Gåva till barn - arvsrättsliga konsekvenser?
Hej.
vad gäller om man som 1 av 3 syskon som fått en summa pengar av föräldrarna.
idag är båda föräldrarna borta och de 2 syskonen bråkar om pengarna och menar att syskonet som fått pengar ska ha detta emot sig i boupptäckningen. De menar att de tidigare pengar systern fått ska räknas av I arvet. vad gäller ?, kan man inte ge en peng till någon utan problem
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Gåvor som en förälder ger sina barn under sin livstid kan medföra arvrättsliga konsekvenser och som precis som du skriver, aktualiseras i samband med dennes bortgång. Bestämmelserna om detta finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till kvarlåtenskapen vid beräkning av arvet.
Förskott på arv
Bröstarvingar , det vill säga avkomling till den avlidne tillhör första arvsklassen och den som i första hand ärver , till lika stora delar som andra bröstarvingar till den avlidne, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn som innebär att detta ska ses som förskott på arv , 6 kap 1 § ÄB . Presumtionen om förskott på arv gäller dock inte om annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett, alltså om föräldrarna gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång.
Kostnader som en förälder lagt ner på ett barns uppehälle och utbildning ska dock inte avräknas från arvet. Inte heller ska sedvanliga gåvor eller gåvor som inte står i missförhållande till givarens villkor avräknas från arvet, se 6 kap 2 § ÄB.
Det förstärkta laglottskyddet
Bröstarvingar har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om dessa summor av pengar till endast en av bröstarvingarna, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv. Det är värdet av egendomen vid tidpunkten för dödsfallet som ska läggas till kvarlåtenskapen, till skillnad för vad som gäller vid förskott på arv.
Sammanfattning
Bröstarvingar till alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar barnen en viss del av den avlidnes kvarlåtenskap. Det förstärka laglottskyddet kan aktualiseras om dina föräldrar genom gåva gör så att det inte längre finns egendom kvar att ärva. Även bestämmelserna om förskott på arv bli aktuell, eftersom gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett sina barn presumeras vara förskott på arv. Det framgår dock inte av din fråga varför föräldrarna gav pengarna eller om de andra barnen fått liknande gåvor fast vid ett annat tillfälle, vilket isåfall talar för att en avräkning inte ska ske. Det finns som sagt två typer av överföringar som inte ska avräknas, se 6 kap 2 § ÄB. En bröstarvinge som vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet, måste även väcka talan inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades, annars går rätten till talan förlorad. se 7 kap 4 § 2 stycket ÄB.
Jag hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
