Häva ett inbördes testamente?
Hej. Jag undrar om man kan häva ett testamente som är skrivet för 18 år sedan. Min make gick bort år 2015. Han hade en son i ett tidigare förhållande som vi skrivit allt på. I vårat testamente står att jag ärvde allt efter min make. Det står att efter bådas död ska min makes son ärva. Det står även i testamentet att jag har fri förfoganderätt.
Måste jag återkalla gammalt testamente och skriva ett nytt?
Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!
Regleringen av testamenten finns i ärvdabalken, nedan förkortat ÄB.
Det spelar ingen roll hur gammalt eller nytt ett testamente är. Så länge som det finns ett giltigt testamente gäller vad som står däri. Däremot gäller som huvudregel att ett testamente alltid fritt kan återkallas ("hävas") och ett nytt testamente kan skrivas, 10 kap. 5 § andra stycket ÄB.
Inbördes testamente
Utifrån formuleringen i din fråga utgår jag från att du och din make har skrivit ett inbördes testamente: det reglerar vem av er som ska ärva den andre (ni ärver varandra ömsesidigt) och vad som sedan ska hända med egendomen efter bådas bortgång. Som utgångspunkt skiljer sig ett sådant testamente inte från vad som gäller för andra testamenten, dvs. i ditt fall kan du som part i ett inbördes testamente återkalla ditt förordnande om vad som ska hända med din egendom vid din bortgång.
Vad gäller inbördes testamenten finns däremot en specialregel i 10 kap. 7 § ÄB som reglerar konsekvenserna vid vissa återkallelser av ett inbördes testamente, nämligen sådana återkallelser som "väsentligt rubbat förutsättningarna för det inbördes testamentet". Regeln får betydelse i olika situationer.
- Exempel: i ett inbördes testamente står att make A ska ärva make B om make B dör först. Dör make A först ska make B ärva hen. Om make A medan make B fortfarande lever återkallar testamentet för sin del och skriver ett nytt där det står att make B inte ska ärva make A om A dör först förlorar make A sin rätt att enligt det först upprättade inbördes testamentet, dvs make A får i ett sådant fall inte ärva make B om make B skulle dö först. Detta på grund av att make A väsentligt har rubbat förutsättningarna för det inbördes testamentet (om make B hade vetat att hen inte skulle få ärva make A om A dog först, hade B troligtvis också velat ändra sitt förordnande så att inte heller make A skulle få ärva make B om hen dog först).
Regeln kan också bli aktuell i ditt fall eftersom det finns ett förordnande om efterarvsrätt i ert testamente. Du har ärvt din makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (inte full äganderätt) och att ni har förordnat om att sonen ska ärva efter bådas bortgång. Sett ur din makes synvinkel talar detta för att en förutsättning för det inbördes testamentet just varit att sonen ska ärva vid bådas bortgång.
Sammanfattningsvis kan sägas att ett testamente ska anses ge uttryck för testatorns yttersta vilja och därför kan ett testamente alltid fritt återkallas och ett nytt kan skrivas som bättre stämmer överens med denna yttersta vilja. Nu efter din makes bortgång står det dig fritt att återkalla ditt förordnande i det inbördes testamentet som du och din make skrivit. Exempelvis att någon annan än din makes son ska ärva din egendom efter bådas bortgång. Däremot kan du inte ändra testamentet på så sätt att du ärver din makes kvarlåtenskap med full äganderätt. Min bedömning i ditt fall är att specialregeln i 10 kap. 7 § ÄB skulle kunna bli tillämplig genom att du inte kan återkalla testamentet på så sätt att den del du har ärvt med fri förfoganderätt ska tillfalla annan än din makes son. Detta eftersom att denna efterarvsrätt kan anses vara en förutsättning för det inbördes testamentet.
Hoppas att du fick svar på din fråga och annars är du varmt välkommen att ställa en ny!
