Gäller svensk lag för poliser och åklagare? Vad gör jag när jag blivit falskt anklagad?
Hej,
Jag har blivit falskt anklagad för "försök till utpressning" som omrubricerats till "förgripelse mot tjänsteman". Dessa anklagelser är falska och efter förhör så lades förundersökningen ner. Men det tog nästan ett år.
Dessa falska anklagelser har jag anmält till Särskilda åklagarkammaren fyra eller fem gånger men alltid med beslutet Förundersökning inleds ej. Samma besked har jag fått då jag överklagat.
De som anmält mej är två chefsåklagare och en kriminalinspektör.
Min fråga är om det finns något sätt för mej att kunna rentvå mej från dessa falska anklagelser?
Finns det något sätt att få de som falskt anklagat mej utredda och ställda inför rätta?
Gäller Svensk lag för poliser och åklagare? Skadestånd?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag tolkar din fråga har du av två chefsåklagare och en kriminalinspektör blivit polisanmäld för försök till utpressning, vilket sedermera omrubricerats till förgripelse mot tjänsteman. Efter förhör lades förundersökningen ner och du är inte längre misstänkt för brottet. Du undrar nu om det finns något sätt för dig att bli rentvådd från anklagelserna och om det går att få de som polisanmält dig utredda och ställda inför rätta. Du undrar även om svensk lag gäller för poliser och åklagare och om du kan ha rätt till skadestånd.
Inledningsvis vill jag poängtera att då du inte dömts för det påstådda brottet utan förundersökningen lagts ner är du rent juridiskt rentvådd från anklagelserna mot dig. Det finns exempelvis ingen dom att ta del av om dig och du har inte heller dömts för att därefter ha blivit rentvådd.
Den normala gången vid en polisanmälan
När någon polisanmäler annan är det inte ovanligt att det på grund av bristande information om vad som skett misstanken avser ett brott och att när fler omständigheter framkommer omrubriceras det till ett annat brott. Det är sannolikt vad som skett i ditt fall. Den som mottagit polisanmälan mot dig har initialt rubricerat det misstänkta brottet som försök till utpressning. När ytterligare omständigheter framkommit har misstanken omrubricerats. När du har förhörts har åklagaren gjort bedömningen att det inte finns tillräckliga bevis mot dig för att gå vidare och förundersökningen har lagts ner.
Du har därefter polisanmält de två chefsåklagarna och kriminalinspektören utan framgång, ärendena har lagts ner. Som svar på din fråga gäller givetvis svensk lag även för åklagare och poliser. I den polisanmälan du gjort har åklagaren antingen gjort bedömningen att brott inte begåtts, eller att det inte finns tillräckliga bevis för att gå vidare med förundersökning (dvs. det som skedde även i ditt fall efter ditt förhör).
Vilket brott kan det vara att falskeligen anmäla någon?
I vissa fall kan det vara ett brott att anmäla någon falskt. De brott som då kan aktualiseras är falsk angivelse (15 kap. 6 § Brottsbalken, BrB) eller falsk tillvitelse (15 kap. 7 § BrB). Falsk angivelse innebär att om en person till åklagare eller polis uppger att annan oskyldig person begått ett brott i avsikt att få vederbörande dömd för brottet. Förutsättningarna för att dömas för falsk angivelse är att man anger någon till en myndighet (genom t.ex. en polisanmälan), att man påstår att vederbörande begått ett brott, att man vet att uppgifterna är falska och att personen är oskyldig samt att syftet med anmälan/uppgifterna är att personen ska åtalas. Det bör nämnas att för att en angivelse ska falla under paragrafen måste den utpeka någon som skyldig till brottet och kunna uppfattas som en uppmaning till åtal mot denne. Anmälningar om brott ges däremot ofta en form som gör det svårt att beteckna anmälningen som en angivelse. Det är vanligt att det i stället för formlig angivelse görs en framställning till polisen att en undersökning angående ett visst förhållande ska verkställas och att, om denna ger vid handen att någon är brottslig, åtal ska väckas mot vederbörande. Det är därför svårt att nå upp till kravet för att få någon fälld för falsk angivelse.
Falsk tillvitelse är en variant av falsk anklagelse och innebär att utan riktiga grunder anmäla annan för brott hos polisen eller annan myndighet. Förutsättningarna för brottet är att man lämnar uppgift till polisen eller annan myndighet, att man påstår att någon begått ett brott samt att man vet att uppgifterna är falska och att personen är oskyldig.
För båda brotten är beviskravet, precis som i alla brottmål, att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått gärningen. Om någon åtalas för nämnda brott ska det vara ställt utom rimligt tvivel att uppgifterna var falska och att den som lämnat uppgifterna haft vetskap om att uppgifterna var falska och att personen är oskyldig.
Vad du kan göra
Det första du kan göra om du anser att någon begått ett brott mot dig (falsk angivelse eller falsk tillvitelse) är att polisanmäla vederbörande. Detta har du gjort och förundersökningen har blivit nedlagd.
Det alternativ som finns kvar för dig är att du väcker enskilt åtal. Vid brott som faller under allmänt åtal (vilket falsk angivelse och falsk tillvitelse gör) kan du väcka enskilt åtal om åklagaren beslutar att inte väcka åtal (jfr 20 kap. 8 § Rättegångsbalken, RB). De flesta regler om enskilt åtal finns i 47 kap. RB. I 47 kap. 2 § RB framkommer vilka uppgifter en stämning ska innehålla. I bestämmelsen föreskrivs även att du ska ge in intyg om att beslut om att inte väcka åtal meddelats. Tillsammans med ansökningen bör även de skriftliga bevis som åberopas ges in.
Det måste poängteras att om du väcker enskilt åtal faller ett stort ansvar på dig själv. Det är då du som har att föra i bevis och ställa utom rimligt tvivel att samtliga rekvisit för brottet du väljer att åtala för är uppfyllda. Om du når framgång med din talan kan din motpart dömas och du kan även begära skadestånd. Om du däremot inte når framgång med din talan blir du betalningsskyldig för såväl dina egna som din motparts rättegångskostnader (31 kap. 11 § RB).
Min rekommendation för det fall att du beslutar att väcka enskilt åtal är att du anlitar ett juridiskt ombud som hjälper dig. En jurist eller advokat kan gå igenom de uppgifter du har och undersöka om du har möjlighet att nå framgång i ett eventuellt åtal. För att nå framgång i en talan ska du inte bara ha rätt, du måste även kunna visa det. En jurist eller advokat kan även hjälpa dig att skriva stämningsansökan och föra din talan inför domstol.
Tyvärr arbetar inte Lawlines juristbyrå med brottmål varför min rekommendation om du vill gå vidare är att du anlitar en jurist eller advokat som är specialiserad inom området. För det fall att något i svaret är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
