Har jag rätt till skadestånd när jag skadats av en tunnelbanespärr?
Hej! Jag blev klämd i en tunnelbanespärr. Att jag får ersättning för förstörd egendom är redan tydligjort. Men, man frågar hur mycket jag vill ha i ersättning för själva händelsen?
Spärren träffade båda sidor av huvudet, vid tinningarna. Det blev röda märken och värk, men inga bestående skador. Vad är rimligt att begära för summa?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du tar hjälp av oss på Lawline!
Eftersom du verkar ha fått information om att du kommer bli ersatt för de s.k. sakskador som du drabbats av (dvs. skador på din egendom) kommer jag i mitt svar att fokusera på vad som gäller för de kroppsliga skadorna du åsamkats. Först behandlar jag de skadeståndsmöjligheter som finns innan jag kort nämner något om försäkring.
Vad kan du få ersättning för? Inledningsvis anges i skadeståndslagen (SkL) 2 kap. 1 § anges att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar bl.a. personskada (dvs. någon form av skada på din kropp) ska ersätta skadan. Här framgår inte närmare vem som gett upphov till att du klämts i tunnelbanespärren (t.ex. en spärrvakt), men oavsett gäller att den som har arbetstagare i sin tjänst (t.ex. SL i det här fallet) ska ersätta bl.a. personskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten (se SkL 3 kap. 1 §).
För skadeståndsskyldighet krävs i allmänhet att någon kan anses ha "vållat" dig skadan dvs. orsakat dig denna på ett oaktsamt sätt genom antingen aktiv handling eller där denne haft en förväntning på sig att handla för att förhindra skada men underlåtit att göra det. Rena olyckshändelser är i princip inte skadeståndsgrundande.
I det här fallet kan man visserligen tänka sig att det faktum att spärren slog igen mot ditt huvud bara var en olyckshändelse. Det kan dock hävdas att SL (genom spärrvakten) haft en skyldighet/ett ansvar att hålla spärren öppen till dess att du passerat, och att denne i sitt arbete förväntats sitta och övervaka spärren, men att man trots det låtit bli att göra det. Arbetsgivarens (SL:s) ansvar är strikt enligt SkL 3 kap. 1 §, och det innebär att ansvaret gäller oavsett om skadan uppkommit på grund av olyckshändelse, oaktsamhet eller rentav uppsåt.
Det kan alltså till att börja med finnas en möjlighet för dig att kräva skadestånd av SL på grund av personskadan du orsakats, med stöd av SkL.
Det finns dock specialregler som ska tillämpas före SkL när produkter (såsom tunnelbanespärrar) är orsaken till skadan, vilket framgår av SkL 1 kap. 1 §. Frågan blir därför härnäst om några sådana är tillämpliga.
Produktansvarslagen (PAL) är speciallagstiftning som innebär att det under vissa förutsättningar är bl.a. tillverkare, importörer, försäljare osv. av en produkt som blir skadeståndsskyldig, alltså i det här fallet den som t.ex. tillverkat tunnelbanespärren.
PAL 1 § anger att skadestånd betalas bl.a. för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist. Med "produkt" avses i PAL bl.a. lösa saker som infogats eller på annat sätt blivit en beståndsdel i annan lös eller fast egendom. Det framgår av PAL 2 §. Tunnelbanespärrar är fastsatta (infogade) i biljetthallar och kan alltså anses vara produkter i lagens mening.
För att skadeståndsansvar ska uppstå enligt PAL krävs det alltså dessutom i det här fallet att skadan kan sägas ha orsakats på grund av en säkerhetsbrist. Kravet på "orsak" gäller allmänt när det handlar om skadestånd och brukar kallas för ett krav på adekvat kausalitet. Det kan förenklat sägas betyda att det ska finnas ett rimligt/tänkbart orsakssamband mellan (i det här fallet) säkerhetsbristen och dina kroppsliga skador. Skadan ska alltså ha uppstått till följd av säkerhetsbristen.
Kravet på "säkerhetsbrist" betyder att produkten (i det här fallet spärrarna) inte är så säker som rimligen kan förväntas, sett till bl.a. hur produkten är avsedd att användas (PAL 3 §). Här är det dock svårt för mig att veta om spärrarna slagit igen på grund av en säkerbrist såsom ett konstruktionsfel. Om det faktiskt beror på ett fel i spärrarna verkar det i detta fall vara troligt att du kan vända dig till (i första hand) tillverkaren.
I annat fall är inte förutsättningarna för skadestånd enligt PAL uppfyllda, och då gäller SkL istället enligt vad jag skrev ovan.
Som en parentes i detta fall finns visserligen särskilda skadeståndsregler även i järnvägstrafiklagen (JTL) som reglerar transportörens (i det här fallet SL:s) och den s.k. infrastrukturförvaltarens ansvar för skador som har samband med tunnelbanetrafik. Detta gäller dock skador som har samband med själva tunnelbanedriften dvs. i princip sådant som händer "på banan", och alltså inte sådant som händer utanför det egentliga spårområdet såsom i biljetthallen. (Detta framgår av JTL 1, 4, 17 och 19 § samt EU:s tågpassagerarförordning artikel 11 med hänvisning till bestämmelserna i bilaga 1 i den förordningen. Se även förarbetena till JTL – prop. 2017/18:62 s. 93-94)
Hur mycket i ersättning kan det tänkas bli? Utgångspunkten när det gäller själva ersättningsbestämningen brukar sägas vara att den som lidit skada ska försättas i samma ekonomiska läge som om skadan inte hade inträffat. I SkL finns regler om detta som närmare preciserar ersättningen (dessa gäller även om skadeståndsansvaret i detta fall skulle grundas på PAL enligt vad jag skrev ovan, eftersom PAL inte innehåller några avvikande regler om ersättningsbestämning).
SkL 5 kap. 1 § anger att skadestånd till den som har tillfogats personskada omfattar bl.a. ersättning för (utifrån vad som är mest relevant för din fråga):
- sjukvårdskostnad och andra kostnader för den som lidit skadan
- inkomstförlust (dvs. i princip vad som fattas av vad du hade tjänat om du inte hade skadats)
- fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (dvs. sveda och värk) och särskilda olägenheter till följd av skadan
Sjukvårdskostnader etc. och inkomstförlust går ofta att räkna ut ganska precist utifrån t.ex. kvitton och lönesatser/arbetsscheman. Däremot är det ofta svårare att närmare bestämma ersättning för "ideell skada", alltså i det här fallet sveda och värk osv. Finns det inga närmare uppgifter att räkna på när det gäller t.ex. ideell skada kan man stödja sig på en regel som innebär att ersättningen ska uppskattas till skäligt (rimligt) belopp (rättegångsbalken 35 kap. 5 §).
Ersättningen för ideell skada tenderar att variera kraftigt från fall till fall. När det gäller bl.a. sveda och värk använder man sig i praktiken i princip dock av hjälptabeller från t.ex. Trafikskadenämnden som gällde vid skadetillfället (se bl.a. rättsfallet NJA 2017 s. 938).
Ersättningen för sveda och värk beräknas enligt dessa tabeller utifrån den skadades fysiska och psykiska tillstånd, skadans art, sjuktidens längd och vårdform. Grundbeloppet per månad är 2600kr om du inte behövt sjukhusvård (vilket jag antar att du inte behövt i det här fallet), så utan vidare information förmodar jag att det är detta belopp du kan kräva.
Något om alternativa lösningsvägar – Det kan vara så att du har rätt till ersättning enligt en försäkring, om du tecknat en sådan som gäller när du skadas. I så fall kan det eventuellt vara en lättare, mindre tidskrävande och billigare väg att gå för att få ut ersättning för händelsen, jämfört med att kräva skadestånd. Kontrollera alltså gärna även om du har en sådan försäkring och försök ta reda på dina möjligheter att få ersättning den vägen.
En kort sammanfattning – Du kan ha rätt till ersättning för personskada enligt skadeståndslagen (eller produktansvarslagen), som ska täcka dina ev. sjukvårdskostnader och inkomstbortfall, samt på ett ideellt plan kompensera för din sveda och värk (i det sistnämnda fallet med cirka 2600kr). Börja med att vända dig till SL. Ett alternativ kan vara att dra nytta av din försäkring om du har en sådan.
Om du har fler frågor eller funderingar över detta, om du vill klargöra något, eller om du önskar ytterligare hjälp i ärendet, är du välkommen att maila info@lawline.se så kan vi hjälpa dig vidare.
Hoppas du kan dra nytta av svaret jag gett dig, och lycka till i fortsättningen!
Med vänlig hälsning,