Frågor kring ensam vårdnad
Hej,
Jag har en fråga.
En pappa som för fjärde gången tuppat av när han varit ensam med sitt barn som snart blir tre år, på grund av alkoholmissbruk.
Han låg avtuppad ute, barnet satt i vagnen och ett flertal människor samlades omkring dem och försökte få upp pappan.
Föräldrarna bor inte ihop eftersom pappan har grava alkoholproblem.
Ca 10 orosanmälningar har kommit in till soc och det är meningen att pappan inte ska vara ensam med barnet. Han är tillsammans med sin mamma (farmor) till barnet när han träffar barnet. Orosanmälan har kommit även från sjukvården och BVC också.
Varje gång en orosanmälan går till soc blir mamman kontaktad och det enda dom säjer är att vi gör väl som vanligt och avskriver det här eftersom barnet bor hos mamman.
Nu vill mamman ansöka om enskild vårdnad men soc tycker inte det är en bra lösning.
Vad ska hon göra, vad är fördel och nackdel med enskild vårdnad och vad är bäst för barnet?
Pappan är inte kapabel att ta ansvar för barnet, och mamman är ändå mån om att de ska ha en god kontakt, barnet är ju glad åt sin pappa. Men sista gången han tuppade av och hon fick sitta i vagnen och ropa efter sin mamma satte nog sina spår hos henne. Det var även mörkt ute.
Hur ska mamman göra och vart kan hon få hjälp.
Det är så många som har åsikter, men ingen som kan hjälpa henne komma vidare.
Soc känns inte som en hjälp.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga gäller vårdnad av barn vilket regleras av föräldrabalken (FB). Mitt svar kommer därför utgå från det lagrummet. Som jag tolkar din fråga så har föräldrarna i nuläget gemensam vårdnad, barnet bor hos sin mamma och barnet har umgänge med sin pappa. Hur ofta umgänget är framgår inte av din fråga men det framgår att barnets farmor ska vara med vid umgängena men att detta inte alltid sker.
Generella utgångspunkter i frågor kring vårdnad och umgänge
Inledningsvis kan konstateras att barnets bästa ska vara vägledande för domstolen och Socialtjänsten när det gäller beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vad som är barnets bästa varierar från fall till fall. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska särskild hänsyn tas till om det finns en risk att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller risk för att barnet förs bort eller på annat vis far illa. Vidare ska särskild vikt läggas vid barnets behov av nära och god kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § FB).
Ensam eller gemensam vårdnad?
Gemensam vårdnad innebär att båda vårdnadshavarna beslutar i frågor som rör barnet. Det kan t.ex. vara fråga om vilken förskola eller skola som barnet ska gå i, sjukvårdsval och utfärdande av pass. Vid ensam vårdnad är det en vårdnadshavare ensam som beslutar i sådana frågor. Om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en förälder ska ha ensam vårdnad kan regleras genom ett skriftligt avtal som socialnämnden måste godkänna (6 kap. 6 § FB) eller genom en dom från en domstol. Vid bedömningen av om vårdnaden fortsatt ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska dock domstolen särskilt fästa avseende vid föräldrarnas samarbetsförmåga i frågor som rör barnet. Domstolen får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter det (6 kap. 5 § FB). Om enbart en förälder motsätter sig gemensam vårdnad kan domstolen besluta om gemensam vårdnad men det måste finnas en realistisk möjlighet att föräldrarna kommer kunna samarbeta kring frågor som rör barnet inom en rimlig tid. Samt att detta kan ske utan regelmässig hjälp utifrån och utan konflikter som drabbar barnet.
Domstolen tar hänsyn till om en förälder brister i sin omsorgsförmåga när den fattar beslut. Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden (6 kap. 7 § FB).
Det framgår inte av din fråga om föräldrarna har svårt att samarbeta kring frågor som rör barnet såsom skola och sjukvård. Om det fungerar bra men att modern är rädd att barnet far illa vid umgängena med fadern är ett alternativ att antingen genom att skriva ett avtal i Socialtjänstens regi eller genom dom från domstol, besluta att barnet ska vara stadigvarande boende hos modern och att reglera umgänget med fadern.
Barnets rätt till umgänge med fadern
Ett barn har rätt till umgänge med den förälder den inte bor med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att umgänget blir av (6 kap. 15 § FB). Du uttrycker att modern har en samarbetsvilja till umgänge vilket är önskvärt för att ett umgänge ska fungera bra.
Domstolen kommer väga in om barnets pappa missbrukar men ett missbruk utesluter inte automatiskt att hon ska ha ett umgänge med pappan.
Domstolen kan besluta att umgängena mellan barnet och hennes pappa ska ske i sällskap av umgängesstöd om barnet har behov av det. Umgängesstöd ges genom att en person, som är utsedd av socialnämnden, deltar vid umgängena. Beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid och alltså inte permanent (6 kap. 15 c § FB). Omständigheter som kan göra att domstolen bedömer att barnet har behov av umgängesstöd är t.ex. om hon känner oro inför umgänget med sin pappa eller om pappans omsorgsförmåga är bristande på något sätt, vilket den troligtvis kan anses vara eftersom han "tuppade av" som en följd av sitt missbruk när han var ensam med dottern.
Vad kan mamman göra?
Mamman till barnet kan antingen vända sig till Socialtjänsten för att reglera frågor kring vårdnad, boende och umgänge i ett avtal men du uppger att det kanske inte finns tillräckligt med tilltro till att Socialtjänsten löser situationen. Om Socialtjänsten inte är ett alternativ kan mamman vända sig till tingsrätten på den ort som fadern bor. Hon måste då skicka in en stämningsansökan med yrkanden om hur hon önskar att vårdnad, boende och umgänge ska se ut. Läs mer här om hur en vårdnadstvist i domstol går till.
Bäst är såklart om föräldrarna kan komma överens utanför domstol för att slippa de utgifter och den tidsspillan som en domstolsprocess kan innebära men finns ingen annan utväg är domstolen ett alternativ.
Om det blir en tvist i domstol kommer föräldrarna först bli kallade till en muntlig förberedelse där föräldrarna under ledning av en domare kan diskutera hur det ska se ut kring vårdnad, boende och umgänge. Om föräldrarna är överens om något så skriver domstolen med det i sitt beslut men om de inte kan komma överens så fattar domstolen ett beslut.
Vad är bäst för barnet?
Vad som är bäst för barnet i detta fall kan jag inte svara på men rent generellt så utgår lagen från att barn har behov av en god omsorg men också av kontakt med båda sina föräldrar. Det är en fördel och god utgångspunkt att mamman till barnet vill att barnet ska kunna umgås med sin pappa. Det ökar förutsättningarna för att barnet får en bra kontakt med båda sina föräldrar och ensam vårdnad brukar som regel tilldelas den förälder som kan upprätthålla umgänget mellan barnet och den andra föräldern bäst.
Om en förälder brister i sin föräldraförmåga genom att t.ex. vara påverkad av narkotika eller alkohol när den är med barnet eller på annat sätt brister i omsorgen och det finns risk att barnet far illa kan umgänget mellan barnet och den föräldern behöva regleras.
Jag råder dig att prata med mamman om hennes olika valmöjligheter och om inte hon och pappan kan komma överens är en möjlighet att vända sig till domstol för att få vårdnad, boende och umgänge reglerat. En baksida av att dra igång en domstolsprocess är att det skulle kunna öka på spänningarna och samarbetssvårigheterna mellan föräldrarna om det finns några sådana. Ett alternativ är därför att prata med Socialtjänsten om att mamman önskar att det finns med ett umgängesstöd när barnet ska träffa sin pappa. Om det går att ordna så att farmor verkligen är med vid umgängena kanske det går att undvika att vidta andra åtgärder men då är det ju under förutsättning att så faktiskt sker.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Vänliga hälsningar,
