Har en syster rätt till arv och har en syster rätt till laglott?
Frågan gäller rätt till arv för syster.
Frågan ställs åt min farmor vars syster nu har avlidit. Inga föräldrar eller andra syskon vid livet.
Farmor: Elvy
Syster: Ulla-Britt (inga barn)
Make: David (inga barn)
Tillsammans har de fastighet och skog till ett värde av ca 15 miljoner.
Syster Ulla-Britt och Make David gifte sig kort innan Ulla-Britt gick bort men de hade varit sambos i över 40 år så genom giftermålet säkerställde de att David skulle ärva med fri förfoganderätt. De har inga barn tillsammans eller sedan tidigare utan nästa led är enbart syskon.
Syster Ulla-Britt går bort först 2019 och Maken David avlider nu 2021.
Frågan är du vilken rätt till arv min farmor har givet att hon är inom andra arvsklassen? Och är det möjligt för maken att testamentera bort allt eller har min farmor en laglott?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om din farmor har rätt till arv efter hennes syster som gick bort 2019, nu efter att systerns make har avlidit 2021. Jag tolkar det också som att du undrar huruvida maken kan testamentera egendom han ärvt med fri förfoganderätt och om din Farmor har laglott i hennes systers kvarlåtenskap. Svaret på din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB) så det är dit jag kommer hänvisa när jag besvarar din fråga.
Som du beskriver så är din farmor inom den andra arvsklassen (se 2 kap. 2 § ÄB). Eftersom du beskriver att det inte finns några barn, eller bröstarvingar, till de avlidna, och förutsatt att det inte finns några föräldrar i livet till de avlidna så har din farmor bäst arvsrätt. Om det inte finns något annat syskon än din farmor har hon rätt till hela arvet.
I 3 kap. ÄB återfinns reglerna om vad som gäller vid arv när den avlidne var gift. Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen från den avlidne maken. Arvet sker med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att maken David kan använda tillgångarna på det sätt han vill, men med två undantag: han får inte i testamente skriva att egendomen ska ges bort till någon annan, och han får inte genom gåva skänka bort en för stor del av egendomen. Om det finns arvingar till den först avlidne maken inom den första eller andra arvsklassen så har dessa rätt till så kallat efterarv (se 3 kap. 2 § ÄB). Din farmor har således rätt till efterarv, eftersom hon som syskon är i andra arvsklassen. Efterarvet delas ut när den efterlevande maken avlider. Som du skriver i frågan så avled maken David 2021, vilket innebär att efterarvet kommer tilldelas din Farmor nu efter hans död.
Din Farmor har inte någon laglott vad gäller den kvarlåtenskap som den efterlevande maken David ärvt med fri förfoganderätt, eftersom laglotter enbart gäller för bröstarvingar till den avlidne (se 7 kap. 1 § ÄB). Däremot har inte David rätt att testamentera bort den egendom han ärvt med fri förfoganderätt. Detta gör att din farmor har en viss säkerhet mot att hennes efterarv bevaras, och om maken antingen har testamenterat bort egendom eller gett bort en väsentlig del av kvarlåtenskapen genom till exempel gåva så har din farmor rätt att kräva motsvarande från kvarlåtenskapen från den efterlevande maken.
Sammanfattningsvis har alltså din Farmor rätt till arv eftersom hon befinner sig i den andra arvsklassen. Arvet från hennes syster fördelas nu först efter att den efterlevande maken har avlidit. Den efterlevande maken David har ärvt din Farmors systers kvarlåtenskap med fri förfoganderätt vilket innebär att David inte har rätt att ge bort för stor del av kvarlåtenskapen eller testamentera bort den. Om han har gjort det så har din Farmor rätt att kräva tillbaka detta.
Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Har du någon annan fundering är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!
Med vänlig hälsning,
