Har jag rätt till något när min far skänkt allt till min syster innan sin bortgång?
Hej. Min far avled nyligen, begravning sker om en vecka, därefter blir det bouppteckning och arvskifte.
Vi är två systrar som är delägare i dödsboet. Fick vid första besöket hos begravningsbyrån veta att far inte hade mer pengar än att det gick jämt upp till en enkel begravning, vilket enl. mig inte kunde stämma. Fick ut kontoutdrag på fars konton (lönekonto och E-konto) från banken sedan två år tillbaka. Det visade sig att överföringar gjorts till min systers konto, med varierande belopp, sammanlagt ca. 100 000:- under den här tiden. Vad som som hänt dessförinnan har ingen uppgift på.
Till saken hör att min syster fick fars sommarstuga i gåva för 15 år sedan. Gåvans värde blev ca: 25 000:- efter avräkning av revers från taxeringsvärdet (som då var 165 000:-). Gåvan var villkorad att inte får överlåtas eller pantsättas utan givaren samtycke. Stugan såldes för några år sedan för ca: 1500000:- Alltså måst villkoret ha upphört gälla före försäljningen. Kan det ske muntligt? eller måste det vara skriftligt? Kolla fastighetsförmedlingar upp villkor på gåva av fastighet för försäljning? Finns inget skrivet i gåvobrevet av stugan att gåvan ska avräknas som förskott på arv. Antar att min syster inte är återbetalningsskyldig vare sig för gåvan av stugan eller alla överföringar som gjorts. Efter begravningskostnader m.m. är fars konto i stort sett tomt. Har jag några som helst rättigheter? Påkalla jämkning? Eller gilla läget?
Vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
I mitt svar till dig kommer jag inledningsvis att redogöra för överlåtelseförbudet och vilken verkan det kan ha. Därefter kommer jag att redogöra för vilka rättigheter du har avseende dels gåvan, dels överföringarna som skett.
Stugan och överlåtelseförbudet
I samband med gåva kan det skrivas in villkor i gåvohandlingen. Ett sådant kan vara att gåvan är belagd med överlåtelseförbud. Det varierar hur ett överlåtelseförbud är utformat; det kan t.ex. avtalas för en viss tidsperiod men också utan tidsgräns. Ett överlåtelseförbud kan även villkoras på det sättet att överlåtelse är möjlig, under förutsättning att gåvogivaren lämnar sitt medgivande. Om överlåtelseförbudet antecknats i fastighetsregistret finns det ingen möjlighet för tredje man att göra ett godtrosförvärv av fastigheten och köpet blir ogiltigt (jfr 18 kap. 8 § Jordabalken, JB). Är det inte antecknat i fastighetsregistret kan tredje man göra ett godtrosförvärv.
När en ansökan om lagfart inkommer till inskrivningsmyndigheten kontrolleras det om överlåtelsen är förenad med några villkor. Om förvärvet är beroende av villkor som påverkar överlåtelsens giltighet kan inte förvärvaren av fastigheten erhålla lagfart.
Om det funnits ett överlåtelseförbud registrerat skulle inskrivningsmyndigheten således inte utfärdat lagfart varför det är möjligt att något sådant villkor inte funnits registrerat (eller tagits bort efter medgivande av er far). Om villkoret bara varit mellan din syster och din far är det möjligt att han givit sitt medgivande, eller att villkoret tagits bort. Det finns inget formkrav som kräver skriftlighet för medgivande eller för att ta bort överlåtelseförbudet.
Överföringarna och gåvan kan utgöra förskott på arv
Allt det arvlåtaren ger till en bröstarvinge (dvs arvlåtarens barn) ska avräknas som förskott på arv om inte annat föreskrivits i t.ex. ett gåvobrev eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). I ditt och din systers fall innebär det att såväl penningöverföringarna som gåvan av fastigheten som utgångspunkt utgör förskott på arv. När det gäller bröstarvingar krävs det inte att det skrivs att det ska utgöra förskott på arv. Avräkningen av förskott ska ske efter egendomens värde vid mottagandet (6 kap. 3 § ÄB).
Att såväl gåvorna genom penningöverföring som gåvan av fastigheten som utgångspunkt utgör förskott på arv innebär att det läggs till din systers arvslott. Rent praktiskt tas värdet av gåvan vid gåvotillfället med till din fars kvarlåtenskap. Därefter räknas era arvslotter fram. Finns det inte tillräckligt med egendom i dödsboet för att kompensera för gåvan (dvs att din syster fått mer i gåva än vad hennes arvslott är), får du i princip bara det som blir över efter betalning för begravning m.m. Din syster har som utgångspunkt inte någon skyldighet att återbära överskottet hon fått (jfr 6 kap. 4 § ÄB).
Det förstärkta laglottsskyddet
En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär att en arvlåtare inte kan testamentera bort all sin egendom. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Att arvlåtaren inte kan testamentera bort all egendom innebär även att det i vissa fall är möjligt att likställa gåvor med testamente. Sådana gåvor kan krävas tillbaka för att bröstarvinge ska få ut sin laglott.
I 7 kap. 4 § ÄB finns det förstärkta laglottsskyddet, vilket eventuellt kan aktualiseras i ditt fall. Bestämmelsen utsträcker laglottsskyddet och omfattar även gåvor som till syftet är att likställa med testamente. Syftet med bestämmelsen är att laglottsskyddet inte ska kunna kringgås. Givarens avsikt med en gåva behöver inte ha varit att undgå laglottsskyddet för att regeln ska bli tillämplig. En förutsättning för att reglerna ska aktualiseras är att givarens avsikt med gåvan kan ha varit att ordna successionen, dvs att gåvan ges för att givaren börjat tänka på sin död.
Det finns två typer av gåvor som aktualiserar det förstärkta laglottsskyddet; dels gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller åtminstone trodde att döden var nära förestående), dels gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av den bortgivna egendomen. Det senare fallet är vanligt när någon skänker bort t.ex. en fastighet men förbehåller sig nyttjanderätten tills vederbörande avlider. I ditt fall torde det inte vara aktuellt. I ditt fall kan det förstärkta laglottsskyddet snarare aktualiseras om syftet med penningöverföringarna varit att ordna med successionen. Om din far, när han legat för döden eller trott att så varit fallet, skänkt bort penningsummorna för att din syster skulle få pengar men inte du, kan skyddet aktualiseras. Om bestämmelsen kan tillämpas innebär det att gåvan likställs med testamente. Laglottens storlek beräknas då som om gåvan aldrig givits utan att den istället finns kvar som en tillgång bland övrig kvarlåtenskap. Om det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt innebär det att din syster kan bli återbetalningsskyldig beträffande vad som saknas när en du inte kan få ut din laglott ur kvarlåtenskapen. Ett krav för återbetalningsskyldighet förutsätter att talan därom väcks inom ett år från att bouppteckning efter din far avslutades.
Sammanfattning och råd
Allt din far givit till din syster (och även till dig) är som utgångspunkt förskott på arv. Vid förskott på arv utgår man från gåvans värde vid mottagandet. Förskott på arv innebär att värdet av gåvan läggs till din fars kvarlåtenskap varefter era arvslotter räknas ut. Det kan innebära att du får större del av kvarlåtenskapen. Däremot är den som fått förskott på arv inte skyldig att återbära gåvan. För dig innebär det dessvärre att det inte finns mycket kvar efter begravningskostnader m.m.
Om din far givit din syster pengarna för att du inte skulle få något och det har skett inför att han låg för döden (eller trodde att så var fallet), kan eventuellt reglerna om det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras. Om det går att visa att din far gav bort pengarna för att ordna successionen kan gåvorna jämställas med testamente. Din syster kan då bli återbetalningsskyldig upp till din laglott.
Min rekommendation är att du anlitar en jurist som företräder dig och undersöker om det finns grund för att åberopa det förstärkta laglottsskyddet. En jurist på Lawlines juristbyrå kan vara behjälplig för ändamålet. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.
Med vänliga hälsningar,
