Gåvor som inkräktar på efterarvingars rätt till efterarv
För några år sedan räddade jag livet på en äldre dam. Efter detta har vi byggt upp en mycket fin relation, och hon har i avsaknad av egna barn (och efter makens bortgång) kommit att "skämma bort" mig med diverse gåvor. Till saken hör att damen är såväl förmögen som helt klar i huvudet. Jag har flera gånger varit tveksam till gåvor, men hon har mycket bestämt stått på sig, varefter jag tackat ja.
Den senaste gåvan är ett litet dilemma. Den lyder på en miljon kronor, med avsikt att köpa en bostadsrätt. Hon har mycket bestämt uppmuntrat affären, som nu är klar. Min hyresrätt är uppsagd och jag flyttar snart.
Min undran gäller hennes släktingars eventuella ifrågasättande av dessa gåvor, den dag damen går bort. Som sagt saknar hon barn, varför endast andra arvsklassen är aktuell (syskon och dessas barn). Jag har frågat damen om vi kan skriva gåvobrev, men hon svarar att det inte är nödvändigt. Det känns då konstigt att fortsätta driva frågan. En inte helt tokig gissning är att jag förvisso står omnämnd i testamentet, och att hon tänker sig att inga problem därmed kan uppstå som konsekvens av gåvorna - men det vet jag ju inte.
Det skulle givetvis vara mycket besvärligt för mig att sitta i en bostadsrätt, inköpt kontant för en miljon kronor, med ett plötsligt krav att återbetala beloppet till dödsboet.
Kan denna situation uppstå?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Den äldre damen har som huvudregel full äganderätt över sin egendom och får göra i stort sett vad hon vill med denna, att hon vill ge bort saker till dig är helt okej. De enda som skulle kunna "klaga" på dessa gåvor då hon är dör är eventuella bröstarvingar/barn, eftersom hon inte har några sådana har hon inte kringgått några arvsregler i detta hänseende.
Det problem som skulle kunna uppstå här är att hon antagligen har ärvt sin make då han dog. Om maken hade några arvingar i andra arvsklassen, dvs föräldrar, syskon, syskonbarn osv, har dessa rätt till efterarv då den äldre damen dör. Den del hon ärvt av sin make äger hon med fri förfoganderätt, hon kan alltså fritt förfoga över den men t ex inte testamentera bort den. Hur mycket som ska beräknas vara efterarv på damen dör beror på hur stor del av hennes totala egendom som utgjorde arv efter maken vid hans död. Ifall hon ärvt exempelvis 100 000 kr av honom och hon totalt hade tillgångar på 300 000 kr har makens efterarvingar rätt till 1/3 av hennes egendom då hon dör.
Det finns vissa skyddsregler för makens efterarvingar för att förhindra att den efterlevande maken ger bort diverse gåvor till andra innan hen dör och efterarvingarna på så sätt får ett mindre arv. Denna skyddsregel återfinns i 3 kap 3 § Ärvdabalken och innebär att man inte som efterlevande make genom gåva eller annan därmed jämförlig handling får, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsaka väsentlig minskning av sin egendom. Ifall den äldre damens gåvor till dig ska anses vara okej beror alltså på ifall de väsentligt minskar hennes egendom och ifall de sker utan tillbörlig hänsyn till de efterarvingar som eventuellt finns.
Konsekvensen av detta blir att efterarvingarna har rätt till det som finns kvar i dödsboet tills de får ut den summa de skulle fått om gåvorna INTE delats ut. Detta innebär att kvinnans egna arvingar riskerar att bli utan arv. Om det som finns kvar i boet inte räcker till det efterarvingarna ska ha rätt till finns det en risk för att du måste återbära de gåvor du fått (3:3 2 st ÄB). Detta ifall mottagaren, alltså du, insåg eller borde ha insett att gåvan inkräktade på efterarvingarnas rätt. Ifall du inte borde ha insett detta ska du inte bli återbetalningsskyldig. Detta blir en bevisfråga i domstol, om efterarvingarna kan visa att du borde ha insett faktumet att gåvorna kunde inkräkta på deras rätt till arv. Talan måste väckas inom fem år efter gåvotillfället. Detta innebär att ifall den äldre damen lever minst fem år efter gåvotillfället kommer eventuella efterarvingar alltså inte kunna väcka talan mot dig angående dessa gåvor.
Sammanfattningsvis finns det alltså en risk för att eventuella efterarvingar har rätt till efterarv efter damen, dvs släktingar i andra arvsklass till hennes avlidne make (tredje arvsklass har inte rätt till efterarv). Om detta är fallet kan de kräva att få ut det de skulle haft rätt till om gåvorna inte skulle ha ägt rum. Ifall damens pengar inte räcker till finns det en risk att efterarvingarna väcker talan mot dig för att kräva gåvorna tillbaka.
Ett eventuellt gåvobrev skulle inte hjälpa er då gåvorna fortfarande är otillåtna om de, som det står i 3:3 ÄB, görs utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna och innebär en väsentlig minskning av hennes egendom. Har man fri förfoganderätt över en viss del av ens egendom kan man alltså inte göra precis vad man vill med denna, till skydd för de efterarvingar som finns efter den först avlidne maken. Observera dock att hela frågan hänger på ifall det ens finns några efterarvingar från den först avlidne maken. Om så inte är fallet har damen full äganderätt och får skänka bort egendom om hon så önskar.
Med vänlig hälsning
