Har min son rätt att träffa sin dotter?
Hej.
Min son får inte träffa sin 7 månader gamla dotter.
Han har haft problem med tablettmissbruk under hela tiden i relationen med mamman.
Hon valde trots allt skaffa ett barn, sen flyttade hon ut 3 månader efter dottern föddes.
Min son har varit utan droger i 4,5 månader och går i behandling och fungerar utmärkt nu.
Han har aldrig uppträtt våldsamt på något vis mot barnet, och hans största önskan är att ha en relation till sitt barn.
Inga beslut är fattade från myndighetshåll att han inte ska få träffa sin dotter, utan det är bara vad mamman bestämt. Dom har varit i familjerätten men kommer inte till nån lösning. Mamman hävdar att hon måste skydda sitt barn.
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att du vill veta om det finns något ni kan göra för att din son ska få träffa sin dotter. Regler om vårdnad och umgänge finns i 6 kap Föräldrabalken (FB). Jag börjar med att förklara allmänt hur en bedömning om förälders umgänge med sitt barn går till och kopplar därefter till din son. Sist går jag in på vad ni kan göra för att få ett beslut och därmed någonting att förhålla er till.
Ett barn ska få träffa båda sina föräldrar
Vad jag förstår är din son inte vårdnadshavare till barnet. Även om bara en av föräldrarna är vårdnadshavare, är utgångspunkten att barnet har rätt till umgänge med båda föräldrarna (6 kap 15 § FB). Med andra ord har barnet rätt till umgänge med sin pappa (din son), även om han inte har vårdnaden om barnet. Ett avgörande krav för umgängesrätten är dock att det anses vara barnets bästa (6 kap 2 a § FB). Jag beskriver detta krav närmare nedan.
Barnets bästa – barnet får inte riskera att fara illa
Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ser man till vilka risker som finns vid umgänge med föräldern i fråga. Barnet får inte riskera att fara illa. Barnet anses fara illa till exempel om det riskerar att utsättas för misshandel, sexuella övergrepp eller om det måste vistas i en olämplig miljö på grund av umgängesförälderns missbruk. Vad som är barnets bästa bedöms från fall till fall, varför jag inte kan ge ett exakt svar på vad som gäller för just er. Men jag kan säga några ord.
Vad gäller för er?
Du nämner att din son har en historia av missbruk men att han går i behandling och sedan några månader tillbaka är drogfri. Som nämnt ovan är missbruksproblem något som ofta ses som en risk och inte bra för barnet. Att din son inte längre brukar droger ökar dock hans chanser att få umgängesrätt med sitt barn. Andra omständigheter kommer såklart också tas med i bedömningen och vägas mot barnets intresse att träffa sin pappa. Tyvärr kan jag inte ge ett närmare svar än så, eftersom jag inte vet mer om situationen. Men säkert är att umgänge med båda föräldrarna normalt anses vara barnets bästa. Det ska därför ganska mycket till för att domstolen ska besluta annat.
Vid liten risk kan umgänge ske med stödperson
Om det finns en liten risk eller tveksamhet kring umgänget, kan det beslutas att din son och hans barn får träffas tillsammans med en stödperson (6 kap 15 c § FB). Detta beror såklart på vad risken består i, men utifrån hur du beskriver er situation tänker jag att det kan vara ett alternativ. Stödpersonen ska fungera som en trygghet för barnet och i ert fall även barnets mamma som är orolig för sitt barn. Att denna möjlighet finns tyder på att det allmänt sett anses viktigt att barn har en relation till båda sina föräldrar.
Ni kan vända er till socialtjänsten
Du nämner att det inte finns något beslut från en myndighet gällande umgänge. Mitt råd är därför att din son tar kontakt med socialtjänsten och berättar om situationen. Om han och mamman inte redan gjort det, kan de ansöka om så kallade samarbetssamtal där (6 kap 18 § FB). Tanken med ett sådant samtal är att din son och barnets mamma ska få hjälp att komma fram till en lösning som är bäst för deras barn. Detta är dock frivilligt, men om saken därefter går till domstol är det ofta fördelaktigt om föräldrarna deltagit, eftersom det visar på vilja att samarbeta för barnets skull.
I sista hand kan din son ta saken till domstol
Om det inte fungerar med ett samarbetssamtal, kan din son väcka talan i domstol (6 kap 15 a § FB). Det görs genom att en ansökan skickas in till tingsrätten i den kommun där barnet är folkbokfört. En sådan talan kan även väckas av socialnämnden. Domstolen kommer då besluta om och i så fall under vilka omständigheter din son får träffa sin dotter. Beslutet måste föräldrarna sedan följa.
Sammanfattning
Din son har rätt att träffa sin dotter om det anses vara dotterns bästa. Normalt tycker man att det är barnets bästa att ha umgänge med båda sina föräldrar. Omständigheter som kan vara riskfyllda för barnet kan dock göra att umgängesrätt nekas, till exempel om föräldern har missbruksproblematik.
Mitt råd är att din son tar kontakt med socialtjänsten och ansöker om samarbetssamtal som kan mynna ut i ett avtal mellan föräldrarna som är för barnets bästa. I sista hand kan saken tas upp i domstol som tar ett formellt beslut. Det bästa är dock om de lyckas komma överens på egen hand genom ett samarbetssamtal, eftersom en process i domstol ofta är tröttsam.
Hoppas ni får lite vägledning genom mitt svar och att situationen löser sig! Hör gärna av dig igen om ni har fler funderingar eller frågor.
Med vänliga hälsningar
