FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTBouppteckning och arvsskifte09/02/2018

Har man redovisningsplikt som dödsbodelägare?

Vi är 3 delägare i ett dödsbo som är oskiftat. änkan och 2 bröder. Änkan har gett en av bröderna ca 800.000 SEK.

Det finns ingen bokföring i dödsboet och det är oklart om det är dödsboets pengar eller änkans. Änkan och mottagande broder hävdar att det är hennes pengar.

Kan man påstå att de är änkans pengar eller dödsboets utan redovisning och bokföring.

Dvs kan man påstå någonting om pengar i ett dödsbo är ens egna eller dödsboets utan redovisning och bokföring i dödsboet

Tack på förhand

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När ett äktenskap upplöses genom att ena maken avlider och det finns arvingar så ska en bouppteckning, en bodelning och ett arvsskifte göras. När någon avlider blir arvingarna inte omedelbart ägare till den avlidnes kvarlåtenskap, dvs de skulder och de tillgångar som den avlidne efterlämnar sig. Äganderätten övergår till arvingarna i regel först vid ett arvsskifte. Fram till dess ingår den avlidnes kvarlåtenskap i dödsboet, som då är en egen juridisk person. Dödsbodelägarna är de som företräder dödsboet och förvaltar det tills dess att dödboet upphör, i detta fall du, din bror och änkan (18 kap 1 § Ärvdabalken) Alla dödsbodelägare måste vara överens om vad som ska göras med boet, är man inte överens måste en boutredningsman tillsättas.

Den dödes tillgångar och skulder ska antecknas sådana de var vid dödsfallet. Av 20 kap 4 § ÄB. Även en efterlevande makes tillgångar och skulder ska antecknas. Därigenom kan bouppteckningen utgöra underlag för beräkningen av storleken av ett efterarv, men någon särskild redovisningsplikt för ett dödsbo finns inte, inte heller någon bokföringsplikt. Av 3 § bokföringslagen framgår det att dödsbon aldrig är bokföringsskyldiga. Det framgår dock av 20 kap 6 § ÄB att det finns en generell upplysningsplikt för bl.a dödsbodelägare att lämna uppgifter, främst om den avlidnes tillgångar och skulder, vid upprättandet av bouppteckningen. Där framgår det att den som bäst känner till boet, ska på heder och samvete intyga på bouppteckningen att uppgifterna är riktiga och ingen uppgift medvetet utelämnats.

Om du nu har anledning att ifrågasätta änkans ärlighet kan du begära att hon avlägger ed i domstol om att dina uppgifter rörande boets tillgångar och skulder är riktiga. Tänk på att det kan vara en dyr process att ta det till domstol om du inte har underlag för att hon skulle ljuga. Är det du som stämmer änkan så måste du lägga fram bevisning för ditt påstående.

Sammanfattningsvis så antecknar man korrekt enligt 20 kap 4 § ÄB borde det märkas om 800.000 försvunnit ur dödsboet, men om pengarna försvinner utan att det går visa vems de egentligen var så blir allt enbart en bevisfråga.

Hoppas det var svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar

Gustav PerssonRådgivare