagen
2. Åtgärd med
3. Kollektiv prägel
Att åtgärden har ett fackligt syfte innebär att den ska beröra en fråga som rör förhållandet mellan AG och AT. Syftet måste också sträcka sig utöver den individuella avtalsrelationen med motparten. Åtgärden i sin tur ska vara av sådan beskaffenhet att den faktiskt kan komma att inverka på motparten. Slutligen ska den fackligt syftande åtgärden vara av kollektiv prägel, vilket i princip omfattar samtliga fackligt syftande åtgärder som vidtas av en AT/AG-organisation eller medlem i sådan.
Just massuppsägningar kan vara svårbedömda. Kan man som AG dock visa att de beror på samråd mellan AT, eller på uppmaning av AT-organisationen, med främsta syfte att utöva påtryckningar i förhandling, torde de vara att anses som stridsåtgärd.
Som du beskriver den fackliga organisationens förfarande bedömer jag att det rör sig om en stridsåtgärd. Det kan däremot blir en klurig bevisfråga i praktiken.
Avslutning
Enligt 42 § 1 st. MBL får inte en AT- eller AG-organisation anordna eller på annat sätt föranleda eller medverka till en olovlig stridsåtgärd. Brott mot MBL kan föranleda skadeståndsskyldighet mot motparten (54–62 §§ MBL) men jag går inte in närmare på det eller andra processuella frågor i det här svaret.
Om du och facket inte kan nå en frivillig överenskommelse rekommenderar jag att du tar kontakt med yrkesverksam jurist om du vill driva vidare frågan i domstol.
Hoppas det här var till hjälp!
Med vänlig hälsning,
