Gemensamt testamente mellan sambor med gemensamma barn. Fråga om skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt.

2019-06-18 i Sambo
FRÅGA
Jag och min sambo har två gemensamma barn. I vårt inbördes testamente har vi skrivit följande:Inbördes testamente mellan.................. och...................som sambor med varandra. Vi är överens om och bestämmer följande:Den av oss som överlever den andra, skall med full äganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Efter den sist avlidne, ska kvarlåtenskapen ärvas av våra gemensamma barn. Vidare vill vi, att den efterlevande föräldern ska stå som barnens förmyndare, till dess de uppnår myndig ålder.Fråga: Är osäker om det skall stå "med full äganderätt" eller "fritt förfogande" med tanke på barnens bästa. Vad händer om den efterlevande föräldern i framtiden gifter sig, med tanke på giftorätten?Är det säkrare att skriva "fritt förfogande"? Eller... ska arvet efter avlidna föräldern delas mellan barn och förälder?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Denna fråga regleras i princip i sin helhet av ärvdabalken (ÄB). De regler som är särskilt relevanta i denna situation är de som berör efterlevande sambos möjlighet att förfoga över arv genom testamente från den första avlidne sambon samt reglerna om efterarv.

Skillnaden mellan full äganderätt och fri förfoganderätt

Full äganderätt
Skillnaden mellan dessa begrepp har fastslagits flertalet gånger i praxis. Om någon genom testamente ärver någonting med full äganderätt föreligger inga inskränkningar i testamentstagarens rätt till egendomen. Denne kan då göra vad hen vill med egendomen, och ett förordnande om att någon ska ärva egendomen efteråt har i princip ingen verkan. Användandet av uttrycket full förfoganderätt gör alltså att den som ärver får göra precis vad hen helst vill med egendomen, som att testamentera den till någon helt annan efter sin egen död. Testamentstagaren har alltså, enligt ordalydelsen, fått absolut, full äganderätt, utan inskränkningar.

Den enda garantin som barnen då har att utfå något arv är laglotten. Denna kan de kräva ut vid två tillfällen. För det första vid den första förälderns död. De kan då kräva att de ska ha totalt hälften av arvet direkt så att den efterlevande sambon endast får halva förordnandet som testamentet bestämt. För det andra kan de utkräva laglotten vid den sista förälderns död. Detta behöver dock endast göras om den sista föräldern har testamenterat bort mer än hälften av sin egendom till någon utomstående, annars ärver ju barnen allting från föräldern enligt den vanliga arvsordningen (se 2:1 ÄB). Notera att rätten till laglott är någonting man måste kräva, och den utfås alltså inte automatiskt (se 7:3 ÄB).

Fri förfoganderätt
Fri förfoganderätt innebär, till skillnad från fulläganderätt, en enda inskränkning i rätten till egendomen. Den som ärver med fri förfoganderätt får använda, konsumera, sälja, ge bort och helt enkelt disponera över egendomen under sin livstid hur hen vill. Men det som hen inte får göra är att testamentera bort den till någon annan. Användandet av begreppet fri förfoganderätt brukar vid testamentering åtföljas av ett förordnande om efterarv. I detta fall vill ni upprätta ett testamente där era barn är efterarvinge till den först avlidne, så att arvsordningen blir à efterlevande sambo à barnen. Jag ska förklara närmare vad detta innebär och hur det fungerar i praktiken.

Vi ställer upp den hypotetiska situationen att din sambo genom testamente ärver din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Då ska man först och främst jämföra hur stor andel av kvarlåtenskapen efter dig utgör av hens totala förmögenhetsmassa. Det kan se ut såhär: Vi säger att du efterlämnar 600.000 och din sambo vid din död har 400.000 i nettoförmögenhet. Detta innebär att 60% av hens totala förmögenhetsmassa är kvarlåtenskapen hen ärvt från dig, med fri förfoganderätt. Detta innebär i sig att hen då endast kan testamentera bort 40% av den totala förmögenhetsmassan, eftersom 60% av den ska gå till barnen enligt din vilja i testamentet. Detta kan hen kan ändra på. Om hen senare vid sin död har 2.000.000 som total förmögenhet ska fortfarande 60% av detta ärvas som efterarv från dig, och alltså gå till barnen (vilket blir 1.200.000), medan din efterlevande sambo hypotetiskt sätt kan ha upprättat ett nytt testamente med att exempelvis hälften av hens arv ska gå till någon helt annan.

Mot bakgrund av vad som sagts kan sägas att era barn oavsett situation kommer att ha ett visst skydd med hänsyn till laglotten. Utöver detta uppfattar jag det som att ni helst vill uppnå det resultat som man uppnår genom användandet av begreppet "fri förfoganderätt". På detta sätt kan den efterlevande sambon inte ändra den först avlidne sambons önskan, eftersom att den andel som ärvs med fri förfoganderätt "låses" in och kan inte testamenteras bort till någon annan. Detta gäller även om den efterlevande sambon skulle gifta om sig. Att den efterlevande sambon gifter sig påverkar inte arvet för era gemensamma barn. Egendomen kommer alltså tillfalla de efterarvingar som bestämdes i den först avlidne sambons testamente, vilket i detta fall är barnen. Min rekommendation är alltså att ni använder uttrycket "fri förfoganderätt", eftersom detta verkar passa bäst med er nuvarande gemensamma önskan.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du har några följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig på Joel.Herrault@Lawline.se.

Med vänlig hälsning,

Joel Herrault
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Sambo (394)
2019-10-16 Dold samäganderätt vid samboende
2019-10-15 Hur ska skulder på samboegendom täckas då ena sambon avlider?
2019-10-14 "Enskild egendom" får endast verkan vid bodelning och inte arvsrätt
2019-10-02 Vilka rättigheter har en efterlevande sambo till den gemensamma bostaden?

Alla besvarade frågor (73747)