Gåva till son och svärdotter - Är det förskott?
Jag har givit en villafastighet till min son och hans hustru. Hur avräknas detta vid arvskifte efter mig? Avräknas bara halva gåvan då då min svärdotter inte är arvsberättig eller, som jag önskar, hela gåvan? Måste jag i testamente precisera att ett belopp motsvarande gåvans värde belastar min son som förtida arv. Har flera barn.
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Det är bara den del av villan som du gav till din son som räknas som förtida arv; något förtida arv för svärdottern kan ju inte bli aktuellt eftersom inte har någon rätt i lagen att ärva dig. Vad gäller sonen är det å andra sidan så att du inte behöver göra något mer för att det skall räknas som första arv. Enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken räknas nämligen en gåva till en bröstarvinge (alltså i första hand det man ger sina barn) automatiskt som ett förskott på arv om man inte har bestämt något annat vid gåvan eller om det "på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett då egendomen gavs". Vad förskott på arv rent faktiskt innebär är att man vid arvet räknar som om förskottet fortfarande tillhörde arvlåtaren när man räknar ut vad var och en skall ärva och sedan drar av det på gåvotagarens lott. I det aktuella fallet bör sonens andel av villan ses som förskott på arv förutsatt att inget annat sades vid gåvan. Detta behöver alltså inte skrivas i testamentet.
Svårare blir att komma till rätta med den andel av villan du gav till svärdottern. Jag antar att meningen är att även den delen skall betraktas som förskott till sonen. Du kan i och för sig testamentera på det sättet. I praktiken innebär ett sådant testamentsförordnande att sonen skall ärva mindre än vad han annars skulle ha gjort. Om det skulle leda till att han ärvde mindre än hälften av vad han skulle ha ärvt enligt lag (den så kallade laglotten - se 7 kap. 1 § Ärvdabalken), skulle han då kunna "påkalla jämkning" av testamentet och ändå få ut sin laglott (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Om någon påkallar jämkning tolkar man om testamentet så att vederbörande får ut sin laglott, men följer testamentet i övrigt.
I det aktuella fallet har vi alltså en halv villa som skall betraktas som förskott på arv, och ett testamentsförordnande som innebär att sonen skall ärva så mycket mindre egendom att det täcker den andra halvan av villan. Resultatet kan variera beroende på vilka belopp som är inblandade, men jag skall ge två exempel för att förtydliga vad jag har skrivit ovan.
Exempel 1:
A har barnen B och C. När A avlider har hon egendom till värdet 2 000 000 kr. Följaktligen borde vart och ett av barnen ärva 1000 000 kr var. B och B:s hustru har dock ett antal år tidigare fått 50 % var av en fastighet av A. Fastigheten var vid gåvan värd 2 000 000 kr. B har därmed fått ett förskott på 1000 000 kr. Vid beräkningen av arvslotterna skall man räkna som om A hade ägt 3 000 000 kr. B och C skall därmed ärva 1 500 000 kr var. Detta värde får C ut. B har dock redan fått 1000 000 kr, och ärver därför endast 500 000 kr (1 500 000 - 1000 000).
Exempel 2:
A har barnen B och C. När A avlider har hon egendom till värdet 4 000 000 kr. Följaktligen borde vart och ett av barnen ärva 2000 000 kr var. B och B:s hustru har dock ett antal år tidigare fått 50 % var av en fastighet av A. Fastigheten var vid gåvan värd 2 000 000 kr. B har därmed fått ett förskott på 1000 000 kr. Vid beräkningen av arvslotterna och laglotterna skall man lägga tillbaka förskottet och räkna som om A hade ägt värdet 5000 000 kr. Enligt lag skulle var och en av B och C ärva 2 500 000 kr om inget testamente fanns. Laglotten blir hälften av detta belopp, det vill säga 1 250 000 kr.
Nu har A dock testamenterat på så sätt att hela villan skall ses som ett förskott till B. Om testamentet följs, bör man räkna på så sätt att man lägger till hela villans värde innan man beräknar vad var och en ärver. A skall då anses ha egendom till värdet 6 000 000 kr, och varje barn skall ärva 3 000 000 kr. Från B:s arv räknar man av 2 000 000 kr enligt testamentet (villan skulle ju ses som ett förskott), vilket innebär att han skall ärva 1 000 000 kr och C skall ärva 3 000 000 kr. Detta skulle dock inskränka B:s laglott. Laglotten motsvarade ju 1 250 000 kr. B kan därför påkalla jämkning av testamentet, vilket leder till att B får ut 1 250 000 kr vid arvet medan C får ut 2 750 000 kr.
Hoppas att svaret klarade upp situationen! Om det är något som är oklart kan du höra av dig på thommy.akesson@lawline.se.
Hälsningar,
