FrågaOFFENTLIG RÄTTMigrationsrätt27/07/2014

Giftermål i utlandet och uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a § UtlL

Hej,

Mitt problem är följande: Jag har träffat en tjej online och vi har känt varandra sedan december 2013. Vår plan är att gifta oss och bo tillsammans i Sverige. I vanliga fall hade vi kunnat gifta oss i Filippinerna, registrera vårt äktenskap och därigenom ha rätt till ett uppehållstillstånd. I vårt fall går inte detta då vi är av juridiskt samma kön, dvs. hon är transsexuell och sådana giftermål är ej tillåtna i Filippinerna enligt Filippinsk lag. Vi kan gifta oss i Sverige enligt svensk lag, men problemet är att hon inte fick komma hit och hälsa på för att vi bland annat skulle kunna gifta oss här i Sverige. Vi har skickat med alla dokument som krävs för att hon skall få visum för ett Sverigebesök, vi har gjort detta två gånger men nekats båda gångerna. Anledningen båda gånger var att vi inte träffats i verkligheten och att Migrationsverket trodde att jag ville göra en illegal invandrare av henne trots min förklaring av våra planer. Så därför undrar jag vad det finns för möjligheter för oss att gifta oss i Filippinerna under svensk lag medan jag är där? Min andra fråga är: vilka är våra bästa alternativ för att så småningom kunna bo och leva tillsammans i Sverige?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!

Den första frågan rör om svensk lag kunde tillämpas i Filippinerna, dvs. om en svensk präst kunde viga er där under svensk lag. Den möjligheten finns i vissa länder, medan vigselrätten på andra platser gäller enligt det landets rättsordning. Svenska kyrkan tillhandahåller här: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=641670&ptid=0 en förteckning över de orter i utlandet där du kan gifta dig i Svenska Kyrkan. Därtill finns möjlighet att gifta sig enligt lokal vigselrätt, t.ex. enligt olika amerikanska staters lagar. Emellertid gäller för de flesta orter/länder att de blivande makarna båda ska vara svenska medborgare, se villkoren för vigsel utomlands enligt såväl svensk lag som lokal vigselrätt här: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=644248.

Därtill finns en möjlighet att gifta sig inför svenska utlandsmyndigheter som en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat, givet att en av er är svensk medborgare (se Skatteverket ”Att gifta sig i Sverige eller i utlandet”: https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/aktenskappartnerskap/attgiftasigisverigeelleriutlandet.4.76a43be412206334b89800020579.html). Utrikesdepartementet har information om vilka ambassader och konsulat ni kan gifta er på, se:http://www.regeringen.se/sb/d/11878/a/17518, samt vad som ni bör tänka på om ni planerar att gifta er på det sättet, se: http://www.regeringen.se/sb/d/6999/a/13832. Dock gäller även för majoriteten av svenska ambassader i utlandet  att bägge parterna ska ha svenskt medborgarskap, med undantag för t.ex. Brasilien och vissa Afrikanska stater. För giftermål inför svensk myndighet i utlandet krävs intyg om hindersprövning som ni får efter att Skatteverket prövat om hinder mot giftermål föreligger. Filippinerna finns ej med på varken Svenska Kyrkans lista över platser varvid vigsel under svensk lag kunde förrättas och inte heller på UD:s förteckning över ambassader i utlandet med vigselrätt. Den enda slutsatsen jag kan dra av det är att det inte är möjligt för dig att åka dit och där få till stånd en vigselakt enligt svensk lag, tyvärr.

Till din andra fråga: den bästa möjligheten för er att kunna bosätta er tillsammans i Sverige är, såvitt jag kan se, att hon beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig. Förutsättningarna för uppehållstillstånd på grund av anknytning upptas först och främst i 5 kap. 3 § Utlänningslagen, se: https://lagen.nu/2005:716. Enligt 5 kap. 3 § ”ska” uppehållstillstånd beviljas om någon av förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Emellertid gäller enligt paragrafens första stycke, p. 1, detta endast ”en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.” Uppehållstillstånd med stöd av denna paragraf förutsätter alltså att ni är makar vid ansökningstillfället.

Enligt 5 kap. 3 a § gäller dock, vidare, att uppehållstillstånd ”får” beviljas under de förhållanden som uppräknas i paragrafen. Uppehållstillstånd ”får” t.ex. beviljas en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Detta under förutsättning att förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges. Vid bedömningen av förhållandets ”seriositet” finns objektiva grunder som kan användas som stöd för prövningen. T.ex. krävs att förhållandet varat en viss tid, att parterna har träffats i viss utsträckning, att de har god kännedom om varandra och att de har ett gemensamt språk att kommunicera på. Hänsyn tas också till om parterna har eller väntar barn tillsammans (http://www.regeringen.se/content/1/c4/10/65/45c391aa.pdf).

Jag kan givetvis inte helt säkert säga vilken Migrationsverkets bedömning skulle bli om ni inkom med en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a §, men det finns indikationer på att de skulle anse en ansökan mot bakgrund av förhållandena av i dag, där ni t.ex. aldrig har träffats i verkligheten, som avseende ett inte tillräckligt ”seriöst” förhållande. Jag antar därför att ert bästa alternativ för att så småningom kunna bo och leva tillsammans i Sverige är att jobba för att möta kraven för att beviljas uppehållstillstånd enligt 3 a §. Förhållandet ska ha varat en viss tid och ni måste ha träffats i viss utsträckning och kunna visa att ni har god kännedom om varandra. Tid, verkar vara nyckelordet här, även om det måste vara ett frustrerande besked att få för dem som vill leva och bo tillsammans så snart det bara går.

Jag hoppas att du med detta fått svar på vilka alternativ du har. Du är välkommen att kontakta mig på martaahlen24@gmail.com om du har uppföljande frågor och/eller kommentarer. I övrigt tycker jag att det är en god idé att upprätta kontakt med t.ex. svenska kyrkan som ju inte sällan befattar sig med ärenden av svenska vigslar i utlandet och följaktligen har god kunskap om sådana här situationer. Även Skatteverket och UD:s utlandsmyndigheter kan besvara dina frågor och jag ska härvid påminna om att svenska myndigheter har en generell serviceplikt enligt förvaltningslagen och alltså enligt lag måste gå dig till mötes, i skälig utsträckning givetvis, med svar på dina frågor.

Jag önskar dig lycka till!

Vänligen,  

Märta AhlénRådgivare
Hittade du inte det du sökte?