Hets mot folkgrupp på facebook?

2016-03-28 i Övriga brott
FRÅGA
är det hets mot folkgrupp när en (folkvald politiker) skriver på facebook att muslimer och jihadister är samma sak??tacksam för svarmvhStefan
SVAR

Hej!

Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga.

Kriminaliseringen av hets mot folkgrupp regleras i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB). Där anges att den som i uttalande eller annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan bli dömd för brottet. Straffskalan är fängelse i högst två år eller böter om brottet anses ringa. Är brottet att anse som grovt kan straffet bli fängelse i högst fyra år.

Det bör påpekas att kriminaliseringen av hets mot folkgrupp är förhållandevis komplex och att det ofta är en väldigt invecklad och nyanserad bedömning som måste göras för att avgöra om brottet har begåtts eller inte. Detta beror bland annat på att det är många krav som ska vara uppfyllda samt att brottet samspelar med och har motstående intressen gentemot den yttrandefrihet som garanteras av regeringsformen (RF) och Europakonventionen, vilka är rättskällor som står över brottsbalken i hierarkin (se bland annat 1 kap. 3 §, 2 kap. 19 § och 11 kap. 14 § RF). För att göra svaret så pedagogiskt som möjligt kommer jag att först ta ställning till om rekvisiten (kraven) är uppfyllda och sedan redogöra för förhållandet till yttrandefriheten.

Av lagtexten framgår som angetts ovan att det ska röra sig om 1) ett uttalande eller annat meddelande 2) som sprids. Meddelandet ska 3) innehålla hot eller uttryck för missaktning 4) med anspelning på vissa specifikt angivna attribut. Alla dessa krav måste vara uppfyllda för att brottet ska ha begåtts. Vidare måste den som uttalar sig ha uppsåt (avsikt) till gärningen enligt 1 kap. 2 § BrB (vilket i de flesta situationer torde vara fallet). En statusuppdatering eller kommentar på facebook är utan tvekan ett uttalande. Gällande spridning är det inte lika självklart. Det krävs att meddelandet nått ut till en större grupp personer. En person kan alltså inte göra sig skyldig till hets mot folkgrupp när denne uttalar sig i ett mindre sällskap i en sluten krets. Det beror således på vart och i vilket sammanhang på facebook som uttalandet i fråga har gjorts. Skedde det i en sluten facebook-grupp med ett fåtal personer har uttalandet inte spridits. Jag väljer härefter att utgå ifrån att uttalandet gjorts på ett sådant sätt att en större grupp personer kan ha tagit del av det, exempelvis en statusuppdatering eller en kommentar. Denna tolkning verkar även stämma bäst överens med informationen i frågan, folkvalda politiker brukar sällan ha ''privata'' sidor eftersom de vill nå ut till allmänheten. Det bör påpekas att det inte krävs att ett större antal personer faktiskt tagit del av uttalandet eller meddelandet, utan det räcker med att det funnits en möjlighet för detta. Uppgifter på internet torde även i allmänhet innebära att kravet på spridning är uppfyllt.

Uttalandet i fråga utgör inte något hot, utan det blir missaktning som måste diskuteras. Begreppet ska tolkas med viss försiktighet, alla uttalandet som kan uppfattas nedvärderande eller kränkande åsyftas inte. Det krävs att gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion klart överskrids. Tröskeln är relativt hög. Som exempel kan nämnas att högsta domstolen i ett rättsfall (NJA 1982 s. 128) ansåg en skylt vid en campingplats med innehållet att ''zigenare inte fick beträda platsen'' utgöra uttryck för missaktning. Vidare har förintelsen av judar under andra världskriget uppfyllt kravet på missaktning (NJA 2000 s. 355). Det fjärde kravet är utan tvekan uppfyllt eftersom muslimer är en folkgrupp eller i vart fall en sådan grupp av personer med anspelning på trosbekännelse. Det är överlag väldigt svårt för en enskild person att själv på avgöra om ett uttalande uppfyller kravet på missaktning. I slutändan är det alltid upp till en domstol att avgöra. Det är mycket möjligt att uttalandet om att muslimer och jihadister är samma sak skulle bedömas gå över gränsen för vad som kan uppfattas som saklig kritik mot gruppen muslimer, men det är osäkert. Det är inget solklart exempel på tydlig missaktning. Båda utfallen känns möjliga.

Gällande förhållandet till yttrandefriheten kan ett mycket uppmärksammat rättsfall från 2005 (NJA 2005 s. 805) nämnas. En pastor som under predikan gjort förhållandevis kränkande uttalande om homosexuella friades för hets mot folkgrupp av högsta domstolen. Detta trots att domstolen ansåg kravet på missaktning (tillsammans med lagens övriga krav) vara uppfyllt. Den tilltalade friades med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 (religionsfrihet) och 10 (yttrandefrihet) och högsta domstolen menade att, om den tilltalade hade fällts och målet gått vidare till Europadomstolen, utfallet troligen hade blivit en friande dom och att en fällande dom från Sveriges högsta instans skulle innebära att Europadomstolen hade ansett att den svenska kriminaliseringen i visst avseende går för långt i sin inskränkning av yttrandefriheten (och religionsfriheten). Vidare kan det nämnas att det av Europadomstolens och högsta domstolens avgörande går att avläsa att man ser lite mindre allvarligt på homofobiska uttalanden än rasistiska sådana. Det antyds också att skyddet för vissa uttalanden i religiösa sammanhang går längre än i enbart politiska sådana. Detta talar för att politikern i fråga skulle kunna bli dömd.

Sammanfattningsvis säger min egna känsla att personen som gjort uttalanden troligen inte skulle bli dömd för hets mot folkgrupp.

Hoppas att du fått svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Wilhelm Stenvall
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll