Hindrar den andra föräldern mig från kontakt med vårt barn?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att du har delad vårdnad om din dotter, och att din dotters mamma inte låter dig ha kontakt eller träffa din dotter, och nu undrar du vad lagen säger om det och vad du kan göra åt det.
Det stämmer som du nämner, att det huvudsakliga regelverket som reglerar frågor om vårdnad, boende och umgänge är föräldrabalken.
Vårdnad, boende och umgänge enligt lag
Jag tolkar det som att du och din dotters mamma har gemensam vårdnad om er dotter, det är utgångspunkten enligt lag om det inte bestäms annat (6 kap. 3§ föräldrabalken). Vårdnaden kan ändras av domstol eller genom avtal med socialnämnden.
Att ha vårdnad om ett barn innebär att båda föräldrarna är ansvariga för barnets personliga förhållanden och ska tillgodose barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran. Vårdnadshavarna har även skyldighet att se till så att barnet får den tillsyn som behövs utifrån barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter, och man ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning (6 kap. 2§ 2st föräldrabalken).
Barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor om vårdnad, boende och umgänge, och däribland ska bland annat beaktas barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2a§ föräldrabalken). Det är vårdnadshavarna som har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, men vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (6 kap. 11§ föräldrabalken).
Utgångspunkten är alltså att ni gemensamt ska fatta beslut om barnet, men det finns utrymme för en vårdnadshavare att fatta beslut utan den andra, om den andra är förhindrad att ta del i ett beslut rörandet barnet och beslutet inte kan uppskjutas, men sådant beslut får inte vara av ingripande betydelse för barnets framtid (6 kap. 13§ föräldrabalken). Undantag brukar även gälla för så kallad vardaglig omsorg, alltså sådana beslut som har mindre betydelse på barnets framtid och mer rör vardagliga behov och åtgärder. Föräldern som är boendeförälder har större utrymme att fatta vardagliga beslut utan att konsultera den andra vårdnadshavaren, enligt förarbetena till lagen.
När föräldrarna inte bor ihop, förordnas oftast om att en förälder är boendeförälder, vilket verkar vara fallet i ert fall (6 kap. 14§ föräldrabalken). Ett avtal om boende är giltigt och ska hållas av båda föräldrarna. Barnet har rätt till umgänge med den föräldern som denne inte bor mer. Umgänget kan se ut på olika sätt med både fysiska möten och möten på distans (telefon, video, sms osv) (6 kap. 15§ föräldrabalken). Barnets föräldrar har gemensamt ansvar för att den föräldern som inte är boendeförälder, får umgänge med barnet, och boendeföräldern ska lämna sådana upplysningar om barnet till den andra föräldern, som kan främja umgänget, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 15§ 4st föräldrabalken).
Vad gäller i ditt fall?
Nu känner jag inte till rådande boende och umgängesavtal som gäller mellan dig och din dotters mamma, så det är svårt för mig att säga om hon bryter mot detta eller inte. Det framgår inte av någon lag hur boende och umgänge ska se ut när man har gemensam vårdnad, utan lagen föreskriver främst bara ramverk för hur beslut om detta ska fattas.
Nu vet jag som sagt inte vad som utgör grunder för er överenskommelse om umgänge i nuläget. Om man vill få ändrat umgänge med barnet, kan en förälder till domstol ansöka om detta, eller avtala om ändring i umgänget med hjälp av skriftligt avtal hos socialnämnden (6 kap. 15a§ föräldrabalken). Om en part inte följer sådant umgängesavtal, kan den andra ansöka hos tingsrätten om verkställighet av avtalet (21 kap. 1a § föräldrabalken). Tingsrätten kan då besluta att avtalet ska följas, och att om den andra parten inte följer avtalet kan denne bli skyldig att betala vite (en form av böter till staten).
Vad gäller frågan om mobiltelefonen, så får boendeföräldern fatta vardagliga beslut om barnets tillvaro utan den andra föräldern. Att skaffa en mobiltelefon skulle kunna vara en sådan sak som kräver den andra förälderns medgivande, med tanke på mobiltelefonens betydelse för barnets tillvaro och vilka risker och sammanhang en mobiltelefon idag medför för ett barn. Å andra sidan, gäller det i ditt fall att skaffa en till mobiltelefon, till en person som är i övre tonåren. Mot bakgrund av dessa omständigheter torde ett sådant beslut troligtvis inte anses vara något större beslut, utan tillhöra vardagliga beslut som boendeföräldern torde kunna fatta själv. Med det sagt, kan det finnas omständigheter kring situationen som jag inte känner till, som såklart kan påverka slutsatsen i denna del.
Däremot, så är enligt lag mamman skyldig att tillse dig med upplysningar som är relevanta för att du ska kunna ha umgänge med din dotter. Det skulle kunna innefatta uppgifter om mobilnummer och liknande som du kan nå henne på, men kan du nå henne på hennes andra telefon kan det ju anses tillräckligt enligt denna bestämmelse.
Vad man också måste tänka på i förhållande till umgänge och denna typ av beslut, är att barnets bästa ska vara avgörande, och att man ska tillmäta barnets egen vilja betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Jag förstår det som att din dotter snart fyller 18 år. Jag skulle tro att både socialnämnden och en domstol skulle anse att hennes vilja bör väga ganska tungt i förhållande till att hon snart är myndig. Därmed inte sagt att din dotter inte vill träffa dig, eller ha kontakt med dig, men om det skulle vara så, så torde det vara svårt för dig att framtvinga umgänge beaktat hennes ålder. Men om det är mamman som försöker förhindra dig att ha kontakt och umgås med din dotter enligt avtal eller överenskommelse, torde det inte vara okej. Detta kallas umgängessabotage, och båda föräldrarna är gemensamt skyldiga att tillse så att umgänge enligt avtal kommer till stånd. För att avbryta sådant saboterande beteende kan man enligt ovan ansöka om verkställighet av umgänge i tingsrätt, för att få mamman att sluta med detta.
Sammanfattning och råd
Sammantaget, så föreskriver inte föräldrabalken några explicita regler om hur umgänge och boende ska se ut, utan det är vanligen föräldrarna själv som får komma överens om det, med avgörande utgångspunkt i barnets bästa. Föräldrabalken föreskriver dock regler om hur vårdnad ska utövas, vilket i regel ska vara gemensam om man har gemensam vårdnad. Boendeföräldern anses dock ha större utrymme att fatta vardagliga beslut själv gällande barnet, utan att inhämta den andra förälderns medgivande. Detta, i samband med din dotters ålder, torde enligt min uppfattning av rättsläget, innebära att det troligtvis inte är ett problem att din dotters mamma har skaffat en ny telefon till din dotter. Om det dock skulle gjorts i syfte att, eller innebära att, din kontakt med din dotter begränsas, kan detta tolkas som ett umgängessabotage. Beakta dock att om din dotter själv uttryckt att hon inte vill ha kontakt med dig, torde det väga ganska tungt beaktat hennes ålder.
Det framgår inte helt tydligt av din fråga hur vårdnad-boende-umgängessituationen ser ut, eller vad som är avtalat och hur. Har ni inget tydligt avtal, kan ni hos socialnämnden eller i domstol få ett umgängesavtal upprättat som ni ska följa. Läs mer om detta på domstolens hemsida här. Vanligen kan man även prata med familjerätten om oenigheter i vårdnad, boende och umgängesfrågor, men jag förstår dig som att du inte känner att det varit hjälpsamt i er situation.
Om mamman skulle bryta mot er överenskommelse i någon del, och försöka sabotera umgänget mellan dig och din dotter kan du vända dig till domstol för att ansöka om verkställighet av ert avtal – alltså att mamman mot äventyr om att betala vite, ska sluta eller börja med ett visst beteende, under förutsättning att domstolen finner att det är barnets bästa att så görs.
Avslutningsvis vill jag dock betona, att om din dotter snart fyller 18 år, står det henne fritt att besluta i dessa frågor själv, så vill hon ha kontakt med dig eller upprätta ett umgänge med dig igen, kan ni göra det utan hennes mammas involvering. Däremot torde avtal och liknande om vårdnad-boende-umgänge inte spela någon större roll längre när barnet blivit myndigt, så om mamman fortsätter sabotera, torde det tyvärr inte vara något du kan göra så mycket åt i domstol.
Önskar du vidare hjälp med exempelvis kontakt med socialnämnden eller domstol, eller om du vill ha vidare vägledning i din situation, kan vår juristbyrå vara behjälplig. Du kan då återkomma till mig så kan jag sätta dig i kontakt med dem. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
