Häktningsförutsättningar avseende grova brott
En person, anklagad för grovt narkotikabrott m m, blev friad i Tingsrätten efter månader i häkte. Åklagaren yrkade på ett långt straff och överklagade den friande domen. Målet var uppe i Hovrätten i förra veckan, dom ska meddelas 18 mars. Åklagaren yrkade på häktning innan dom men någon häktning har fortfarande inte skett.
Kan man tolka det som att Hovrätten också friar vederbörande? Måste inte Hovrätten häkta vederbörande om de anser vederbörande vara skyldig och straffet är över 2 års fängelse (i detta fall yrkar åklagaren på drygt 5 års fängelse) ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!
I 24 kap 1 § första stycket rättegångsbalken framgår de grundläggande förutsättningarna för häktning. Där stadgas att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan leda till minst ett års fängelse får häktas om finns en risk att hen undandrar sig lagföring, försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.
Vidare framgår i det andra stycket att häktning ska ske om det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än två år för brottet, om det inte är uppenbart att det saknas skäl för häktning.
I korthet innebär det ovanstående att det är möjligt för en domstol att avstå från att häkta en person, även om minimistraffet för det aktuella brottet är minst två års fängelse.
I det aktuella fallet förhöll det sig troligtvis på det viset att domstolen ansåg att ingen av de förutsättningar som anges i det första stycket var uppfylld. Vidare torde domstolen ha ansett att det uppenbart saknades skäl för häktning och att det därför inte heller var möjligt att häkta den misstänkte med stöd av det andra stycket.
Sålunda innebär hovrättens beslut i häktningsfrågan inte att domstolen nödvändigtvis kommer att avkunna en friande dom.
Hoppas du fick svar på din fråga.
Vänligen,
