Häktningsgrunder och straffskalan för våldtäkt mot barn
Min kompis man sitter häktad på sannolika skäl för 5 fall våldtäkt mot barn, suttit häktad i 1 månad. Han har erkänt handlingarna men var inte medveten om barnets ålder. Han är tidigare dömd för sexuellt ofredande. Kan han bli släppt på fri fot från häktet eller kommer han sitta häktad till han flyttas till anstalt? Hur många år brukar det bli för ett sånt brott?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer börja med att redogöra för häktningsgrunderna och sedan gå in på hur straffskalan för våldtäkt mot barn ser ut.
De lagar som blir tillämpliga är rättegångsbalken (1942:740) (RB) och brottsbalken (1962:700) (BrB).
Allmänt om häktningsgrunderna
För att en person ska kunna häktas krävs för det första att brottets minimistraff är ett års fängelse (24 kap. 1 § 1 st. RB). Detta är i det här fallet uppfyllt eftersom att minimistraffet för våldtäkt mot barn är fängelse i två år (6 kap. 4 § BrB).
Utöver kravet på att straffet för brottet som personen misstänks för ska vara minst ett års fängelse, finns ytterligare tre förutsättningar varav minst en måste vara uppfylld. Det ska med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finnas risk för att den misstänkte kommer att:
1. avvika eller på något annat sätt undandra sig lagföring eller straff (flyktfara),
2. genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvåra sakens utredning (kollusionsfara) eller
3. fortsätta sin brottsliga verksamhet (recidivfara).
Vid särskilt allvarliga brott föreligger dock en presumtion för häktning. Med "särskilt allvarliga brott" menas i detta sammanhang brott där minimistraffet inte understiger två års fängelse. Om minimistraffet för det brott som personen är misstänkt för inte understiger två års fängelse ska häktning ske, om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas (24 kap. 1 § 2 st. BrB). För häktning är det då tillräckligt om det inte kan uteslutas att det finns en risk beträffande någon av häktningsgrunderna. Eftersom att minimistraffet för våldtäkt mot barn är två år, ska regeln om obligatorisk häktning tillämpas.
Hur länge kommer personen vara häktad?
När domstolen beslutar om häktning måste rätten sätta ut den tid inom vilken åtal måste väckas. Tiden får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt. Den misstänkte får sitta häktad i högst fjorton dagar innan rätten måste hålla en ny häktningsförhandling och besluta om den misstänkte ska förbli häktad samt därvid särskilt se till att utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt (24 kap. 18 § RB). Under häktningsförhandlingarna ska det fastställas att det finns skäl till häktning i enlighet med någon eller några av de punkter som beskrivits ovan. Under förutsättning att skäl till häktning finns, får den misstänkte fortsätta vara häktad. Någon total maxgräns för hur länge man får vara häktad finns inte.
Eftersom att jag inte har insyn i utredningen eller kan veta hur häktningsgrunderna förhåller sig till just din kompis mans situation, är det egentligen svårt för mig att säga om personen kommer att förbli häktad tills han eventuellt blir dömd eller om han får släppas innan dess. Att han är dömd för ett sexualbrott sedan tidigare och att det nu rör sig om fem fall av våldtäkt mot barn talar dock för att det finns en risk för recidivfara, det vill säga risk för att den misstänkte begår nya brott innan han eventuellt blivit dömd för det han nu är häktad för. Det kan även anses finnas risk för flyktfara eftersom att risken för en kännbar påföljd i regel ökar flyktfaran. Min uppfattning är att det inte särskilt troligt att kollusionsfara föreligger eftersom att personen har erkänt brotten.
Enligt min egna bedömning är det sannolikt att personen förblir häktad fram tills att han antingen blir frikänd från brottsmisstankarna eller tills han blir dömd och får avtjäna sitt straff istället. Jag utgår nu endast från de omständigheter som framgår av din fråga, men såsom jag uppfattar det föreligger risk för i vart fall recidivfara och möjligtvis flyktfara. Här ska dessutom obligatorisk häktning beaktas - häktning kan därför underlåtas endast om det är uppenbart att det varken föreligger flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara.
Oaktsamhet beträffande barnets ålder vid våldtäkt mot barn
Våldtäkt mot barn aktualiseras om gärningspersonen genomför samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig och om barnet är en person under 15 år (6 kap. 4 § BrB). Du skriver att han inte var medveten om barnets ålder. För att han ska kunna dömas krävs då att åklagaren ska kunna styrka att han varit oaktsam beträffande omständigheten att barnet var under 15 år (6 kap. 13 § BrB). Oaktsamhet föreligger när gärningspersonen misstänkt eller borde ha misstänkt att barnet var under 15 år. Det ska finnas något som gärningspersonen kan ha gjort för att komma till insikt om åldern. Ofta är det som personen kan göra för att komma till insikt något ganska enkelt, som att fråga, tänka efter eller kontrollera de närmare förhållandena beträffande barnets faktiska ålder. Barnets kroppsliga mognad är ett exempel på en omständighet som kan vara av betydelse för bedömningen av om en person varit oaktsam i förhållande till den unges ålder (prop 2017/18:177 s. 88-89).
Straffet för våldtäkt mot barn
Straffet vid våldtäkt mot barn är fängelse i lägst två år och högst sex år (6 kap. 4 § BrB). Om han gjort sig skyldig till fem våldtäkter är det givetvis något som rätten kommer ta hänsyn till vid straffmätningen. Hans straff kommer dock inte få överskrida brottets maximistraff med mer än två år (26 kap. 2 § 2 p. BrB). Maximistraffet för våldtäkt mot barn är sex års fängelse, vilket innebär att hans straff avseende de fem våldtäkterna inte kommer kunna överstiga åtta års fängelse. Att han tidigare har dömts för brott är också något som kan påverka straffet i skärpande riktning (29 kap. 4 § BrB). Vid påföljdsbestämningen kommer domstolen sannolikt också ta hänsyn till vilken relation barnet och mannen har. Exempelvis har brott mot närstående barn ofta ett högre straffvärde (29 kap. 2 § 8 p. BrB).
I varje enskilt fall finns en rad omständigheter som domstolen behöver beakta vid straffmätningen. Ett mer exakt svar på frågan om påföljdsbestämning, än det jag nu anfört, är svårt att ge i och med att jag inte har tillgång till alla detaljer som skulle kunna utgöra förmildrande eller försvårande omständigheter.
Jag hoppas att du fått svar på dina frågor! Om fler funderingar uppstår är du välkommen att höra av dig igen.
Vänligen,
